Kunde inte hålla mig

Alltså jag och den där digitala saken inne i klädkammaren har ett komplicerat förhållande. Jag vill veta samtidigt som jag inte alls vill veta. Men ändå så slutar det alltid med att jag vet och ibland blir det bra och ibland blir det mindre bra.

Jag frågade Damir om han kunde kolla vad den visade om jag ställde mig på den och blundade eftersom jag inte vill se vad jag väger såhär direkt efter semestern.
Anledningen till att jag vill att iaf han ska veta är för att jag vill se hur mycket jag kan förlora i vikt på 1300 kcal i två veckor.

Men när han väl visste så ville ju jag också veta. Först frågade jag om det var katastrof?
- Vad är katastrof då?
- 85 vore katastrof.
- Ok.
- Meh, vaddå ok?
- Ja, då vet jag.
- Meh! Var det katastrof?
- Bäst jag inte säger nåt.
- Näää, är jag uppe i 85 igen? (skitdeppig)
- Det sa jag inte.
- Meh!
- Du ligger nånstans mellan 80 och 86.
- Meh!

Tystnad....

- Ok, jag vill veta. Säg!
- 82,2kg
- Men det är ju inte alls farligt?!!
- Nej.
- Nu blev jag glad!


Haha, är jag inte helt jäkla otroligt? Håller ni också på så här? Snälla säg ja :)

Detta var på kvällen så jag ställde mig på vågen direkt när jag vaknade och då hade jag tappat till 80,6kg. Så nu vet jag var jag ligger iaf. Idag har det blivit mer kcal än vad jag hade tänkt, men ingen urspårning alls, men jag tror jag landade strax över 2000 kcal idag. Men imorn är det 1300 som gäller igen.

9 dagar kvar tills klänningen ska sitta som gjutet , kör bara kör!!!