torsdag 20 maj 2010

It´s true, life will smile for you

Eftersom Damir har varit här väldigt mycket så tyckte vi båda att det var min tur att komma hem till honom. Hem till honom är även hem till hans föräldrar.
Jag har verkligen varit skitnervös inför att träffa hans familj. Man vill ju liksom göra ett bra intryck. Jag var nog extra nervös eftersom de kommer från en annan kultur. Han är ju min första osvenska pojkvän.

Jag slog på stort direkt och bokade en resa onsdag till söndag. Bära eller brista. Pjuh!
Så efter jobbet åkte jag direkt ut till Arlanda, tog mig ett glas rött och väntade i en halvtimme ungefär. Sen tog det bara 45 min så var jag 60 mil norrut i landet. Det är ju helt sanslöst vad smidigt det är att flyga inrikes.
Han stod och väntade på mig på flygplatsen. Snyggare än någonsin. Han hade fått lite solbränna och även rakat sig dagen till ära. Så himla härligt att få krypa in i hans famn igen efter över en vecka isär.
På väg hem stannade vi till så jag kunde köpa nån present till hans föräldrar.

Hemma så väntade brorsan och mamma på oss. Hon hade gjort en mumsig JÄTTESTOR smörgåstårta. Fick lägga band på mig, jag älskar ju smörgåstårta. Var lite rädd att jag skulle uppfattas som ett matvrak.
Allt bara flöt på jättebra. Fick dock koncentrera mig rätt mycket i början för att höra allt vad hans mamma sa, hon bryter rätt mycket. Men efter en stund så var det inga svårigheter alls.
Hans pappa jobbade sent så vi skulle hämta honom på natten. Vi satt och väntade utanför hans jobb. Jag var skitnervös. Mer nervig än inför mamsen. Kanske var för att mamma och brorsan redan var avklarat och hade gått galant, nu var det bara papsen kvar.

Hela hans familj är underbar. Jag blev nog lite kär i dem också.

Hela helgen bara flöt på. Det är nog den bästa tiden vi haft tillsammans, så underbart och trevligt. Enkelt och inga krusiduller. Precis som det mesta är mellan oss. Så otroligt skönt.

Hans mamma skämde bort mig nåt otroligt. Hon bakade färskt bröd till mig varje dag. Och det var bullar och kakor. Samma dag som jag skulle åka hem hade hon bakat hur mycket som helst.
När jag kom ut i köket och såg alla påsar med bullar trodde jag att det var nån som skulle fylla år. Nej nej, det var till mig?!?!
Haha, jag skämtar inte när jag säger att det var 4 påsar med bullar och en kakburk med chokladrutor. Hon sa till familjen att det var mina och fick INTE röras av någon annan än mig.
Tror hon har saknat en till tjej i familjen. Underbar är hon iaf.

Så nu är presentationen av våra familjer avklarad och det har gått hur bra som helst.
Jag var nervös innan att de skulle jämföra honom med mitt ex, men det handlade nog mer om mig och mina tankar än vad min familj skulle tycka.
Det känns verkligen kanon allting. Och Damir har skvallrat om att hans familj är överförtjusta i mig. De uppmanar honom att se till att det här funkar nu för jag är en toppentjej. Hans pappa hade till och med haft ett snack med honom om att han aldrig någonsin får såra en så fin tjej som mig.

Under helgen bestämdes även en massa roligheter.

1. Jag ska följa med dem på semester till Jugge. Eller rättare sagt Sarajevo och även en tur till Kroatien som tydligen bara ligger 30 mil från Sarajevo. Jag och Ljubavi stannar i 10 dagar, sen måste vi hem till Svedala och jobba. Men det ska bli skitkul att se var de kommer ifrån. Vi åker direkt efter midsommar, så det är inte så länge kvar.

2. I november ska vi åka med min släkt till Kanarieöarna. Min morbror fyller 60 år och planerar en resa med familjen. Men ja... Vi blir några fler som möter upp på Arlanda. Han vet nada, så det ska bli kul att se hans min :)

3. Här kommer det bästa av allt. Håll i er nu. När vi kommer hem från Jugge så stannar han hos mig här i Stockholm. Vi ska alltså flytta ihop om rätt så precis en månad. FLYTTA IHOP. Jag ska fasen bli sambo igen! Ingen av oss gillar avståndet som det är nu, så vi är helt överens om att det känns rätt att ta det steget. Tjoho, jag blir pirrig bara jag tänker på det. Så jävla skönt att ha honom här.

Så ja... Min helg i Ume var helt jävla fucking outstanding!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar