Nu börjar jag bli tjockis på riktigt. Jag börjar liksom närma mig sånna där "tjockis-gränser" nu. Så som att jag knappt kan raka mig mellan benen längre. Det är liksom lite svårt att se ordentligt.
En annan tjockisgräns är att jag inte kan böja mig rakt framåt om jag ska plocka upp nåt från golvet. Jag får liksom köra sidovarianten.
En tredje gräns jag passerat är att om jag ska sätta mig på huk så pekar knäna rakt ut istället för framåt.
Så ja... Nu börjar jag bli tjock. Och det härliga, eller snarare det jobbiga (har inte bestämt mig än) är att det är 3månader kvar att växa.
100 dagar kvar tills jag får se min lilla tjej. Lillfisen är så efterlängtad. Det är sjukt vad jag längtar. Ok, lite rädd är jag väl men mest längtar jag. Men det är faktiskt så att det har gått så lång tid nu att hon skulle kunna överleva om hon promt skulle tvinga sig ut redan nu.
Med sina 32 cm och fortfarande under kilot tung, så skulle hon ju vara mini. Men ändå :)
Hon kan öppna och stänga sina ögon, hon kan se ljus och mörkt.
Det säga att hon ska ha sin egen dygnsrytm nu och det stämmer väl iaf på kvällarna. För då är hon alltid livlig. Det lever om där inne.
Godissuget har ökat nåt enormt. Cravings som inte är från denna värld. Dagligen!
Pepp pepp pepp!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar