Bilden är tagen i pulkabacken förra veckan. Till och med Elvis åkte lite pulka, sen sov han i 2 dagar typ. Kan ju även bero på två tänder som var på g men pulkaåkandet kanske tog hårt på honom. Haha!
När vi ändå är igång med en bild så kan jag ju bjuda på två till. Visst är de lika varandra. Båda är väldigt lika Damir men likheten barnen emellan är ju helt galen. Emilija hade lite mer och lite mörkare hår bara.
Dagen idag har varit en tvådelad dag. Första halvan var hur trevlig som helst, besök av Jonas, Sara och lilla Iris. Smärtfri och bara allmänt skön förmiddag. Vid 14 vände det och dagen blev en riktig skitdag full med smärta.
Efter ingreppet i torsdags så har de lämnat såren öppet för att läka. En läketid på 3-4 veckor. Det FÅR inte göra så här ont så länge, det pallar jag inte med. Imorn ska jag ringa och be om starkare tabletter. Både igår och idag tog det 6 timmar innan smärtan gav med sig trots överdosering av smärtstillande. 6 timmar funkar ju inte. Är lite orolig för morgondagen då jag är själv med barnen.
Googlar runt och det verkar som att den värsta smärtan kan sitta i 10 dagar. Nu har det gått 3 :( :(
Enda fördelen med att den här skiten är att jag tappat otroligt mycket vätska och vågen visar redan 2,3kg minus. Det går ju inte att äta när man har ont, så två dagar i rad har jag inte lyckats få i mig alla mina mål. Men jag säger som så att om jag klarar att hålla dieten de här helvetesdagarna så kommer jag klara det hela vägen i mål.
Idag har jag dock varit sötsugen men jag står på mig trots fikabröd på bordet och en karl som mumsar cheesecake i detta nu.
Marcus och Hanna tog med Emilja på lite pulkaåkning idag. Det är guld värt med vänner som hjälper till när man mår så här. Marcus såg vår almanacka och ifrågasatte att det står spinning på onsdag.
- Du tänker väl iaf inte köra spinning på onsdag?
Hmm, tanken har inte slagit mig att jag kanske måste be om vikarie på mitt pass. Det känner jag inte ett dugg för men jag får nog helt enkelt acceptera att den här smärtan gör mig helt obrukbar.
Vilket positivt inlägg det här blev då, haha. Jag är iaf oerhört tacksam över mina fantastiska barn. Emilija tröstar mig och underhåller Elvis. Gullunge ♥
Nu är jag smärtfri sen en timme tillbaka och helt utmattad så jag tänker krypa ner och försöka passa på att sova. Hoppas på en morgondag utan smärta. Håll tummarna för mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar