*kiss- och bajskänsliga läsare varnas att läsa vidare*
Att skita hör ju liksom till den dagliga rutinen. En gång om dagen är bra för den lilla magen. Men jag säger bara "njut" så länge det är så. Fy fan för att inte kunna gå på toa som man ska.
Först är man förstoppad när man är gravid, tarmarna jobbar långsammare och man går inte på toa lika ofta. Jag var rätt beskonad från att bli helt förstoppad iaf, bara lite trög liksom.
Sen kommer ju förlossningen som till viss del känns som man ska skita på sig i varje värk. Vattenlavemanget var ju inte världens roligaste upplevelse heller.
Jag fick ligga på sidan på min sjukhussäng medans sköterskan bakom mig sprutade in vatten i asset på mig.
"Tänk nu på att du måste knipa för annars kommer du spruta ner mig när jag står här bakom". Bara den meningen talar ju lite för hela situationen.
Bara att knipa var svårt i sig, sen att knipa samtidigt som man har värkar förvärrar ju det hela en hel del. Sen att veta att man ska upp och gå dem kanske 8 metrarna bort till toaletten innan man får släppa "knipet". Nej usch, säger jag bara. Det var en väldigt otrevlig upplevelse.
Det enda bra med det var att efteråt visste jag att oavsett hur jävla skitnödig det kändes som jag var så visste jag att det inte fanns nåt som skulle ut. Förutom en bebis så klart :)
Det är väldigt vanligt med hemorojder när man är gravid och de har en tendens att förvärras under förlossningen eftersom man tar i så jävla mycket. Jag är ledsen att behöva avslöja detta, men så är det faktiskt. Även om man inte får prata om detta så finns problemet iaf. Though life!
Efter förlossningen känns minsta lilla prutt som om man ska gå sönder där bak. Så man undviker helst att släppa luft och allra minst vill man gå på toaletten. Men tyvärr funkar ju naturens lag så att man inte kan undvika den hur länge som helst.
Så jag upprepar mig igen... Njut så länge toalettbesöken funkar som det ska.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar