Har framkallat bilderna från begravningen. Köpte ett svart album och silverpenna. Tänkte jag skulle få ihop nåt fint som jag kan lämna över till min fd svärmor. Tänkte även ha lite "levande" bilder på Curre.Men jag drar mig för att börja.
Orkar inte gråta idag. Vill få det klart så jag kan lämna det i helgen. Men istället så kommer jag på allt annat att göra. Tänkte att jag kanske ska ge det som en gemensam julklapp till Jonas och Eva. Men hur kul julklapp skulle det bli då? Lär ju vara tillräckligt tungt för dem ändå just den dagen.
Baah, fattar inte att det ska vara så himla svårt.
Jag skyller på allt, verkligen allt. Att jag borde vänta tills nån som skriver snyggt kan hjälpa mig, att det inte är så bra läge att lämna den just i helgen eftersom inte han är med.
Jag känner inte igen mig själv. Har blivit som en struts som kör ner huvudet i sanden så fort det blir för mycket.
Låtsas att ingen ser mig och inget händer bara jag står riktigt still och ignorerar allt runt omkring.
Mitt dåliga samvete för saker som jag inte kan göra nåt åt börjar komma tillbaka. Det finns i bakhuvudet hela tiden. Jag borde verkligen..... Men som varje gång så skjuter jag upp det till "sen".
Köpte julklappar igår. Ett tag tänkte jag att om jag köper riktigt dyra julklappar så kanske det kompenserar för hur lite jag är där. Kanske mår mitt samvete lite bättre av det?
Men i samma stund som jag tänker tanken, så vet jag att det bara är bull.
Jag känner mig trött. Trött, matt, avdankad, låg, bitter, otillräcklig, sorgsen.
Exakt en månad kvar nu. Vill bara komma iväg nu. Bort bort bort!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar