In the air

Hej hej hallå bloggen, länge sen sist. Det har varit en hektiskt vecka minst sagt. Men nu sitter jag ganska ostört uppe i luften och kan äntligen blogga lite :)

Jag är på väg till Sicilien för en veckas semester in my own. Det ska solas, vilas och samlas på massor med energi den här veckan! 

Så om vi backar bandet lite nu då.... I tisdags uppdaterade jag senast, dagen innan Vår Ruset. Det gick skitbra!!! Över förväntan på alla sätt. Hela gänget var på ett strålande humör, solen sken på oss och många tog nya personbästan. 

Mitt egentliga mål från början var att springa 5an under 30 minuter, men det klarade jag av här under våren. Så nytt mål eller mer min förhoppning var att springa under 28 min. And I did!! 27:41 sprang jag på och slog alltså mitt personbästa ganska rejält :) 

Det var en fin bana, lite mycket kullersten bara men annars gillade jag den. 

Vårt Stadskampenlag fick en medeltid på strax över 23 minuter. Hur bra är inte det då?!!??!!! Jag är så glad att jag bestämde mig för att starta den här gruppen och jag är glad att jag frågade just Carola för hon är en klippa. Nu mår hon bättre och även om hon inte kan springa så är hon med och hejjar på och fixar med saker runt omkring. Det är guld värt att vara två :)

Torsdagen bara flög förbi. Jobb, tvätt och massa Emilijamys. Pjuh, jag saknar henne redan :/

Sen åkte jag över till Fia och Johan. Mina fina vänner som jag umgås på tok för lite med ❤️ 

Fredag, igår var sista dagen på jobbet innan semestern nu då. Jag och Micke hade bokat en date i löparspåret efter jobbet. I vintras gjorde ju Micke upp en plan för min löpning, med målen att klara av Tough Viking, klara 5an under 30min och springa milen. Vägen mot milen var uppdelad 

jan - 6km

feb - 7km

mars - 8km

april - 9km

maj - MILEN

Så lite sliten i kroppen efter min maxning i onsdags och mör i ryggen efter en massage i torsdags, så kan jag ju säga att jag inte trodde på mig själv. Men skulle jag klara av målet enligt plan så var det igår som gällde, sen vore det "för sent".

Fick ont i nedre högra sidan av ryggen efter bara 3km och kände bara NEEEEEJ!!! Alltid ska det vara nånting, vader, magen, flåset mm. Och nu ryggen. Men jag körde på, jag ville verkligen klara det. 

Efter 1h och 7 min så var vi runt. Tjohooooo! Min reaktion var kanske inte den mest väntade.... Jag började tjura, viftade bort Mickes försök till high five. Sa "låt mig bara vara en stund" och så bölade jag. 

Jag tror det blev en reaktion av att att jag verkligen inte gav upp. Jag har haft ont i kroppen den här våren, det har varit struligt med vänskap men jag klarade alla tre mål enligt plan. 

Jag har ofta gett upp när nåt går motigt. Många gånger har jag inte ens försökt för jag är rädd att misslyckas. Jag har ändrat det beteendet och jag insåg väl just där på grusvägen igår att jag faktiskt kan jag också. 

Efter nån minut "för mig själv" kramade jag om min löparcoach och bad om ursäkt för muttrandet. Utan Micke hade jag Aldrig klarat milen igår. Han har pushat, peppat och stöttat mig på våra rundor. När jag varit skitbesviken efter misslyckade rundor så har han alltid vänt mina negativa tankar till bra tankar. Han har liksom hjälpt mig att se det positiva istället för att bara såga mig själv hela tiden. 

Mitt absolut bästa tips till er som vill utveckla din löpning är att hitta nån att springa med. Micke och B.A.B.Y Runners Team Eskilstuna har verkligen gjort det möjligt för mig. Tack ❤️

Haha, här utslagen efter förnedring i plankan ;)

Nästa mål är Å-loppet den 14/6 där jag både kommer ha mina kollegor på plats och så kör vi självklart med B.A.B.Y. 

Jag har inget tidsmål uppsatt till det loppet så jag tänker bara njuta. 

Vi är redan ett gång från B.A.B.Y som anmält oss, för medlemmar så finns all info i vår facebookgrupp hur man anmäler sig med B.A.B.Y. Släpp spärren och häng med, Å-loppet är en folkfest där vi denna gång även bjuder in våra familjer att springa med vårt gäng :)

Nu har jag ca 1,5h till landning. Ska mumsa lite Toblerone och läsa skvaller :)