Nu ligger vi hemma i sängen igen. Damir ligger och svär på grisarna i Angry birds. Det har blivit vårt kvällsnöje denna resa. Tänk att några små gröna grisar kan göra en så frusterad.
"Titta! Hur kan den där lilla råttan överleva detta. Och en blåtira har han också, då blir man ju ännu mer irriterad". Haha, Damirs kommentar precis i detta nu :)
Nu är vi alltså tillbaka från Serbien igen. Mitt intryck av Serbien är att det är rätt öde. Inte just i Zlatibor där vi var men hela vägen dit och hem var öde. Efter kriget så har dem tappat väldigt mycket befolkning och det märktes. Damirs pappa är som ett historielexikon så han har berättat en massa under resan. Intressant och hemskt på samma gång.
Men Zlatibor var jättemysigt, som en liten alpby. Hela landskapet här påminner om Österrike faktiskt. Mycket berg och dalar, jättefint!
Nu har vi måndag, tisdag och nästan hela onsdag kvar här nere. Imorn ska vi grilla lamm med en massa vänner och släkt här hemma. Man spänner upp ett helt lamm på en ställning och så rullar den över en eldglöd på backen. Förut fick man veva för hand men nu kopplar man ställningen till ett bilbatteri så det snurrar. En upplevelse i sig bara det.
Emilija trivs verkligen här nere, hon har lagt till några ord i sitt ordförråd. Allt på bosniska, haha. Haide = skynda
Daj = ge mig (egentligen säger man daj mi)
Baba = farmor/tant
Jajje = Jasse (Jasmin, Damirs lillebror)
Och så säger hon Ne till nästan allt, ne ne ne. Nej nej nej. Det är så himla kul att se att hon förstår båda språken precis lika bra.
Ingen träning på hela Serbienveckan. Jösses vad jobbigt det kommer bli trögt att komma igång igen. Men men, det går ju bara man gör det :)
Nu några arga fåglar tillsammans med min bok. Jo Nesbö, sjukt bra böcker.
Nattis på er.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar