Never give up

Ibland vill jag bara kräkas på min bergodalbanevikt. Ner upp, ner upp, ner upp.... Nu ställer jag mig inte på vågen längre utan låter kläder och spegeln vara min måttstock. Kläderna sitter fortfarande lite som om de alltid vore nytvättade, lite tajt med andra ord. Men de sitter iaf inte lika tajt som direkt efter semestern, så åt rätt håll har det gått iaf. 

Jag vet inte hur många gånger jag frågat mig hur jag kan ha så jävla svårt att följa en strikt kost med normalstora portioner. Hur kan det vara så svårt? Jag försöker sätta upp regler för mig själv men bryter dem alltid nästan redan innan jag ens hunnit komma igenom en endaste dag. Igår t ex, jag åt tidig lunch och tränade både med B.A.B.Y och därefter gym. Jag hade bestämt mig för att äta två ägg som kvällsmål efter träningen. Det var planen och den höll ända fram tills jag stod med kylskåpsdörren öppen och bestämde mig för att steka äggen och lägga på 2 brödskivor istället. Why??!!! Varför kunde jag inte bara hålla mig till min plan med två kokta ägg? Jag vet att bröd är ett mindre bra val för mig och ändå så ställer jag mig och steker äggen och lägger dem på brödskivorna. 

Tidigare i veckan så åt jag en proteinbar innan jag gick och la mig. Den var också fullkomligt onödig. Jag äter en bra frukost, lunch, mellanmål men så kan jag inte hålla hela vägen. Jag vet ju de resultat jag vill ha på min kropp skulle komma bra mycket snabbare om jag kunde hålla hela dagarna och veckorna och inte bara halvdant som det är nu. 

Men det är ju bara kämpa på, att ge upp är inte ett alternativ. Ge upp, nej nej, det funkar ju inte. Jag försöker att vara positiv och snäll mot mig själv i mina tankar. Man hjälper ingen annan genom att vara elak och nedtryckande. Uppmuntran och pepp är vägen att gå och så även på mig själv. Jag försöker iaf, det är ju liksom bra mycket lättare att tänka dåliga tankar om mig själv än bra. Men som sagt, jag försöker ändra på den biten. 

Så nu bjuder jag på två selfiebilder från imorse där jag faktiskt tycker att min kropp ser helt ok ut. 

Snart hittar jag den där sista motivationen till att köra fullt ut men än är jag inte där och det är faktiskt ok det med. Jag mår bra, jag är hälsosam och jag är lycklig. Det är tre saker att vara glad för :)