Nytt PB och resa bestämd, me very happy!

Jag vet inte riktigt vart jag ska börja detta inlägg, så jag tänker hoppa fram och tillbaka hit och dit så det är bara försöka hänga med :)

Idag blev det bestämt att jag drar till Sicilien sista veckan i maj. Pratade med Sylvia och Lamberto igår och de blev jätteglada att jag vill komma ner och hälsa på dem. Min tanke var att be om hjälp att hyra nån lägenhet av bekanta men det kom inte på frågan. Jag ska bo med dem och inget mer med den saken. Sylvia och Lamberto är som mina reservfarföräldrar. Jag jobbade med Sylvia när jag jobbade i hemtjänsten på Södermalm, vi hade mycket tid tillsammans varje dag och det funkade väldigt bra. De har en lägenhet på Sicilien som dem besöker 2 gånger per år och för 7-8 år sen så frågade dem om jag kunde tänka mig att hjälpa Sylvia där istället för hemma eftersom Lamberto var tvungen att åka hem och jobba och det vore då synd om inte Sylvia skulle kunna vara kvar i solen.
Jag sa ja och var där en månad första gången, sen har jag varit nere 2 gånger till efter det. Vi hörs av lite titt som tätt och nu ska jag alltså åka ner på en liten semester igen. Underbart!

Och så hoppar vi till mitt personbästa som jag klarade av idag. 5km-rundan vid Ekängen var planen och planen var också att ta en lugn runda eftersom jag känt mig lite off, trött, ont i huvudet och lite hormonkänslig.

Efter en liten promenad för att hämta hem bilen så kändes kroppen helt ok och jag gav mig iväg och kände att tempot var bra och att jag skulle försöka springa på i ett för mig högt tempo. Vid 4km var det riktigt tungt men jag sneglade till på luren och såg att jag hade en snittid under 6min/km så jag försökte verkligen bita ihop och hålla tempot. Och det lyckades jag med :)

Jag jobbar fortfarande mycket med mig själv när det gäller att bara jämföra mina resultat med mig själv. Se min egen utveckling. Jag har så lätt att jämföra mig med andra och istället för att bli glad för mina egna framgånger bli avis och nedslagen av att jag är så mycket sämre än andra. 

Nån stans måste man börja och jag har bara varit under 30 minuter på 5km en enda gång förut, om man inte räknar löpband och det tycker jag inte man kan göra. Så en enda gång och det var på Blodomloppet augusti 2013 och då var tiden 29:59. 

Sen sprang jag inget mer efter det loppet utan gick helhjärtat in för gymmet igen. Inte förrän i januari då jag anmälde mig till Tough Viking 10 maj. Då ville jag komma igång och springa igen. Massa julgodis, mat, magsjuka och förkylning senare så tog jag och Micke en premiärtur på lunchen. 4,3km och jag var död efteråt, det var en plåga rakt igenom och då på en tid med 7min/km. 

För två veckor sen efter jag och Micke sprungit 8 km så påminde han mig om vår premiärtur 2 månader tidigare. Jag springer nu dubbla distansen på en snabbare kilometertid så utvecklingen går verkligen åt rätt håll och vi är bara i början av april än. Lite mer ska jag nog kunna pressa mig på en månad. 

Det är en av alla saker som gör Micke så himla bra att träna med. Förutom att han tar allt mitt muttrande så vänder han mina negativa tankar och får mig att se till mig själv och mina framsteg. Jag vet att jag direkt när jag klarat 8 km var besviken på att tiden var så långsam, jag tror jag sprang på 6:30 per km. Jag jämförde mig med kollegorna som pratar tider runt 5 och Micke som håller under 5 en hel mil. Jag jämförde mig med tjejer i B.A.B.Y Runners och med min gums som blivit en riktigt hejare på löpning. Alla dem är snabbare än mig och då var inte mina 8 km alls lika bra och jag hade en sådär känsla bara när jag satt på bussen hem. 

Men så plingade det till i telefonen och jag fick ett meddelande.

På knappt 10 veckor springer du dubbla sträckan på snabbare tid och du återhämtar dig på nolltid. Jag är stolt över din utveckling. 

Jag tror ni förstår varför jag uppskattar min träningskompis så pass mycket som jag gör va :) Just när det gäller löpning har jag absolut inget självförtroende eller självkänsla alls, så det är guld värt att han en vän som Micke då ♥

Och sen att jag fortfarande utklassar honom i plankan gör ju att jag uppskattar honom ännu mer, haha. Är det 6-1 nu tror jag?!!

Medans jag skrivit det här inlägget har jag även köpt mina flygbiljetter, 3500kr tur och retur direktflyg. Som hittat! Nu blev jag ännu gladare. Har även tänkt tighta till kroppen lite tills dess så bikinin sitter ok. Jag har dock lite svårt att veta hur jag ska lägga upp kosten nu när jag vill ha energi till löpningen med samtidigt gå ner i vikt. Hmm, ska nog be om hjälp med denna. Jag återkommer om hur upplägget på kosten kommer se ut. Men jag är ju van att strypa kolisarna helt när jag vill gå ner och nu när jag äntligen vant kroppen vid kolisar så vill jag inte ta bort dem igen. Som sagt, återkommer :)

Vilken härlig dag det blev idag, från smådepp och hormonkänslig till superglad!