Bebisstatus vecka 28

Nu är vi inne i tredje och sista trimestern. 12 veckor kvar tills det är dags. Känner inte nån direkt skillnad denna vecka från förra. Men enligt faktasidorna är det nu det börjar hända grejer. Jag kan tydligen räkna med en viktuppgång på ca 5 kg. Magen kommer växa och pressa mot revbenen. Det har jag iofs börjar känna, bh´n känns sjukt obehaglig. Men annars så är det lindrigt än så länge.
Jag känner hennes rörelser mer tydligt nu, men annars är det ingen skillnad alls.

Ok, nu kommer lite sånna här fakta som inte så många pratar om när det gäller en graviditet. Inte har jag hört att folk snackat om det iaf.
Man får sjuka flytningar. Det känns "blött" där nere precis hela tiden.
Fram tills för nån vecka sen visste man iaf att det bara var flytningar, men nu när bäckenbottenmuskeln börjar slappa till lite så kan det även vara lite kiss. Jag kissar alltså på mig, inga mängder men nån droppe då och då. Mindre roligt alltså.
Sen har vi brösten som är stoooooora, vilket många säkert skulle tycka va jättekul. Men det blir varmt och äckligt mellan dem. De blir slappa och hängiga. Bröstvårtorna blir störra och man undrar fan hur lillen ens ska få in dem i munnen.
Där "nere" får man störra blygdisar. Trosorna sitter obehagligt tajt och man känner sig allmänt svullen där nere.

Det får räcka för denna gång, men det kommer mera...

Lite bilder från livet med mage

Det här är min utsikt den mesta av tiden. Eftersom det är varmt har jag nästan aldrig nåt på mig när jag är hemma. En riktig läckerbit är jag när jag sitter i soffan men världens ölkagge och alldeles för stora tuttar. Men jag gillar ändå den här utsikten, för nu har jag börjat se hennes sparkar och rörelser på utsidan av magen. Så man ser hur det rör sig. Ska lägga upp en liten filmsnutt på det nån dag här tänkte jag.

Pannkaksgräddning. Jag älskar pannkakor och om jag får jordgubbssylt och vaniljglass till så är jag i himmelriket. Bestämde date med en av mina bästa vänner, pannkaksrace stod på schemat. Vet inte hur många jag åt och vet inte hur många till jag kunde ha ätit om inte smeten tagit slut. Men enligt receptet var det för 4 pers och vi var två. Pluss hennes lilla son som åt två små.
Det sjuka är att jag blir sugen på pankisar igen nu när jag ser bilden.

Älskar sånt här. Verkligen älskar när Damir myser med magen. Hon lever ju om extra mycket på kvällarna, så då är det perfekt mystid. Hon har börjar reagerat på hans röst och beröring nu, det är verkligen en jättehäftig känsla.

Det här är en bild där jag ville få med mina linea negra. En pigmentrand som sträcker sig från naveln ner till blygdbenet. Men man ser den inte alls på den här bilden ju. Annars så syns den iaf rätt tydligt. En mörk rand helt enkelt.

Kanonont i ryggslutet och Ischias. Hårt underlag och högläge med benen hjälpte för stunden iaf. Det kommer och går och är som tur är inte konstant. Men fy fan när det sätter igång. Det är då farmor Anka kommer fram. Man svankar och försöker stötta med en hand.
Hoppas det kommer fortsätta så här lindrigt iaf. Vet ju många som mår skitdåligt den här tiden. Jag är verkligen glad att jag är så pass pigg som jag är.

Bebisstatus vecka 27

Ytterligare en vecka har gått. Det är fan onsdag innan det har blivit fredag. Typ iaf. Ungen kommer ju ploppa när som helst om det fortsätter i den här takten.
Om 3 månader kan jag mycket väl vara mamma. Uj uj uj, jag som mamma. Den är svårt att tänka sig.

Det är bara fortsätta jobba med mig själv helt enkelt. En livslångt arbete I know. Men det känns väldigt skönt att känna att jag är på rätt spår iaf. Känns som stegen går framåt och inte bakåt. Väldigt skönt känsla.

Bebben lever om där inne. Jag kan till och med se rörelser och inte bara känna dem. Damir säger att jag bara inbillar mig (eller inbildar som han säger den lilla blatten) haha!
Så idag när hon levde om som tusan och jag såg små rörelser på magen så tog jag fram luren och skulle filma. Han skulle minsann få se att man visst kan se. Då blev det helt still, inte en enda liten dutt där inne.
Så där satt jag med luren riktad mot magen i säkert 5 minuter, men nada fick jag.
Det är som om hon vet att man bara väntar på att hon ska göra nåt och då jävlas hon och bara är helt still. Samma sak när jag säger till honom att hon är vaken där inne. Då vill han gärna känna på magen eller lägga kinden mot för att känna. Då blir hon helt stilla där inne.

Aja, 27 veckor. Vi är inne i månad 7 nu. 93 dagar till beräknat datum.

Enligt faktasidor är hon nu ca 24 centimeter mellan huvud och stjärt. Hon väger runt kilot. Min vikt beror på massa olika saker, så som mängden fostervatten, min vikt och längt mm.
Huden är mycket skrynklig men skyddas och får näring av ett lager fosterfett. Under huden lagras alltmer fett och hon börjar bli knubbig.

Miss Anka

Idag är det inget roligt att vara gravid (säger det inte högt så hon hör där inne). Fy fan vad jag har ont i ryggen. Kände direkt när jag vaknade att det inte var som vanligt. Blev lite grinig och det märktes väl direkt. Trodde då att det var lite träningsvärk och klagade av mig lite och sa att jag minsann inte ska träna så hårt att jag får träningsvärk i ryggen. Där har jag tillräckligt ont ändå.
Men ju längre dan har gått så har jag insett att det inte alls är träningsvärk.
Det värker så sjukt mycket på höger sida, precis över rumpan.
Hela jobbpasset har jag bara längtat hem så jag fick lägga mig ner och bara vila ryggen. Somnade direkt när jag väl kom hem och nu känns det faktiskt lite bättre.

Men det är ryggen och rumpan som strular mest för mig. Rumpan tror jag är ischias som spökar. Jag kan till expempel inte lyfta helt obehindrat på höger fot. När jag ska ta på mig strumpan eller ens när jag bara ska ta av eller på byxor. Det är som en strålande smärta i skinkan upp mot ryggslutet, också höger sida.

Aja, nu har jag gnällt av mig lite. Man är inte van att ha ont, och att det liksom är "normalt" att ha ont. Damir är ju förstås på mig direkt att jag ska gå till läkaren med min rygg. Men jag känner väl mest att lite måste man väl stå ut med.

Skönaste gångstilen just nu är iaf den lite vaggande stilen. Helst en charmig hand i svanken också för att snygga till den lite extra.
Inte att förglömma är ju det underbara flåset jag bygger upp av lite ansträngning också.
Mmmhmmhmmm, I´m hot!

Bebisstatus vecka 26

Nu börjar jag bli tjockis på riktigt. Jag börjar liksom närma mig sånna där "tjockis-gränser" nu. Så som att jag knappt kan raka mig mellan benen längre. Det är liksom lite svårt att se ordentligt.
En annan tjockisgräns är att jag inte kan böja mig rakt framåt om jag ska plocka upp nåt från golvet. Jag får liksom köra sidovarianten.
En tredje gräns jag passerat är att om jag ska sätta mig på huk så pekar knäna rakt ut istället för framåt.
Så ja... Nu börjar jag bli tjock. Och det härliga, eller snarare det jobbiga (har inte bestämt mig än) är att det är 3månader kvar att växa.

100 dagar kvar tills jag får se min lilla tjej. Lillfisen är så efterlängtad. Det är sjukt vad jag längtar. Ok, lite rädd är jag väl men mest längtar jag. Men det är faktiskt så att det har gått så lång tid nu att hon skulle kunna överleva om hon promt skulle tvinga sig ut redan nu.
Med sina 32 cm och fortfarande under kilot tung, så skulle hon ju vara mini. Men ändå :)

Hon kan öppna och stänga sina ögon, hon kan se ljus och mörkt.
Det säga att hon ska ha sin egen dygnsrytm nu och det stämmer väl iaf på kvällarna. För då är hon alltid livlig. Det lever om där inne.
Godissuget har ökat nåt enormt. Cravings som inte är från denna värld. Dagligen!

Pepp pepp pepp!!!

Till gymmet

Jo då, jag tränar faktiskt lite fortfarande. Inte speciellt mycket och absolut inte hårt, men jag går dit och jag kör mina reps.
Igår körde jag rygg och i latsdragen upptäckte jag att jag verkligen inte har några magmuskler kvar. Jag blev nämligen trött i magen av att hålla en god hållning när jag satt ner. Då slog det mig hur mycket kroppen förändras just nu. Men det är ingen idé att deppa ihop, utan jag accepterar att det är så här det är nu. Min kropp förbereder sig för att klämma ut en livs levande människa. Jag ska lyssna på den och bara försöka må så bra som möjligt.
Ska köra axlar och trickar idag, känns kul. Men om jag vanligtvid pressar med 10-kilos hantlar så blir det nog max 4 kg idag. Inget krystande och ingen smärta. Bara skön aktivering av musklerna.

Sen ska vi kasta lite boll på basketplan, Damirs nya heltidsnöje. Handla lite inför veckan och sen kanske en bio ikväll.

Svenssonlivet rullar på...

Bebisstatus vecka 25

Ja ni, veckorna rullar på. 25 veckor nu. Magen växer så det knakar. Vi träffade barnmorskan igår, hon blev förvånad när jag sa att det är vecka 25. Men hon mätte klart och det visade sig att lillfisen ligger lite över "normal" på kurvan. Men hon håller sig inom gränserna iaf, så det känns ju bra iaf.
En krallig bebis helt enkelt!
Hon väger ca 800 gram och 27 cm lång från huvud till stjärt. Det känns verkligen overkligen att man har en sån liten klump i magen.
Hon har fullt funktionsdugliga händer och fingrarna har naglar. Dygnsrytmen är mer tydlig. Enligt faktasidorna så har hon mer bestämda tider då hon sover och är vaken. Jag märker faktiskt det. Det lever om som tusan i magen när jag ska till och sova. Slår aldrig fel. Det bra med det är ju att ljubavi får en chans att gosa lite med henne.

Jag är inne i en pii pii-period igen. Jag är kissnödig ofta och det är alltid akut. Tror fan hon hoppar mot min blåsa med flit. Ibland blir jag så kissnödig att jag verkligen inte tror att jag ska kunna hålla mig tills jag hinner till en toalett. Men än så länge har det gått bra iaf.

Jag får lite ont i svanken mot slutet av dagarna, särskilt om jag inte har vilat lite på dan. Så det vore nog en idé att vila åt minstone en halvtimme varje dag. Bara få lägga upp benen lite högt.

Nu ska jag ta och krypa ner. Hon har precis kört igång där inne. Känns som hon rullar runt.