Idag hade jag ben på schemat. Jag var inte ett dugg peppad på att köra ben. Tänkte till och med ta en extra dag med cardio bara för att slippa köra ben och då mina vänner är man INTE peppad på ben.
Men jag drog till gymmet iaf fast besluten om att köra ben och inget annat. Hur jag än vänder och vrider på det så måste ju benpasset komma förr eller senare hur som helst.
Värmde upp på cykeln och kände hur spagettibenen inte alls var redo för ben. Värmde upp två låtar. Det sista jag sa hemma innan jag åkte var att jag inte tänkte köra utfall idag för det är så jävla jobbigt.
Gick fram till Smithen, fortfarande med en bläkänsla. Tog fram nackskyddet och velade fram och tillbaka om jag skulle köra utfall eller inte. Bestämde mig tillslut för att köra utfall, ska det ändå köras ben så kan jag ju göra det ordentligt iaf. Och när jag började på första repsen så kände jag mig bara urstark.
Hur kan det komma sig egentligen?
Jag la på vikter och bara matade explosivt, körde tyngre utfall än jag gjort nångång efter förlossningen. Fortsatte i samma takt med benböj, liggande baksida, bäckenlyft och droppset på benspark.
Sjukt härlig känsla. Men är fortfarande helt förvånad hur det kunde kännas så bra när det kändes som jag inte skulle orka nånting när jag värmde upp.
Detta bevisar ju bara att det bara är att pallra sig till gymmet oavsett hur man känner sig :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar