Sams igen

Jag såg honom direkt när jag klev innanför dörren.
Han såg på mig med sorgsen blick, jag såg hans ångest och hans skam kändes i hela rummet.
Men denna gång skulla jag fan stå på mig, jag visste att jag skulle stöta på honom förr eller senare och jag var beredd.
Jag tittade bara tomt tillbaka på honom, sa ingenting utan gick bara förbi. Han ska fan veta att jag är grymt förbannad på honom.
Jag bytte om (alltid naken under numera) och gick upp till salen och körde gärnet.

Men han hade lyckats igen... Kunde inte sluta tänka på honom. Vill se vad han hade att säga, tänkte han be om ursäkt eller skulle det bli samma visa idag igen?
Fan!
Efter träningen såg jag honom igen, men stålsatte mig och bytte om till bikini och simmade lite istället. Lät vattnet skölja bort mina arga känslor. Så himla skönt att simma, känna muskler arbeta som man inte brukar kunna komma åt.
Tog en dusch, bastade en stund och klädde på mig för att åka hem.
Då stod han där igen...

Ok, tänkte jag. Jag är inte den som är den, långsinthet är inte min grej och alla förtjänar en ny chans.
Jag gick fram till honom, tog av mig skorna och ställde mig face to face för att se vad han hade att säga.

"88,15"
Mer behövdes inte. Jag förstod precis. Gläjden spred sig i hela min kropp och jag fick bita mig i läppen för att inte köra glädjedansen på plats.

Han är nu förlåten och vårt speciella förhållande är på rätt stig igen.