3 år sen vi hittade varandra i cybervärlden. Jag har levt ett underbart liv innan dessa tre åren men sen jag träffade Damir så har det liksom bara blivit ännu bättre.
Det finns nåt talesätt som säger nåt liknande
Det handlar inte om vem du kan leva med utan vem du inte kan leva utan.
Det ligger nånting i det :)
Igår när jag och Emilija klädde granen så blev jag nästan rörd till tårar när tanken dök upp att jag är så otroligt lycklig. Jag älskar mitt liv och jag älskar att jag får dela alla mina dagar med Damir och vår dotter.
Visst finns det stunder där allt är botten, man bråkar, man är trött och grinig, vågen visar skitsiffror, Emilija har gnällt en hel dag osv. Men inget av det där spelar någon roll egentligen för jag är lycklig, av hela mitt hjärta är jag lycklig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar