Platt mage och 6km löpning... Bra torsdag!

När jag vaknade imorse och tittade mig i spegeln så kändes magen väldigt bra. Så bra att jag till och med tog fram måttbandet och mycket riktigt... Jag har minskat ganska mycket faktiskt. 74 cm och sist jag mätte i november så var det nåt över 80, så det känns ju faktiskt helt fantastiskt!

Men midjan är där det försvinner lättast på mig, typisk timglasformad kropp. Näst intill omöjligt att hitta byxor som sitter bra, att ha bälte är nästan ett måste. Men jag klagar absolut inte :) haha!

Idag hade jag och Micke bokat att åka längdskidor. Min första tur på 14 år. Men snön är nästan borta så det var ju bara att glömma. Så vi bokade om till en joggingrunda istället och jag kan säga att jag inte kände ett dugg för det idag. Trött, stel och orkeslös i benen är ju inte direkt en optimal känsla när man ska ut och springa med nån. Men har man bestämt så har man bestämt, efter jobbet bytte vi om och Micke tog täten. Det var jobbigt precis hela tiden men jag bet ihop och körde på. När vi var runt och jag precis hade tagit det där avstannande sista steget och känslan av ÄNTLIGEN FRAMME så säger Micke:

- 250 meter till, kom igen, det klarar du!

Jag vill mörda honom, på plats, där och då. Men jag fick igång nåt liknande löpsteg och tog rygg igen. Jag var så jäkla trött alltså, men de där 280m (som han berättade sen att det var) gjorde att vi kom upp i 6km. Det trodde jag aldrig och det känns väldigt bra efter dessa veckor av sjukdom. 

Tack Micke, utan dig hade jag aldrig tagit mig runt ♥

Och som lilla pricken över i´t på denna dag så hade min beställning från Sportamore kommit när jag kom hem. Mitt andra par Röhnisch shape tights, dessa ännu högre än dem första jag köpte. Jag gillar dem redan :)

Imorn har vi Kick off med jobbet och sen AW på kvällen. Härliga fredag! :)