tisdag 9 juli 2013

Testing testing

Ligger i min och Damirs lilla säng på vårt rum i Serbien och testar skriva på mobilen i offlineläge. Åskan dånar utanför. Resan hit gick bra, det tog ca 6h med några stopp på vägen.
Emilija blev årsjuk av den slingriga vägen upp och ner för bergen. Hon kräktes flera gånger stackarn. Så nu har jag fått testa på den biten av mammarollen också. Att ta hand om kräk. Vanligtvis tål jag ju inte det men idag var det nemas problemas. Tänk vad annorlunda det blir när det handlar om ens barn :)

Förutom kräkstoppen så stannade vi i Vicegrad, som är Damirs hemstad. Han bodde där tills kriget då dem tvingades fly. Hans föräldrar har bott där i 40 år innan kriget, så det var mycket känslor och tårar. Det är för mig helt obegripligt hur det faktiskt gick till under krigsåren. Man blir tagen själv :(
Väl framme här så mötte Damirs morbror upp oss. Han var favoriten när han växte upp och dem har bara träffats en gång på 20 år och det var 2006. Jag såg på Damir att han blev rörd när Ujko (morbror) kramade honom med tårar i ögonen. Och blödig som jag är så kände jag klumpen i halsen och underläppen darra :)




Första balkongen längst ner på det gula huset till vänster är där Damir och hans familj bodde när de fortfarande bodde i Bosnien.



Men ja, nu är vi alltså i Serbien, närmare bestämt Zlatibor. En skidort på vintern och en badort på sommaren. Huset där vi hyr lägenhet påminner om Österrike. Verkligen jättehärligt. Vi har en stor trädgård med både gungor och rutchekana för Emilija. Om jag förstått det rätt så ligger poolområdet och en sjö ca 1km härifrån. Det ska utforskas imorn om det är ok väder.








Damir sitter kvar med de andra, pratar och dricker hembränd sliva. Själv ska jag lyssna på min bok och skjuta några arga fåglar på några fula grisar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar