Mötte upp en av mina närmaste vänner efter träningen idag. Vi har inte träffats bara vi två på jättelänge känns det som. Så det var verkligen på tiden.
Hon är så lätt att prata med, vi tänker väldigt lika om saker och ting.
Hon hjälpte mig att inse att jag vill ju inte ens bli kär nu. Jag har sagt ända sen jag bokade min resa att jag inte ska bli kär innan, inte träffa nån seriöst innan. För jag vill inte vara där nere och sakna någon här hemma.
Haha, många tycker säkert att det är en knäpp inställning och att man inte kan säga att man inte ska bli kär. Men är det nåt jag är bra på så är det att stänga av känslorna. Där pratar vi elitklass.
Så nu tänker jag fokusera på min träning helt och hållet. Umgås med mina vänner och bara vara jag.
Har varit så himla låg ett tag nu, av förklarliga skäl visserligen. Men det är inte likt mig och jag trivs inte som den personen. Har ofta fått höra att jag sprider en positiv energi och får folk att le. Jag saknar den personen.
Jag kan ju iofs inte hjälpa att jag är ledsen, det här året har varit helt sjukt fullt med tråkigheter. Men jag ska verkligen försöka le mera och tänka positivt.
Om rätt så exakt 2,5 månad så befinner jag mig i paradiset, det är varmt, soligt, jag är minst 8 kilo lättare och min hud är väldigt fint solbränd.
Jag ser bilder och jag gillar dem!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar