... kommentar på mitt förra inlägg med mina resultat :(
fredag 30 november 2012
Inte en endaste liten.....
And here it comes.......!
Mina resultat på Novemberutmaningen. Om någon annan vill bidra med sina centimeter så skicka dem till mig så räknar jag ihop allt till ett inlägg på söndag eller måndag.
Ninas startmått 2012-10-29
Vikt 80,1kg
Arm 34,5cm
Lår 70cm
Rakt över naveln 84cm
Tjockaste stället på magen 95cm
Nina idag 2012-11-30
Vikt 77,3kg -2,8kg
Arm 33cm -1,5cm
Lår 67cm -3cm
Rakt över naveln 82cm -2cm
Tjockaste stället på magen 89cm -6cm
Fy fasen vad jag är nöjd med dessa resultat. 5 veckor och kroppen känns så j-vla bra igen. Tjohoooooooo! :)
Etiketter:
Träning och diet,
Utmaningar,
vikt
torsdag 29 november 2012
Imorn är det dags!
Imorn är det dags... Måttbandet och vågen är framtaget för mätning. Det ska bli väldigt spännande att se vad jag kan ha fått för resultat på denna fem veckor långa utmaning, eller korta utmaning om man så vill.
Sista dagen på Novemberutmaningen har sett ur så här när det gäller träning och kost:
- Innan frukost: 1/2 liter vatten, 1 koffeintablett
- Frukost: 2 ägg, lite kaviar, 1/2 liter vatten
- Powerwalk tillsammans med Sarah och lilla Line, efter ca 45 minuter så "släppte" jag av dem på vägen och fortsatte själv i ca 40 minuter till i riktigt högt tempo. Bästa Emilija satt så snällt i vagnen trots snö och blåst, hon är verkligen snäll mot sin mamma :)
- Lunch: 120g grytbitar, sallad, 15g philadelphiaost, julmust light
- Mellanmål: 150g kesella med funlight och lite kanel, 20g nötter
- PWO i form av Craze och Aminos
- Benträning + mage i ca 60 minuter
- Cardio 45 minuter på crossen
- Proteinshake
- Middag: 120g räkor/kräftor, sallad, 1/2 avokado, julmust light
Har även druckit mina 3 liter vatten, tror till och med det blev mer idag. Så nu är det bara hålla tummarna för bra resultat imorn. Jag hade hoppats på att vara närmare 75kg på vågen, men efter att veckorna gått så är jag nu glad om den visar 77kg :)
Måttbandet har jag ingen aning om vad jag kan räkna med, det får bli en glad överraskning (hoppas jag).
Ni andra har ju en dag till på er att snygga till siffrorna om ni vill det. Men jag drar till Stockholm imorn och inleder min härliga helg som jag sett fram emot ett bra tag nu, så jag avslutar min utmaning imorn bitti.
Tänk att det redan gått fem veckor :)
Etiketter:
Träning och diet,
Utmaningar,
vikt
onsdag 28 november 2012
Härliga träning
Idag hade jag kunnat träna precis hela kvällen. J-vlar vad bra det gick och vilken härlig känsla jag hade passet igenom. Skitkul!
Började med lite intervaller i 30 minuter, inkl uppvärmning och lite nedvarvning. Jag körde en minuts snabb löpning varvat med en minut gång. Fick upp flåset rejält och svetten droppade om mig. Exakt som det ska vara med andra ord!
Sen körde jag 6 övningar axlar.
Utsida med hantel
Utsida i maskin
Sittande militärpress i Smithen
Stående militärpress i Smithen - Sittande militärpress bakom nacken
Hantellyft framför kroppen - Drag till hakan i cable crossen
3 övningar triceps
Pushdowns
Liggande tricepspress (lite lite lutning på bänken)
Kickbacks
Som sagt, ett grymt härligt pass idag :)
Det är inte tjejen i brevet som har en triceps som på bilden
(men dock hennes sambo)
Äckelväder, storstäd och adventspynt
När jag vaknade i morse så kände jag mig otroligt utvilad och förstod att klockan skulle visa rätt mycket. Det gjorde den! 09.29 närmare bestämt. Ok, jag var vaken redan vid halv 7 och gav Emilija välling, men det tar ju ca 1 minut så kan jag krypa ner i sängen igen. Otroligt skön känsla att vakna utvilad iaf.
Efter frukost för oss båda så klädde vi oss för powerwalk. Dagar som denna när det är riktigt skitväder så är man extra nöjd med sig själv när promenaden är över. Så så många skulle skippat den och det är en tillfredsställelse att man inte är en av dem.
Sen har jag ägnat dagen åt att storstäda hemmet. Så där riktigt noggrant som man bara gör nån gång då och då. Kröp till och med runt och torkade varenda golvsockel. Emilija lyckades välta en stol över sig men som tur var gick det bra. Men usch vilket dåligt samvete jag fick att inte hållit henne borta från köket när jag städade där. Men som sagt var, inget hände mer än ett litet blåmärke i pannan.
Anledningen till storstäden var att jag bestämt mig för att pynta inför advent idag. Jag har velat pynta i flera veckor men känt att det varit alldeles för tidigt. Men idag var det dags!
Skrutt fick följa med ner till källaren på sitt eget lilla vis. Kanske dags att lära sig gå snart :)
Efter frukost för oss båda så klädde vi oss för powerwalk. Dagar som denna när det är riktigt skitväder så är man extra nöjd med sig själv när promenaden är över. Så så många skulle skippat den och det är en tillfredsställelse att man inte är en av dem.
Anledningen till storstäden var att jag bestämt mig för att pynta inför advent idag. Jag har velat pynta i flera veckor men känt att det varit alldeles för tidigt. Men idag var det dags!
Skrutt fick följa med ner till källaren på sitt eget lilla vis. Kanske dags att lära sig gå snart :)
Så nu är stakarna i fönstret och julestjärnan på plats. Imorn ska jag fixa utebelysningen till balkongen. Är faktiskt sugen på några julgardiner också, får se om jag kan hitta några fina att köpa.
Myspys!
Om ingen annan klappar om mig så gör jag det själv
Minns ni denna Min Önskelista?
Nu har jag prickat av allt utom ett snyggt träningslinne. Så det är jag på jakt efter nu.
Klickade precis hem tre olika parfymer, en till mig och två till Damir. Väldigt väldigt bra priser på http://www.nordicfeel.se/
Beställde
Aqua di Gio 50ml 395kr (599kr på Kicks)
Boss Bottled 50ml 349kr (595kr på Kicks)
Viva la Juicy 100ml+200ml lotion 529kr (bara parfymen 50ml kostar 695kr på Kicks)
Och man betalar ingen frakt alls. In och köp!
Nu har jag prickat av allt utom ett snyggt träningslinne. Så det är jag på jakt efter nu.
Klickade precis hem tre olika parfymer, en till mig och två till Damir. Väldigt väldigt bra priser på http://www.nordicfeel.se/
Beställde
Aqua di Gio 50ml 395kr (599kr på Kicks)
Boss Bottled 50ml 349kr (595kr på Kicks)
Viva la Juicy 100ml+200ml lotion 529kr (bara parfymen 50ml kostar 695kr på Kicks)
Och man betalar ingen frakt alls. In och köp!
Etiketter:
Tips från coachen
tisdag 27 november 2012
Att lämna en kommentar i bloggen
Jag har fått sagt till mig, och skrivet, att det är svårt att lämna en kommentar i min blogg. Jag vet inte om det är så att den hänger sig när man försöker eller om det liksom bara är lite krångligt?
Men iaf, så här gör man :)
1. Klicka på Inga kommentarer. Då kommer denna ruta upp.
2. Välj vem du vill kommentera som. Om du inte har ett googlekonto så välj Namn/webadress eller Anonym.
Men iaf, så här gör man :)
1. Klicka på Inga kommentarer. Då kommer denna ruta upp.
2. Välj vem du vill kommentera som. Om du inte har ett googlekonto så välj Namn/webadress eller Anonym.
3. Kicka förhandsgranska om du vill kontrollera hur din kommentar kommer att se ut. Eller klicka Publicera direkt.
4. Klart!
Och nu måste ALLA testa om det funkar... Hö hö hö!
Kvällens ryggpass
Om det inte vore för den otroliga dos energi jag fick igår så hade det nog varit väldigt lätt att låta bli att träna ikväll.
Jag var hemma 01.30 i natt och så upp tidigt till jobbet idag för att åka till Sthlm för en heldag. Dåligt matintag (och då menar jag inte dålig mat utan alldeles för lite mat) och sen suttit still flera timmar i sträck på föreläsning och i bilen i sthlmsköerna. Jag var helt slut när jag kom hem vid 18.30 men jag hade redan bestämt mig... Jag skulle träna no matter what!
Lite kesella/funlight, nötter och PWO senare så var jag på väg till gymmet och brände av ett riktigt härligt ryggpass. Först satte jag mig på cykeln i 20 minuter för att bara låta kroppen vakna till liv. Sen värmde jag upp med lite baksida axlar innan jag gav mig på ryggövningarna. 5 övningar fick jag ihop idag.
Latsdragmaskin
Hantelrodd
Sittande kabelrodd (enhands)
Marklyft
Chins
Jag körde chins för första gången i mitt liv. Självklart i en sån där maskin där man kan lägga på en massa vikt för att göra dem lättare, annars skulle jag aldrig få upp lilla hakisen till stången. Haha! På sin höjd skulle jag väl kanske få till ett litet centimeterböj i armvecket, men inte mer än så. Men i den här maskinen kan man lägga på vikter så man inte behöver lyfta hela sin kroppsvikt.
Jag bad en kille bara kolla så jag inte gjorde nåt totalfel i utförandet, vilket jag inte gjorde. Sen tog jag i för kung och fosterland för att få upp hakan mellan 6-10 gånger i varje set. OJ vad jag kommer få träningsvärk efter den. Men oj vad kul det var med en helt ny övning och att den kändes så jäkla bra också. Blir garanterat mera chins på ryggpassen hädan efter :)
OBS
Det är inte tjejen på bilden som har skrivit brevet ;)
Etiketter:
Träning och diet
Hej hej hallå
Sorry för urusel uppdatering på bloggen de senaste dagarna. Men nu är jag här iaf och tänkte spotta ur mig ett inlägg eller två :)
För att bläddra tillbaka några dagar då så skrev jag ett minimalt inlägg om min fredagsvikt. Det kändes inge vidare att det var plus- minus noll på två veckor. Eller till och med +0,1kg. Ok mens och allt vad det innebär, men på den veckan plus då förra veckan utan mens så ska det iaf bli lite minus. Men icke!
Nu är det bara onsdag och torsdag kvar på utmaningen för mig iaf. Fredag morgon tar jag fram måttbandet och så får vi se vad som hänt där. Självklart blir det fredagsvikt också. Ska bli väldigt spännande och se vad som hänt på 5 veckor. Jag känner ju på kläder att det hänt nåt iaf.
Jag hoppas hoppas hoppas att jag är närmare 77 än 78 på vågen också. Det var ju egentligen huvudanledningen till denna utmaning, att komma bort från min evighetsplatå på 80kg.
Så 2 dagar kvar alltså och jag är ledig båda dessa dagar från jobbet. Det innebär 2 rejäla powerwalks och 2 tunga styrkepass. Kör bara kör!
Jag vill ju gärna sätta upp lite trevliga saker vid mållinjen när jag gör en sån här satsning. Första gången hade jag en Thailandsresa inbokad. Andra gången en weekend i Göteborg. Nu tredje gången så har vi en weekend i Stockholm inbokad. Vi åker på fredag och bor hos min fina vän Ella, äter middag och dricker nåt glas rött. Sen på lördag har jag och Damir bokat in oss på Grand Hotell för en natt där. De har tydligen ett underbart spa som vi ska gotta oss i. På kvällen ska vi äta vårt lyxiga skaldjursjulbord för tredje året i rad. Så hämtar vi Emilija igen på söndag eftermiddag och åker hem till Eskílstuna igen. Mys mys och en perfekt upplevelse att ha vid mållinjen.
Nu kör vi sista dagarna stenhårt!
För att bläddra tillbaka några dagar då så skrev jag ett minimalt inlägg om min fredagsvikt. Det kändes inge vidare att det var plus- minus noll på två veckor. Eller till och med +0,1kg. Ok mens och allt vad det innebär, men på den veckan plus då förra veckan utan mens så ska det iaf bli lite minus. Men icke!
Nu är det bara onsdag och torsdag kvar på utmaningen för mig iaf. Fredag morgon tar jag fram måttbandet och så får vi se vad som hänt där. Självklart blir det fredagsvikt också. Ska bli väldigt spännande och se vad som hänt på 5 veckor. Jag känner ju på kläder att det hänt nåt iaf.
Jag hoppas hoppas hoppas att jag är närmare 77 än 78 på vågen också. Det var ju egentligen huvudanledningen till denna utmaning, att komma bort från min evighetsplatå på 80kg.
Så 2 dagar kvar alltså och jag är ledig båda dessa dagar från jobbet. Det innebär 2 rejäla powerwalks och 2 tunga styrkepass. Kör bara kör!
Jag vill ju gärna sätta upp lite trevliga saker vid mållinjen när jag gör en sån här satsning. Första gången hade jag en Thailandsresa inbokad. Andra gången en weekend i Göteborg. Nu tredje gången så har vi en weekend i Stockholm inbokad. Vi åker på fredag och bor hos min fina vän Ella, äter middag och dricker nåt glas rött. Sen på lördag har jag och Damir bokat in oss på Grand Hotell för en natt där. De har tydligen ett underbart spa som vi ska gotta oss i. På kvällen ska vi äta vårt lyxiga skaldjursjulbord för tredje året i rad. Så hämtar vi Emilija igen på söndag eftermiddag och åker hem till Eskílstuna igen. Mys mys och en perfekt upplevelse att ha vid mållinjen.
Nu kör vi sista dagarna stenhårt!
Etiketter:
Utmaningar,
vikt
lördag 24 november 2012
Äntligen bra siffror igen
torsdag 22 november 2012
Min önskelista
Snälla tomten, denna jul önskar jag mig...
1. En parfym från Juice Couture, Viva La Juicy
1. En parfym från Juice Couture, Viva La Juicy
2. Löpartights, märke spelar ingen roll, men jag vill att dem ska vara svarta och rosa
3. Better Bodies, ett par träningsbyxor och nåt snyggt linne
Dog lite på intervallpasset ikväll
FY FA....bian vad jobbiga intervallerna var ikväll. Jag stånkade och stönade som en brunstig kossa där på bandet. Det var hemskt jobbigt!
Jag gav mig på ett nytt intervallupplägg alá Olga Rönnberg. Jag pallade inte :( Jag fick korta ner lite på 2-minutarna och köra lite längre än 1 minut på det lite lägre tempot. 25 minuter på bandet och sen supersettade jag vader och rumpa.
Det var sjukt jobbigt och helt klart värt att köra flera gånger :)
Jag känner av att det är torsdag och länge sen jag åt kolhydrater. Ju längre veckan går desto tröttade blir jag, men snart är det dags för påfyllning igen. 7 dagar kvar på Novemberutmaningen, sen kommer jag börja äta kolisar igen :)
Som jag skrev i morse så hade inte vågen ändrat sig speciellt mycket idag, men när jag kollar mig i spegeln så ser det inte pluffsigt ut alls, så då skiter jag rätt ut sagt i vad vågen visar. Men imorn är det fredag och den "riktiga" veckovägningen. Så vi får väl se vad den är på för humör då.
Det ska bli jättekul att mäta sig igen om en vecka. Håller tummarna på några centimeter iaf, hoppas hoppas!
Hur går det för er där hemma? Är den nån som fortfarande är med?
Fredag imorn, promenad på bandet, jobba och sen ett axel- och tricepspass på gymmet. Damirs och mitt fredagsmys består av tacos och var sin proteinbar. Vi hittade en ny smak förra veckan och den är sjukt god. http://www.mmsports.se/FortiFX-bar.html Där har ni den. Nu är den tydligen tillfälligt slut på nätet, men jag hoppas på att den finns i butik iaf. Den är ugnsbakad och är verkligen chokladig. Mums!
Lördags tänker jag vila, söndag har jag skrivit upp att jag kan jobba om det behövs, 7-12, sen är det träning igen som gäller. Denna söndag är det benen som ska få lida igen. Jag ska kolla med min farbror om han har lust att coacha mig/oss på det passet. Han har sjuka ben, så vem är väl bättre att be om hjälp än honom? :)
Men nu tänker jag krypa ner under täcket och kolla bonde söker fru på min lur. Haha, den ni!
Jag gav mig på ett nytt intervallupplägg alá Olga Rönnberg. Jag pallade inte :( Jag fick korta ner lite på 2-minutarna och köra lite längre än 1 minut på det lite lägre tempot. 25 minuter på bandet och sen supersettade jag vader och rumpa.
Det var sjukt jobbigt och helt klart värt att köra flera gånger :)
Jag känner av att det är torsdag och länge sen jag åt kolhydrater. Ju längre veckan går desto tröttade blir jag, men snart är det dags för påfyllning igen. 7 dagar kvar på Novemberutmaningen, sen kommer jag börja äta kolisar igen :)
Som jag skrev i morse så hade inte vågen ändrat sig speciellt mycket idag, men när jag kollar mig i spegeln så ser det inte pluffsigt ut alls, så då skiter jag rätt ut sagt i vad vågen visar. Men imorn är det fredag och den "riktiga" veckovägningen. Så vi får väl se vad den är på för humör då.
Det ska bli jättekul att mäta sig igen om en vecka. Håller tummarna på några centimeter iaf, hoppas hoppas!
Hur går det för er där hemma? Är den nån som fortfarande är med?
Fredag imorn, promenad på bandet, jobba och sen ett axel- och tricepspass på gymmet. Damirs och mitt fredagsmys består av tacos och var sin proteinbar. Vi hittade en ny smak förra veckan och den är sjukt god. http://www.mmsports.se/FortiFX-bar.html Där har ni den. Nu är den tydligen tillfälligt slut på nätet, men jag hoppas på att den finns i butik iaf. Den är ugnsbakad och är verkligen chokladig. Mums!
Lördags tänker jag vila, söndag har jag skrivit upp att jag kan jobba om det behövs, 7-12, sen är det träning igen som gäller. Denna söndag är det benen som ska få lida igen. Jag ska kolla med min farbror om han har lust att coacha mig/oss på det passet. Han har sjuka ben, så vem är väl bättre att be om hjälp än honom? :)
Min farbrors lår :)
|
Etiketter:
Träning och diet,
Utmaningar,
vikt
Jag glömde visst....
Att berätta vad appen heter (tack Pernilla) :)
Den heter Kaloriräknaren och är skapad av FatSecret
Etiketter:
Träning och diet
Tji fick jag
Den där digitala saken gjorde mig inte alls gladare idag. Eller jo, 0,2kg gladare, men det är typ en fis i rymden.
Tur att jag är på så bra humör i övrigt att den siffran inte spelar nån som helst roll :)
Kör bara kör!!
Tur att jag är på så bra humör i övrigt att den siffran inte spelar nån som helst roll :)
Kör bara kör!!
onsdag 21 november 2012
Min onsdag
Började min onsdag med en halvliter vatten, en koffeintablett och två ägg med lite kaviar. Sen vaknade Emilija och ville ha välling. Sen var vi mätta och redo för promenad med Sarah.
Har känt mig väldigt sötsugen idag så jag testade nåt nytt med min eftermiddagskesella. Jag blandade i lite äggvita, proteinpulver (chokladsmak), kakao och stevia, vispade runt med elvisp och ställde in i kylen en stund. Perfekt mot sötsuget och inte alls speciellt många fler kalorier än om jag bara tagit kesella och funlight som jag vanligtvis gör. Gjorde extra mycket så jag har till imorn också, plus att Damir mumsade i sig när han kom hem från jobbet.
Ikväll hade vi barnvakt och kunde ta ett pass tillsammans på gymmet. Jag tror nog jag har utvecklat ett behov att ha en träningspartner, för det går så ruggigt mycket bättre då än när jag kör själv. De där sista repsen som gör så jäkla ont, dem liksom blir inte av när jag kör själv.
Så träningspartner sökes för dem tillfällen jag inte kan träna med Damir :)
Idag körde vi biceps och bröst. Jag testade bänkpress 50kg, men det gick inte alls, blev bara irriterad för mitt misslyckade försök. Haha, som ett grinigt barn!
Men allt annat gick bra iaf och det var ett riktigt kul pass ikväll. Bröst och axlar är ju där jag utvecklats mest och självklart blir det roligast att köra just dem muskelgrupperna. Man ser ju så jäkla snygg ut i spegeln när musklerna syns. Synd att det inte kan kännas lika bra när jag kör de andra muskelgrupperna.
Appen heter Kaloriräknaren |
Appen tyckte dock att jag kunde äta lite mer än så, men det kunde man ställa in själv också. Så jag har satt mitt dagliga intag till 1500 kalorier. Anledningen till att jag la mig lite under är att jag inte orkar räkna in oljan man steker i eller om jag t ex har nån smaksättning till nån sås. Så då har man lite marginal upp till 1600 kalorier.
Jag har ju aldrig räknat kalorier förut och har väl egentligen inte tänkt att börja nu heller, men tänkte att det kan vara ett bra sätt att lära sig tänket lite mer iaf.
Appen har sjukt många livsmedel, det finns till och med olika märken på proteinpulver man kan välja på.
Idag så har jag landat på 91% av mitt dagliga intag och då har jag ätit precis som jag brukar under mina dietdagar. Ska bli kul att se på lördag då jag äter "lite" mer.
Jag ställde mig på den där digitala saken som kan göra en så himla glad ena gången och så himla ledsen andra gången. Imorse var det varken eller. Jag känner att inte vätskan släppt helt sen i lördags, men idag har jag sprungit på toa hela dan så imorn kommer den garanterat att göra mig gladare än idag iaf. Haha, man kan bli galen för mindre. Men det gäller som sagt att ha rätt inställning till vågen. Om jag känner att jag inte skulle kunna ta ett plus så låter jag helt enkelt bli att väga mig. Men ibland är psyket starkare och då spelar det ingen roll vad vågen visar, man kör på ändå :)
Imorn är det jobbdags igen, så promenaden sker innan jobb på gymmet. Så nu ska jag hoppa i säng så jag kommer upp när klockan ringer strax innan 06 imorn.
Laku noc moji drugari!
Etiketter:
Mattips,
Träning och diet,
vikt
Hej hallå, mitt namn är sunkmorsan.
Ibland känner jag mig verkligen sunkig. Eller sunkig kanske är fel ord, men jämt osminkad, ofixad och alltid klädd i träningskläder. Hmm, sunkig är nog rätt ord ändå.
Nu har jag varit ute och gått med en kompis två dagar i rad. Jag som vanligt i mina fodrade tights, täckjacka (2 nummer för stor) och mössa. Och så tittar jag på henne och hon skulle lika gärna kunna vara på väg att ta en sväng på stan. Så tänker jag för mig själv, Näe Nina, det är fan dags att fräscha till sig lite!
Men så vet jag ju att när jag står där nästa gång det är dags för promenad så är det ju faktiskt skönast att ha fodrade byxor, jag blir så jäkla kall om huden annars. Särskilt rumpan och låren. Ok, jackan ska jag byta ut, jag behöver inte välja en som är för stor för mig, haha!
Jag har aldrig smink på mig om jag inte ska göra nåt särskilt, när jag är mammaledig alltså. På jobbet sminkar jag mig iaf. Men annars tänker jag att jag ska ju ändå träna och då kommer jag bara svettas bort allting. Men man kanske skulle börja måla på lite mascara iaf, så jag får nåt litet liv i ansiktet.
Håret borstar jag på morgonen sen åker det upp i en toffs mitt på skallen. Tänker samma sak där, varför fixa till det när jag bara är hemma och sen ändå bara ska träna?
Ofta kan min ätardag leda till nån finne här och där, gissar att det är en shock för kroppen att helt plötsligt få massa socker och kolhydrater, så då svarar den direkt med att ge mig en liten bonusfinne. Helst mitt mellan ögonbrynen, eller som nu, mungipan. Nice!
Jaha, och vad ville jag ha sagt med detta då? Haha, ingen aning mer än att jag ville beklaga mig lite att jag inte finner nån anledning till att fixa till mig på vardagarna men att jag samtidigt tycker att jag borde fixa mig lite ändå.
Over and out!
tisdag 20 november 2012
B som i Benträning
Hade ingen plan alls i skallen när jag åkte till gymmet idag. Inte ens när jag värmde upp på cykeln så kunde jag bestämma mig vad jag skulle köra. Men jag fick till ett riktigt kanonpass ändå när jag väl kom igång.
Ibland har jag bara sån jäkla beslutsångest att jag inte kan bestämma mig var jag ska börja, så då kör jag första bästa lediga.
Idag blev det först baksida, sittande supersettat med liggande. Sen körde jag liggande benpressar supersettat med squatmaskin. "Pausade" lite efter det och körde utsida lår och rumpa i maskin. Tänkte på Kai Green och Olga Rönnbergs uppmaningar när det gäller den och satt framåtlutad och körde 20-25 reps. Då svider det som bara den i skinkorna :)
Sen körde jag utfall i en annan squatmaskin (min farbrors specialare) och så avslutade jag med nån sorts pyramid i bensparken. Det slutade iaf med att jag knappt fick upp 4 reps på 30kg, haha! Och där var passet slut för idag :)
Kosten har gått bra idag, har en halvliter vatten kvar att dricka bara.
10 dagar kvar på Novemberutmaningen. Som alltid när det börjar närma sig så börjar jag nojja mig att jag inte kommer få nåt bra resultat. Är inte ett dugg peppad på att ställa mig på vågen heller, vilket jag inte brukar kunna hålla mig ifrån speciellt länge. Senaste vägningen var ju fredag för 1,5 vecka sen, då den visade 77,7kg. Förra veckan vägde jag mig inte pga mens, så nu borde jag ju få ett bra minus igen. Men känslan i kroppen är inge bra så jag vågade helt enkelt inte ställa mig imorse.
Vi får se hur känslan är imorgon, kanske känns det bättre då. Men jag hatar iaf den här känslan i kroppen att det inte hänt nåt, man känner sig lite svullen. Aja, nåt är det som pågår där inne när det känns så. Det är bara köra på så kommer känslan ändras till det bättre. Jag får försöka skrämma bort mina hjärnspöken tills dess.
Imorn ska Emilija vara hos Tezzan medans vi tränar. Vi uppskattar verkligen när vi får barnvakt så vi kan ta ett pass tillsammans. Tack fina du!
Som jag trodde så hade jag planerat fel igår när jag skrev upp mitt veckoschema. Jag kastade om lite förra veckan i och med att jag jobbade helgen, så det blir bröst och biceps imorn och så kör jag prio/intervaller på torsdag. Så blir det inte bröst och axlar dagarna efter varann.
Men nu baaaaaada!
Etiketter:
Träning och diet,
Utmaningar,
vikt
Haha, Wanja 72 bast knäcker ass!
Nu har jag ingen aning om hennes träningshistoria, men är man 72 år så är det jävligt grymt oavsett!
Favoritlaxen
Idag har jag gjort iordning min underbart goda lax.
lax
salt
peppar
vitlök
spenat
fetaost 10%
minigrädde 4%, bara lite lite grädde. Tog ca 1dl till båda formarna.
200grader i 20 minuter.
Klart!
lax
salt
peppar
vitlök
spenat
fetaost 10%
minigrädde 4%, bara lite lite grädde. Tog ca 1dl till båda formarna.
200grader i 20 minuter.
Klart!
Före :)
Efter :)
måndag 19 november 2012
En bild kan säga mer än 1000 ord, hahahaha
En liten bloggawards
Jag har ju några bloggar jag läser dagligen och ikväll så hittade jag en liten lista med min blogg på. Han som skrivit listan tyckte jag förtjänade lite uppmärksamhet och valde att skriva upp min blogg på sin blogg :)
Tack http://3barnsfarsan.blogspot.se/ för den fina gesten.
Här är några tips på bloggar som jag följer och som jag tycker förtjänar lite extra uppmärksamhet:
http://furysorrowlove.wordpress.com/
http://zellys.se/
http://emsharmoni.wordpress.com/ hon har dock en liten bloggpaus just nu, men kommer åter snart
http://annikap.blogg.se/
http://120kg.me/
Reglerna för utmärkelsen är:
1. Tacka bloggaren som gett dig utmärkelsen och lägg ut länken till
den som gav dig den
2. Ge utmärkelsen vidare till fem favoritbloggar och berätta det
för dem med en kommentar
3. Kopiera post it-lappen och sätt den på din blogg
Avpixlat.se
Här är en kille som skrivit en mycket vettig insändare (enligt mig). Man skulle på många punkter i denna insändare sätta in Damirs namn istället, för den här historien påminner väldigt mycket om hans upplevelser när han kom hit.
Jag hittade den här på avpixlat.se, eller snarare Damir hittade den och sa åt mig att läsa :)
En invandrad jugoslav funderar över vems land Sverige är MITT LAND Nedanstående text är hämtad från Flashback och skriven av signaturen se360boy, en invandrare som med sina föräldrar och syskon på 90-talet flydde från det forna Jugoslavien från det inbördeskrig som då rasade där. Han har arbetat hårt för att anpassa sig, göra rätt för sig och anpassa sig till det svenska samhället. I likhet med flera av sina invandrade väner röstar han numera på Sverigedemokraterna. Han blev därför provocerad av Twitter-kampanjen #dethärärmittland som den SD-hatiska journalisten Lena Sundström och SD-fientliga tidningen Aftonbladet/ drog igång som ett svar på att Erik Almqvist från Sverigedemokraterna i en dispyt med den irakisk-kurdiske komikern Soran Ismail påpekade att Sverige var svenskarnas land.
Det här är se360boy:s historia:
1993 Kom jag till Sverige. I den stad i forna Jugoslavien där jag är född kunde vi inte stanna kvar. Det blev bombat och vi fick fly. Sverige blev naturligt val för mina föräldrar då min pappa hade gjort affärer med Sverige innan kriget. Vi hamnade i Göteborg en kall novembernatt. Frusna, hungriga och psykiskt nedbrutna fick vi sova vår första natt på golvet. Lägenheten vi fick var omöblerad och inget värme var på. Vi brydde oss inte. En resa på 76 timmar tog slut iochmed att vi kom till den platsen. En granne mittemot såg oss och gav oss en bit bröd och en bit ost. Det var det godaste jag ätit på länge. Än idag känner jag hur gott det var. Den kvällen när vi satt på golvet och åt torrt bröd och ost sa min pappa: Nu är det ett nytt liv vi kommer till. Till mig sa han. Du är äldst, ditt jobb blir att lära dig språket så fort som möjligt.
När vi vaknade dagen efter fick vi se var vi hade kommit. Det var 4 st hyreshus och de flesta var flyktingar. Kl 11 skulle vi infinna oss på socialkontoret med tolk som skulle tolka vad assistenten sa. När vi kommer in till kontoret så ser vi en man i 35 års ålder skrika åt receptionisten. Han skrek högt och kastade papper i hennes ansikte. Han skrek på arabiska. När vi träffar assistenten och får veta att de kommer göra en utbetalning på några tusenlappar så vi kan köpa mat brast det för min mamma. Vi hade kommit till ett land som inte bara ger oss den trygghet vi behövde, de ger oss mat för dagen också. Assistenten förklarade att vi kommer få möjlighet att gå i skolan (SFI) så fort vi känner oss redo för det. Min pappa sa att jag och mina syskon ska börja skolan i morgon. Det gjorde vi också.
På platsen där vi gick i skolan var den ca 45 invandrare i två klasser. Många var från forna Jugoslavien men många kom från Palestina, Iran, Albanien etc. Då jag var den enda som inte rökte kände jag mig utanför. De ville gå ut hela tiden och röka och jag hade lovat mina föräldrar att jag skulle lära mig Svenska så fort det gick. I min klass var det få som ville det. Mina föräldrar kontaktade en lokal organisation som hjälpte flyktingar med olika saker. Mina föräldrar tyckte att jag skulle få hjälp med språket (utöver SFI).
Den dagen träffade jag Henrik, en 40+ man med två barn. Han var en av de människorna som gjorde allt för att kunna hjälpa andra. Han hade drivit ett stort företag innan och sålt det men nu ville han hjälpa till de nyanlända invandrarna. Han var den som skulle lära mig Svenska. Jag var ofta hos Henrik. Han bodde vid havet och hade fint hus. Han hade två små barn som gillade att reta mig då jag inte förstod så mycket. Henrik var den som satte upp mål för hur snabbt jag skulle lära mig språket. Det blev 200 nya ord varje dag med ett prov dagen efter + 200 nya ord. Efter 1 månad kunde jag gå ifrån SFI och sen hamnade jag på gymnasiet. Hela tiden hade jag Henrik som stöd.
Mina föräldrar började på SFI och Henrik hjälpte de också. Deras uppgift var att lära sig 25 nya ord varje dag med prov dagen efter + 25 nya ord. Mina syskon började direkt i 3 klass. Även de hade krav på sig att lära sig språket snabbt. Även om jag då var 18 år hade jag en otroligt stor respekt för mina föräldrar. Vi hade gått igenom mycket tillsammans och jag visste att mina föräldrars ord var till mitt bästa, vilket jag upplevt under kriget. Den sommaren då alla mina kompisar skulle ha semester och vila sig från skolan skaffade Henrik ett arbete till mig. Hans ord till mig var: Vill du vara Svensk, måste du jobba. Du är invandrare, jobba hårdare. Den sommaren tjänade jag mycket pengar (tyckte jag då) Allt jag tjänade gav jag till mina föräldrar. Vi sparade pengar till att köpa en begagnad bil så jag bidrog med det jag kunde. Mina föräldrar lärde sig Svenska ganska så snabbt. det tog nästan ett helt år så kunde de prata flytande. Det var mycket tack vare Henrik som ofta bjöd hem oss och var ofta hemma hos oss med sin familj för att äta god, jugoslavisk mat. Efter exakt ett år fick mina föräldrar examen. De fick det tillsammans. Dagen efter startade de ett konsultföretag, precis som det de hade “hemma”. Företaget har de än i dag. Men idag har de 12 anställda. Så fort de hade avklarat sitt första skatte-år kontaktades socialverket. Vi ville betala tillbaka det socialbidrag vi hade fått. Det behövde vi inte. Nu fick jag hårdare krav på mig från mamma och pappa. Jag skulle ha ännu högre utbildning än det jag avslutade.
Det gick bra för oss ekonomiskt så jag hade alltid i tankarna att jag skulle jobba med mamma och pappa, men pappa sa att det skulle stoppa min egen kreativitet. “Satsa på en ännu högre utbildning och arbeta hårt så kommer du att få din betalning sen” så sa dem. Sen dag ett jag kom till Sverige har jag arbetat hårt för att passa in. Jag hade arbetat så hårt att jag glömde bort mitt eget språk ett tag. Jag hade arbetat så hårt att jag inte hade tid för att ens skaffa mig en flickvän. Men en dag träffade jag henne. En tjej som kom från Norrland och som pluggade samma utbildning som jag. Hon hade ganska mycket emot invandrare men hade sett att jag var annorlunda. Från dag ett vi två blev tillsammans lärde hon mig Svenska. Inte ord utan hur jag skulle uttala dem. Det tog mig åtta år att få bort brytningen, nu pratar jag som alla andra etniska Svenskar. Hon blev min fru och vi fick 2 barn. Efter vår utbildning flyttade vi och startade ett företag. Utan hjälp från våra föräldrar. Hennes hade det inte gott ställt och mina gav oss inga pengar. De ville nämligen att vi skulle arbeta oss upp. 2003 startade jag mitt andra företag som nu tyvärr är sålt till ett större koncern.
2004 gick jag och min fru på gatorna i Stockholm. Vi firade vår 5e bröllopsdag. Det var två stycken svarta män som skrek hora åt min fru då hon hade åtsittande klänning på sig. Jag blev sur och kallade de för negrer och jävla blattar. Jag slog ner de då de agerade hotfullt mot oss. De hade förstört vår stora dag. Vi hade en enda dag ledig från vårt företag och våra barn och de förstörde det. Det händelse du kära Jan, har ni skrivit om i Aftonbladet. Det hette då att en man hade misshandlat två st andra. Jag blev anmäld pga de ord jag valde. Neger och Blatte. Det de inte visste var att jag också var invandrare som hade tagit ett Svenskt namn och efternamn. Jag tog min frus efternamn. Jag blev friad. Kanske är det pga att det kom fram att jag också var invandrare?
Mina syskon hade träffat sina partners. (också de Svenskar) De hade samma krav på sig som mina föräldrar satte upp. Hög utbildning och bra arbete. Likt mig så följde de alla de råden och fick. Nu är inte alla Jugoslaver som min familj. Min familj insåg att vi aldrig kan bli Jugoslaver igen, vi skulle bli Svenskar och vi behövde göra vad som behövdes göras för att passa in. En stor framgång var att jag hade en Svensk person som ville engagera sig i mig. Men det som krävdes var att JAG också skulle vara engagerad. Det är inget fel att behålla sin kultur. Det är inget fel att behålla sitt språk. Men invandrare behöver krav på sig. Framförallt när det kommer till språket. Idag är jag Svensk. Det här är mitt land. Ett land som jag och min familj värnar om. Jag vill att mina barn som växer upp ska kunna få åtnjuta den möda jag lagt ner på det här landet. I Sverige idag har vi hundratusentals flyktingar och invandrare som inte kommer någonvart därför att de har det för lätt. De FÅR allt serverat. När Jugoslaverna kom på 90talet var det många som använde sig utav socialbidraget. De fick ju det. Men Jugoslaverna är uppfostrade att arbeta. Du vet, Jan, Jugoslaverna var de “riktiga” kommunisterna. Arbeta för att ditt land som ska vara stort och starkt och trygga framtid för dina barn. Skam vare den som vägrade arbeta. Med den inställningen kom Jugoslaverna till Sverige. (återigen: alla är inte sådana, men flertalet) Idag har vi människor från andra länder som strömmar i tusental varje vecka. De vägrar arbeta därför att det inte krävs av dem. De behöver inte gå i skolan därför att det inte krävs av dem. Ni blåser upp en händelse (Almqvist/Ekeroth) som att det är något. Jag som invandrare och företagare har kallat de både för negrer och för blattar. Jag säger det rakt ut ibland. Din tidning Jan, står för en mer rasistisk och främlingsfientlig inställning och du blundar för det. Vi integrerade invandrare vill kalla oss för Svenskar. Därför att vi älskar det här landet precis som en etnisk Svensk gör. Du spottar oss i ansiktet när du kallar en så liten händelse för rasistisk. I min bekantskap så har jag endast 3 st invandrare. En är från Elfenbenskusten, en från fd Jugoslavien och en från Turkiet. Alla vi har röstat på Sverigedemokrater i förra valet. Du kan inte kalla de för rasister. Om du kallar de för rasister så är också jag rasist. Min underbara vän Henrik åkte till Somalia för att dela ut röda korsets paket till människorna. Han blev dödad pga att han var vit. Mina föräldrar säger alltid så här: “Hade invandrare betett sig som de gör i Sverige i Jugoslavien, hade de blivit brända på en bål, Svenskar verkar tolerera allt”. Det säger min pappa, 62 år gammal invandrare. Jag håller med. Jag kommer att rösta på Sverigedemokrater i fortsättningen också. Även om 2-3 st från partiet har gjort klantiga uttal så anser jag ändå deras politik vara det bästa för mina barn. Jag har aldrig åkt tillbaka till Jugoslavien och tänker inte göra det heller i framtiden. Detta är mitt land. Detta är det land som tog hand om mig när jag behövde det som mest. Detta är det land som gjorde det möjligt för mig att få ett normalt liv. Förstör inte det med fler invandrare som aldrig kommer att bli integrerade. Kalla mig för gärna för rasist……. jag ser mig som realist.
Sign se360boy
Så om våra politiker skulle våga sätta ner foten och ställa krav på dem vi hjälper, så tror jag verkligen att det skulle gynna alla.
Jag hittade den här på avpixlat.se, eller snarare Damir hittade den och sa åt mig att läsa :)
En invandrad jugoslav funderar över vems land Sverige är MITT LAND Nedanstående text är hämtad från Flashback och skriven av signaturen se360boy, en invandrare som med sina föräldrar och syskon på 90-talet flydde från det forna Jugoslavien från det inbördeskrig som då rasade där. Han har arbetat hårt för att anpassa sig, göra rätt för sig och anpassa sig till det svenska samhället. I likhet med flera av sina invandrade väner röstar han numera på Sverigedemokraterna. Han blev därför provocerad av Twitter-kampanjen #dethärärmittland som den SD-hatiska journalisten Lena Sundström och SD-fientliga tidningen Aftonbladet/ drog igång som ett svar på att Erik Almqvist från Sverigedemokraterna i en dispyt med den irakisk-kurdiske komikern Soran Ismail påpekade att Sverige var svenskarnas land.
Det här är se360boy:s historia:
1993 Kom jag till Sverige. I den stad i forna Jugoslavien där jag är född kunde vi inte stanna kvar. Det blev bombat och vi fick fly. Sverige blev naturligt val för mina föräldrar då min pappa hade gjort affärer med Sverige innan kriget. Vi hamnade i Göteborg en kall novembernatt. Frusna, hungriga och psykiskt nedbrutna fick vi sova vår första natt på golvet. Lägenheten vi fick var omöblerad och inget värme var på. Vi brydde oss inte. En resa på 76 timmar tog slut iochmed att vi kom till den platsen. En granne mittemot såg oss och gav oss en bit bröd och en bit ost. Det var det godaste jag ätit på länge. Än idag känner jag hur gott det var. Den kvällen när vi satt på golvet och åt torrt bröd och ost sa min pappa: Nu är det ett nytt liv vi kommer till. Till mig sa han. Du är äldst, ditt jobb blir att lära dig språket så fort som möjligt.
När vi vaknade dagen efter fick vi se var vi hade kommit. Det var 4 st hyreshus och de flesta var flyktingar. Kl 11 skulle vi infinna oss på socialkontoret med tolk som skulle tolka vad assistenten sa. När vi kommer in till kontoret så ser vi en man i 35 års ålder skrika åt receptionisten. Han skrek högt och kastade papper i hennes ansikte. Han skrek på arabiska. När vi träffar assistenten och får veta att de kommer göra en utbetalning på några tusenlappar så vi kan köpa mat brast det för min mamma. Vi hade kommit till ett land som inte bara ger oss den trygghet vi behövde, de ger oss mat för dagen också. Assistenten förklarade att vi kommer få möjlighet att gå i skolan (SFI) så fort vi känner oss redo för det. Min pappa sa att jag och mina syskon ska börja skolan i morgon. Det gjorde vi också.
På platsen där vi gick i skolan var den ca 45 invandrare i två klasser. Många var från forna Jugoslavien men många kom från Palestina, Iran, Albanien etc. Då jag var den enda som inte rökte kände jag mig utanför. De ville gå ut hela tiden och röka och jag hade lovat mina föräldrar att jag skulle lära mig Svenska så fort det gick. I min klass var det få som ville det. Mina föräldrar kontaktade en lokal organisation som hjälpte flyktingar med olika saker. Mina föräldrar tyckte att jag skulle få hjälp med språket (utöver SFI).
Den dagen träffade jag Henrik, en 40+ man med två barn. Han var en av de människorna som gjorde allt för att kunna hjälpa andra. Han hade drivit ett stort företag innan och sålt det men nu ville han hjälpa till de nyanlända invandrarna. Han var den som skulle lära mig Svenska. Jag var ofta hos Henrik. Han bodde vid havet och hade fint hus. Han hade två små barn som gillade att reta mig då jag inte förstod så mycket. Henrik var den som satte upp mål för hur snabbt jag skulle lära mig språket. Det blev 200 nya ord varje dag med ett prov dagen efter + 200 nya ord. Efter 1 månad kunde jag gå ifrån SFI och sen hamnade jag på gymnasiet. Hela tiden hade jag Henrik som stöd.
Mina föräldrar började på SFI och Henrik hjälpte de också. Deras uppgift var att lära sig 25 nya ord varje dag med prov dagen efter + 25 nya ord. Mina syskon började direkt i 3 klass. Även de hade krav på sig att lära sig språket snabbt. Även om jag då var 18 år hade jag en otroligt stor respekt för mina föräldrar. Vi hade gått igenom mycket tillsammans och jag visste att mina föräldrars ord var till mitt bästa, vilket jag upplevt under kriget. Den sommaren då alla mina kompisar skulle ha semester och vila sig från skolan skaffade Henrik ett arbete till mig. Hans ord till mig var: Vill du vara Svensk, måste du jobba. Du är invandrare, jobba hårdare. Den sommaren tjänade jag mycket pengar (tyckte jag då) Allt jag tjänade gav jag till mina föräldrar. Vi sparade pengar till att köpa en begagnad bil så jag bidrog med det jag kunde. Mina föräldrar lärde sig Svenska ganska så snabbt. det tog nästan ett helt år så kunde de prata flytande. Det var mycket tack vare Henrik som ofta bjöd hem oss och var ofta hemma hos oss med sin familj för att äta god, jugoslavisk mat. Efter exakt ett år fick mina föräldrar examen. De fick det tillsammans. Dagen efter startade de ett konsultföretag, precis som det de hade “hemma”. Företaget har de än i dag. Men idag har de 12 anställda. Så fort de hade avklarat sitt första skatte-år kontaktades socialverket. Vi ville betala tillbaka det socialbidrag vi hade fått. Det behövde vi inte. Nu fick jag hårdare krav på mig från mamma och pappa. Jag skulle ha ännu högre utbildning än det jag avslutade.
Det gick bra för oss ekonomiskt så jag hade alltid i tankarna att jag skulle jobba med mamma och pappa, men pappa sa att det skulle stoppa min egen kreativitet. “Satsa på en ännu högre utbildning och arbeta hårt så kommer du att få din betalning sen” så sa dem. Sen dag ett jag kom till Sverige har jag arbetat hårt för att passa in. Jag hade arbetat så hårt att jag glömde bort mitt eget språk ett tag. Jag hade arbetat så hårt att jag inte hade tid för att ens skaffa mig en flickvän. Men en dag träffade jag henne. En tjej som kom från Norrland och som pluggade samma utbildning som jag. Hon hade ganska mycket emot invandrare men hade sett att jag var annorlunda. Från dag ett vi två blev tillsammans lärde hon mig Svenska. Inte ord utan hur jag skulle uttala dem. Det tog mig åtta år att få bort brytningen, nu pratar jag som alla andra etniska Svenskar. Hon blev min fru och vi fick 2 barn. Efter vår utbildning flyttade vi och startade ett företag. Utan hjälp från våra föräldrar. Hennes hade det inte gott ställt och mina gav oss inga pengar. De ville nämligen att vi skulle arbeta oss upp. 2003 startade jag mitt andra företag som nu tyvärr är sålt till ett större koncern.
2004 gick jag och min fru på gatorna i Stockholm. Vi firade vår 5e bröllopsdag. Det var två stycken svarta män som skrek hora åt min fru då hon hade åtsittande klänning på sig. Jag blev sur och kallade de för negrer och jävla blattar. Jag slog ner de då de agerade hotfullt mot oss. De hade förstört vår stora dag. Vi hade en enda dag ledig från vårt företag och våra barn och de förstörde det. Det händelse du kära Jan, har ni skrivit om i Aftonbladet. Det hette då att en man hade misshandlat två st andra. Jag blev anmäld pga de ord jag valde. Neger och Blatte. Det de inte visste var att jag också var invandrare som hade tagit ett Svenskt namn och efternamn. Jag tog min frus efternamn. Jag blev friad. Kanske är det pga att det kom fram att jag också var invandrare?
Mina syskon hade träffat sina partners. (också de Svenskar) De hade samma krav på sig som mina föräldrar satte upp. Hög utbildning och bra arbete. Likt mig så följde de alla de råden och fick. Nu är inte alla Jugoslaver som min familj. Min familj insåg att vi aldrig kan bli Jugoslaver igen, vi skulle bli Svenskar och vi behövde göra vad som behövdes göras för att passa in. En stor framgång var att jag hade en Svensk person som ville engagera sig i mig. Men det som krävdes var att JAG också skulle vara engagerad. Det är inget fel att behålla sin kultur. Det är inget fel att behålla sitt språk. Men invandrare behöver krav på sig. Framförallt när det kommer till språket. Idag är jag Svensk. Det här är mitt land. Ett land som jag och min familj värnar om. Jag vill att mina barn som växer upp ska kunna få åtnjuta den möda jag lagt ner på det här landet. I Sverige idag har vi hundratusentals flyktingar och invandrare som inte kommer någonvart därför att de har det för lätt. De FÅR allt serverat. När Jugoslaverna kom på 90talet var det många som använde sig utav socialbidraget. De fick ju det. Men Jugoslaverna är uppfostrade att arbeta. Du vet, Jan, Jugoslaverna var de “riktiga” kommunisterna. Arbeta för att ditt land som ska vara stort och starkt och trygga framtid för dina barn. Skam vare den som vägrade arbeta. Med den inställningen kom Jugoslaverna till Sverige. (återigen: alla är inte sådana, men flertalet) Idag har vi människor från andra länder som strömmar i tusental varje vecka. De vägrar arbeta därför att det inte krävs av dem. De behöver inte gå i skolan därför att det inte krävs av dem. Ni blåser upp en händelse (Almqvist/Ekeroth) som att det är något. Jag som invandrare och företagare har kallat de både för negrer och för blattar. Jag säger det rakt ut ibland. Din tidning Jan, står för en mer rasistisk och främlingsfientlig inställning och du blundar för det. Vi integrerade invandrare vill kalla oss för Svenskar. Därför att vi älskar det här landet precis som en etnisk Svensk gör. Du spottar oss i ansiktet när du kallar en så liten händelse för rasistisk. I min bekantskap så har jag endast 3 st invandrare. En är från Elfenbenskusten, en från fd Jugoslavien och en från Turkiet. Alla vi har röstat på Sverigedemokrater i förra valet. Du kan inte kalla de för rasister. Om du kallar de för rasister så är också jag rasist. Min underbara vän Henrik åkte till Somalia för att dela ut röda korsets paket till människorna. Han blev dödad pga att han var vit. Mina föräldrar säger alltid så här: “Hade invandrare betett sig som de gör i Sverige i Jugoslavien, hade de blivit brända på en bål, Svenskar verkar tolerera allt”. Det säger min pappa, 62 år gammal invandrare. Jag håller med. Jag kommer att rösta på Sverigedemokrater i fortsättningen också. Även om 2-3 st från partiet har gjort klantiga uttal så anser jag ändå deras politik vara det bästa för mina barn. Jag har aldrig åkt tillbaka till Jugoslavien och tänker inte göra det heller i framtiden. Detta är mitt land. Detta är det land som tog hand om mig när jag behövde det som mest. Detta är det land som gjorde det möjligt för mig att få ett normalt liv. Förstör inte det med fler invandrare som aldrig kommer att bli integrerade. Kalla mig för gärna för rasist……. jag ser mig som realist.
Sign se360boy
Så om våra politiker skulle våga sätta ner foten och ställa krav på dem vi hjälper, så tror jag verkligen att det skulle gynna alla.
Japp, nu känns det bättre igen :)
Veckan än igång och det känns redan bättre än igår. Tog en riktig långprommis med Emilija idag, vi gick till Damirs jobb och tillbaka. Det blir en mil sammanlagt och ungefär 1,5 timmes promenad med en paus mitt i när vi sällskapar på Damirs lunch.
Den långa promenaden gjorde att det blev en sen lunch och jag hann inte äta mitt mellanmål innan det var dags att dra till gymmet. Men så blir det ibland, tog en dubbel dos proteinpulver efter träningen istället.
Idag körde jag intervallerna först som vanligt och sen 4 övningar för ryggen. Jag körde tungt så underarmarna krampade rätt snabbt. När händerna och underarmarna tar slut så tidigt så får inte ryggen jobba så som jag vill. Hämtade dragremmar för att avlasta händerna lite men det gjorde så jävla ont i ärren att det bara gick sämre med dem på. Det ena ärret är fortfarande ömt, det tycker jag inte att det borde vara så här snart 3 månader senare. Men men...
Jag började med hantelrodd där jag ökade och körde med 22 kiloshantlar. Sen körde jag latsdrag med rak stång. Körde långsamma reps med fokus på att knipa till i bottenläget och gå låååååångsamt tillbaka. Sjukt jobbigt!
Sen var det dags för en rätt ny övning, har ingen aning om vad den heter men ska leta fram det. Efter den så körde jag sittande enarmsrodd. Jag avslutade med ca 100 situps.
Dryga timmen tog detta pass och det är rätt lagom.
Veckans schema kommer se ut så här:
Måndag: Intervaller och rygg, mage
Tisdag: Ben
Onsdag: Intervaller och bröst, biceps
Torsdag: Intervaller och axlar, triceps
Fredag: Prio
Lördag: Vila
Söndag: Intervaller och rygg
Eventuellt så tar jag ett cardiopass på torsdagen och skjuter lite på axlar och triceps. Det beror på vad coach Damir säger. Att köra bröst och axlar dagarna efter varann är ju lite sådär, men men. På ett ungefär så kommer veckan så ut så iaf. Sen som vanligt minst 5 dagar med promenad.
Maten kör jag på som vanligt med. Funderar på att äta lite kolhydrater igen, i sånna fall till frukosten. Vi får se hur det känns, än så länge tycker jag det funkar bra som jag har kört.
Idag har jag slarvat med vattnet, 3 liter vill jag få i mig under en dag och det har jag inte fått idag. Skärpning där!
Imorn är det ben och jag är taggad redan nu!
Den långa promenaden gjorde att det blev en sen lunch och jag hann inte äta mitt mellanmål innan det var dags att dra till gymmet. Men så blir det ibland, tog en dubbel dos proteinpulver efter träningen istället.
Idag körde jag intervallerna först som vanligt och sen 4 övningar för ryggen. Jag körde tungt så underarmarna krampade rätt snabbt. När händerna och underarmarna tar slut så tidigt så får inte ryggen jobba så som jag vill. Hämtade dragremmar för att avlasta händerna lite men det gjorde så jävla ont i ärren att det bara gick sämre med dem på. Det ena ärret är fortfarande ömt, det tycker jag inte att det borde vara så här snart 3 månader senare. Men men...
Jag började med hantelrodd där jag ökade och körde med 22 kiloshantlar. Sen körde jag latsdrag med rak stång. Körde långsamma reps med fokus på att knipa till i bottenläget och gå låååååångsamt tillbaka. Sjukt jobbigt!
Sen var det dags för en rätt ny övning, har ingen aning om vad den heter men ska leta fram det. Efter den så körde jag sittande enarmsrodd. Jag avslutade med ca 100 situps.
Dryga timmen tog detta pass och det är rätt lagom.
Veckans schema kommer se ut så här:
Måndag: Intervaller och rygg, mage
Tisdag: Ben
Onsdag: Intervaller och bröst, biceps
Torsdag: Intervaller och axlar, triceps
Fredag: Prio
Lördag: Vila
Söndag: Intervaller och rygg
Eventuellt så tar jag ett cardiopass på torsdagen och skjuter lite på axlar och triceps. Det beror på vad coach Damir säger. Att köra bröst och axlar dagarna efter varann är ju lite sådär, men men. På ett ungefär så kommer veckan så ut så iaf. Sen som vanligt minst 5 dagar med promenad.
Maten kör jag på som vanligt med. Funderar på att äta lite kolhydrater igen, i sånna fall till frukosten. Vi får se hur det känns, än så länge tycker jag det funkar bra som jag har kört.
Idag har jag slarvat med vattnet, 3 liter vill jag få i mig under en dag och det har jag inte fått idag. Skärpning där!
Imorn är det ben och jag är taggad redan nu!
Etiketter:
Träning och diet
The intuchables - se den!
I lördags tittade vi på denna film. Den var riktigt riktigt bra. Ni bara måste se den. Den är djup och har ett bra budskap och är samtidigt så sjukt rolig.
Jag brukar aldrig tycka om filmer som är på andra språk än engelska och svenska, denna är på franska... Men det slutade jag tänka på efter nån minut bara. Bästa filmen på riktigt länge!
Jag brukar aldrig tycka om filmer som är på andra språk än engelska och svenska, denna är på franska... Men det slutade jag tänka på efter nån minut bara. Bästa filmen på riktigt länge!
söndag 18 november 2012
Bryt ihop och kom igen
Jag börjar se ett mönster i det här med deppighet och när jag bara vill ge upp och skit i allt. SÖNDAGAR. Jag vet att jag satt här och skrev om förra söndagen också att det bara kändes skit med det mesta. Idag samma sak, låg och ledsen. Känner mig fet, ledsen och vill bara krypa ner under täcket.
Damir och jag fick äntligen träna lite ihop idag och så är jag bara på dåligt humör, hur kul är den? Men lagom precis när jag var på bristningsgränsen till tårar när jag satt där i smithen och körde pressar bakom huvudet så bitchslappade jag mig själv inombords och bestämde mig för att ingenting blir ju bättre av att ge upp, så på nåt sätt så måste den negativa trenden brytas.
Körde lite hårdare och blev lite varmare, svettades lite mer och mådde genast lite bättre. Min egen förklaring är väl att det kanske frigörs mer endorfiner vid högre ansträngning och man mår lite bättre. Så hädanefter kommer jag på söndagar alltid köra mina intervaller det första jag gör innan jag ger mig på vikterna. Så jag verkligen får svettas och ge gärnet direkt. Jag hoppas att det kommer funka.
Dessa tankar är jag garanterat inte ensam om att ha ibland. Att bara känna mig värdelös, att jag inte får så bra resultat som jag vill ha, att alla andra är mycket smalare, snyggare, klär sig bättre osv osv. Jag börjar jämföra mig med andra och slår ner mig själv. Jag blir orolig vad alla runtomkring mig tänker. Att folk ska tycka att jag borde vara smalare än vad jag är så länge som jag hållt på och så hårt som jag tränar. Så tänker jag själv när jag blir så här låg, varför tar det så lååååååång tid?
Det är när jag mår så här och när jag tänker så här, som jag verkligen gör allt för att greppa tag i den lilla livlinan "ingenting blir bättre av att ge upp". Så det tänker jag inte göra nu heller. Det är ok att må så här ibland, det går ju över.
Imorn är en ny dag och jag kommer garanterat att må bättre redan då. 12 dagar kvar på Novemberutmaningen och det är bara bita ihop och köra på. Snart är vi i mål för denna gången och kan njuta av resultaten vi fått för det jobb vi lagt ner.
Etiketter:
Träning och diet,
Utmaningar
lördag 17 november 2012
Senaste formbilderna
Jag tog ju några formbilder här i veckan och inser ju att det krävs mycket förbränning om jag ska rätta till de saker jag inte är riktigt nöjd med än. Som jag skrivit förut så kan man ju ALLTID hitta saker som inte är bra, så kommer det nog alltid att vara också. Men mitt liv ska inte gå ut på att vara en jakt efter den perfekta kroppen i allmän uppfattning. Jag vill vara nöjd och glad när jag tittar mig själv i spegeln, sen om det är perfekt eller inte är det ju bara jag som kan avgöra vad som är perfekt för mig :)
Men ja, åter till bilderna... Nu ska ni få se min kropp utifrån mina ögon :)
Men ja, åter till bilderna... Nu ska ni få se min kropp utifrån mina ögon :)
Framifrån så har mina ben alltid varit en öm punkt. Jag har hatat mina lår sen tonåren. Tjocka lår och smal midja gör att inga byxor sitter bra. Men nu börjar det faktiskt kännas bättre och det tror jag beror på alla rent ut sagt jävligt hård benpass. Den där lilla skuggan vid lårmuskeln ska bli större och fettet på insida lår ska bli mindre. Sen har vi magen... Magen har till skillnad från mina lår alltid varit en av favoriterna på min kropp. Men efter graviditeten så har den stannat kvar en liten bulle under naveln som är lite smått irriterande. Den bullen ska bort!
Från sidan är jag jättenöjd med min mage. Rumpan har en schysst form så den gillar jag också mer och mer. Meeeeeen, låren!!! Åter igen, låren. Precis under rumpan så är den en bulle som bara måste bort, sen är det alla hemska gropar i huden som gör att det inte alls känns bra.
Här sen man den där bilringen eller bullen under naveln bättre. Bort bort bort!
Armarna har länge varit nästan lika illa som mina lår. Jag har hatat dem. När det var som värst så ville jag inte ha nån tröja som inte täckte mina överarmar. Jag kände mig inte bekväm alls i att visa mina armar. Men nu är den känslan helt borta och det är underbart! Biceps börjar komma fram lite, men om jag jobbar bort det där gäddhänget så kommer det bli ännu bättre.
Nu efter att ha synat mig själv lite genom att titta på bilderna så inser jag ju att fokus ska ligga på att tajta till benen. Så hädanefter blir prioträningen ben, rumpa och så lite mage. Förbränningen kommer jag fortsätta med som nu, promenader minst 5 dagar i veckan och intervaller innan styrkepassen.
Jag vet ju att om jag bara fortsätter så kommer kroppen tillslut att forma sig till det bättre. Det har jag ju bevisat hittills iaf :)
Sicilien 2007 |
Etiketter:
Träning och diet,
vikt
Välkommen in i ekorrhjulet igen :)
Oj vad de senaste dagarna har gått runt runt runt. I know, jag är inte van, har varit hemma i över ett år och bara "latat" mig i min mammaroll. Yeah right!
Men vi hade iaf funnit våra roller i vårt vardagspussel och vi visste vad som förväntades av oss.
Nu känns det rätt mycket som vi bara irrar omkring i massa saker som måste göras hela tiden. Jag hatar det! Men det lägger sig väl tillrätta snart detta också.
En stor anledning till att jag känner mig så jäkla förvirrad och har svårt att hitta nån struktur är nog att jag fortfarande är så himla ny på jobbet. Jag har inte koll på vad som förväntas av mig. Eller jag har inte koll på nåt rättare sagt, haha. Men alla är vi nybörjare i början, men för en strukturnörd som mig så är det påfrestande att inte känna att jag har koll.
Jobbsituationen kommer lösa sig när jag blir mer varm i kläderna och hemsituationen har vi löst med en gemensam almanacka och post-itslappar :)
Aja, nu har jag gnällt av mig lite.
Lördag idag, hade skrivit upp mig på jobb inom hemvården så kom nyss hem från ett jobbpass därifrån. Trivs verkligen jättebra inom vården. Idag var jag hos en man som är i slutskedet av sitt liv. Det är en väldigt konstig känsla att försöka underlätta för någon som ligger inför döden. Men jag ser det som ett privilegium att få vara där och göra det jag kan för att han ska ha det så bra som det bara går i sin situation.
Fem och en halv timme jobbade jag idag och imorn har jag ett pass på fem timmar. Alldeles lagom, jag hinner jobba, träna och umgås med min lilla familj. Sen är ju jag hemma måndag, tisdag, onsdag också, så jag hinner få min helgvila ändå.
Damir är iväg på gymmet och Emilija sover eftermiddag. Jag njuter lite av att bara vara för en stund. Idag vilar jag från all träning och så äter jag massa gott också. Lördag när den är som bäst!
Men vi hade iaf funnit våra roller i vårt vardagspussel och vi visste vad som förväntades av oss.
Nu känns det rätt mycket som vi bara irrar omkring i massa saker som måste göras hela tiden. Jag hatar det! Men det lägger sig väl tillrätta snart detta också.
En stor anledning till att jag känner mig så jäkla förvirrad och har svårt att hitta nån struktur är nog att jag fortfarande är så himla ny på jobbet. Jag har inte koll på vad som förväntas av mig. Eller jag har inte koll på nåt rättare sagt, haha. Men alla är vi nybörjare i början, men för en strukturnörd som mig så är det påfrestande att inte känna att jag har koll.
Jobbsituationen kommer lösa sig när jag blir mer varm i kläderna och hemsituationen har vi löst med en gemensam almanacka och post-itslappar :)
Aja, nu har jag gnällt av mig lite.
Lördag idag, hade skrivit upp mig på jobb inom hemvården så kom nyss hem från ett jobbpass därifrån. Trivs verkligen jättebra inom vården. Idag var jag hos en man som är i slutskedet av sitt liv. Det är en väldigt konstig känsla att försöka underlätta för någon som ligger inför döden. Men jag ser det som ett privilegium att få vara där och göra det jag kan för att han ska ha det så bra som det bara går i sin situation.
Fem och en halv timme jobbade jag idag och imorn har jag ett pass på fem timmar. Alldeles lagom, jag hinner jobba, träna och umgås med min lilla familj. Sen är ju jag hemma måndag, tisdag, onsdag också, så jag hinner få min helgvila ändå.
Damir är iväg på gymmet och Emilija sover eftermiddag. Jag njuter lite av att bara vara för en stund. Idag vilar jag från all träning och så äter jag massa gott också. Lördag när den är som bäst!
torsdag 15 november 2012
Short update
Har 10 minuter kvar på bandet och min morgonpromenad. Tog lite bilder igår och inser att det är bara till att knata på :)
The gäddhäng ska bort!
The gäddhäng ska bort!
tisdag 13 november 2012
Möra armar.nu
Jag fick ihop min tisdag som planerat, det enda som inte hanns med var min frukost. Var hemma från promenad och handling vid 11.30 så det fick bli en lite större lunch istället. Gick lika bra det :)
Idag var det axlar och triceps på schemat. Värmde upp med 20 minutersintervallerna idag också, ökade rejält på tempot idag och vilken skillnad det blev på flåset. Men det är lika bra att köra på när det känns bra.
Sen började jag med axlar, när jag skulle köra hantelpress så kom min farbror och tipsade mig om en annan övning. Och JÖSSES vad den tog! Den kramade om precis hela axeln och mina 6-kiloshantlar som jag hade för att värma upp i hantelpress var de enda jag orkade med i den övningen. Och då fick jag verkligen kriga upp dem sista repsen. Så jäkla kul med en ny övning som bara känns så där kanon.
Jag kanske borde fråga om han kan coacha mig lite i andra muskelgrupper också, det är så lätt att man snöar in på samma gamla vanliga övningar annars. Ombyte förnöjer!
Det var galet mycket folk på gymmet idag och jag hade verkligen oflyt med att mina maskiner var upptagna när jag skulle ha dem. Kastade om bland övningarna hela tiden och ändå fick jag inte till det helt som planerat. Tisdagar är helt klart den dagen som det är mest folk på gymmet, samma sak varje vecka.
Efter 4 axelövningar så körde jag 3 tricepsövningar. Triceps blir lite lidande när man har kört tungt på axlarna innan, men det är bara bita ihop och köra så gott det går. Saknar att träna med Damir, det är inte alls lika kul att köra själv. Imorn är det ben på schemat och då kommer jag sakna honom ännu mer för då behövs verkligen den där lilla extra peppen. Vet inte hur det är för andra men för mig sitter det verkligen mest i skallen när det gäller benträning. Jag orkar så sjukt mycket mer än vad jag ibland nöjer mig med. Som i benspark t ex, där känns det ju i låren redan vid 30kg. Det svider och kramar åt, så man skulle ju kunna nöja sig där för det känns ju redan där. Men jag vet ju att jag klarar nästan det dubbla om jag bara lägger på det dubbla. Det är där jag menar att det sitter i huvudet, att lägga på det där extra även om det gör ont redan. Men ska göra mitt bästa för att peppa mig själv till ett rejält jävla benpass imorn.
Veckans schema blir alltså:
Måndag: Intervaller + Rygg
Tisdag: Intervaller + Axlar och triceps
Onsdag: Ben
Torsdag: Aerobic
Fredag: ev. vila annars prioträning eller Bröst och Biceps
Lördag: Vila
Söndag: Antingen prio eller bröst och biceps, beroende på hur jag gör på fredagen.
Jag äter som jag gjort hittills under novemberutmaningen, inga kolhydrater förutom på lördagarna. Eller ja, i helgen blev det ju kolisar hela helgen, men om man bortser från det så. Haha!
Och angående Novemberutmaningen så är det ju faktiskt bara 2,5 vecka kvar nu. Halva tiden är avklarad nu. Fasen vad skönt. Nu gäller det bara att bita ihop andra halvan också. Det är ju helgerna som är svårast att hålla en diet, men det är bara två helger till och det är fasen inte mycket. Bit ihop ni som kör, vi klarar det här! Allt jobb vi lägger ner nu kommer att belöna sig, det gör det alltid! Gör man ett bra jobb så får man ett bra resultat. Gör man ett halvdant jobb så får man måttliga resultat. Gör man ett dåligt jobb så får man dåliga resultat. Så det är bara att välja var man själv vill vara. Jag vill ha bra resultat, punkt!
Så nu kör vi på och ser till att bli av med några centimeter till innan det är dags att plocka fram måttbanden igen :)
Etiketter:
Träning och diet,
Utmaningar
Min tisdag
Idag är det fullt upp, sitter och laddar lite i soffan innan jag tar tag i dagen. Dricker min första halvliter vatten och en multivitaminbrus till. Ska ner 5 till halvliter innan jag kryper ner i sängen ikväll.
Tvätten är jag redan igång med och nu strax ska jag göra gröt till Emilija. Sen bär det av på promenad som avslutas med handling på Lidl. Sen får Nina äta frulle som består av två ägg, kaviar och kanske lite te. Vi får se om jag är sugen eller om det blir lite vatten till bara.
Där har ungefär halva dagen gått.
Har grytbitar på upptining i micron, vette fasen vad jag ska hitta på med dem. Men nåt ätbart ska det bli iaf. Damirs macka och matlådor ska göra iordning. Emilija ska ha mat och så ska hon sova en stund också på eftermiddagen. Jag ska intaga både lunch och mellanmål. Kosttillsskotten ska doseras och blandas. Har tvättstugan bokad hela dagen, 7-17, så det blir upp och ner dit några vändor under dagen också.
Klockan 16.10 ska jag stå ombytt och redo att åka till gymmet.
Hej tisdag, nu kör vi!
Tvätten är jag redan igång med och nu strax ska jag göra gröt till Emilija. Sen bär det av på promenad som avslutas med handling på Lidl. Sen får Nina äta frulle som består av två ägg, kaviar och kanske lite te. Vi får se om jag är sugen eller om det blir lite vatten till bara.
Där har ungefär halva dagen gått.
Har grytbitar på upptining i micron, vette fasen vad jag ska hitta på med dem. Men nåt ätbart ska det bli iaf. Damirs macka och matlådor ska göra iordning. Emilija ska ha mat och så ska hon sova en stund också på eftermiddagen. Jag ska intaga både lunch och mellanmål. Kosttillsskotten ska doseras och blandas. Har tvättstugan bokad hela dagen, 7-17, så det blir upp och ner dit några vändor under dagen också.
Klockan 16.10 ska jag stå ombytt och redo att åka till gymmet.
Hej tisdag, nu kör vi!
måndag 12 november 2012
En stor portion energi
Idag fick jag ett meddelande som fick mig rörd till tårar. En av mina bästa vänner gör sitt livs största resa just nu och har satt upp skyhöga mål. Hon har isolerat sig totalt från omgivningen och bara kör sitt race nu. Och hon har redan nåt sånna otroliga framgångar att jag som sagt började gråta när jag läste det. Oj vilken energi det gav mig. Så nu är energifacket påfyllt igen och motivationen på topp för kommande veckor i Novemberutmaningen.
Ako Rahim är ett stort namn inom Athletic Fitness, ni hittar hans blogg här. Han hade idag listat upp hans framgångsfaktorer för att lyckas.
När det gäller att njuta av tiden så tycker jag faktiskt att jag gör det. Jag försöker att prioritera det som känns rätt för mig. Ibland väljer jag att tumma lite på "reglerna" för att göra nåt jag verkligen gillar. Ibland får jag nån liten härlig kommentar från nån viktigpetter, men dem brukar jag skaka av mig rätt snabbt. Positiv energi försöker jag verkligen förmedla så gott det går. Jag försöker vara där för mina vänner och min familj. Jag skänker pengar till olika välgörenheter som dyker upp lite då och då, jag är världsförälder och så prenumererar jag på postkodslotteriet.
Jag försöker hjälpa till så gått jag kan när nån behöver hjälp.
Så om vi nu ska tro på Ako så kommer jag ju att nå mina mål som jag sätter upp :)
Idag är det måndag och då brukar jag träffa på mina föräldrar på gymmet. Tror inte ni förstår hur kul jag tycker det är att träna tillsammans med min mamma och pappa. Eller ja, vi tränar ju inte tillsammans, men vi kör iaf samtidigt. Och bland kan jag och mamma tajma in så vi kör cardion bredvid varandra och kan prata under tiden.
Igår berättade mamma och hon inte skulle sluta jobbet förs 19 så vi skulle förmodligen inte hinna ses på gymmet idag. Och sen la hon till, men jag tänker åka dit efter jag slutat.
Vilken krutmamma jag har. Om hon slutar 19 så är hon på gymmet kanske 19.15 och sen träning på det och sen är det ju minst 20 minuter hem sen. Det är fan strongt att gå till gymmet efter jobbet då. Tänk om andra femtiplussare skulle ha samma beslutsamhet i sin träning, vilket hälsosamt samhälle det skulle bli :) Härligt mamma, du är grym!
Jag var på gymmet tidigt idag, jag och Damir möttes i stort sett i dörren. Emilija har kommit in i nån gnällperiod, iaf inför sin mamma och pappa, och då är det bara jobbigt att ha med henne på gymmet. Så för att kunna fokusera på träningen så delar vi på oss och kör en i taget. Skittråkigt att träna ensam när man vant sig med att alltid träna tillsammans, men det får gå nu för en tid så får Emilija en liten paus från gymmet.
Idag var det rygg på schemat. Började med mina 20 minutersintervaller och sen gick jag loss på vikterna. Vanligtvis är det ju Damir som lägger upp våra pass men nu när jag körde själv så fick jag ju lov att tänka själv. Hua! Det rann iväg till lite för många övningar, men det kändes iaf väldigt bra. Men nästa gång blir det max 5 olika övningar, idag blev det 7. Så många behöver det verkligen inte bli.
Var ute på promenad i morse. Med det resultatet jag fick förra veckan så går det helt enkelt inte att låta bli mina powerwalks. Dem är för bra helt enkelt. Så minst 5st i veckan ska jag få ihop och när solen skiner som den gjorde idag så är det ju bara härligt att vara ute.
Måndag och motivationen är på topp. Kör bara kör!
Ako Rahim är ett stort namn inom Athletic Fitness, ni hittar hans blogg här. Han hade idag listat upp hans framgångsfaktorer för att lyckas.
- Ha ett mål
- Sikta mot något (tävling eller semester)
- Var bestämd
- Gör det helhjärtat
- Njut av tiden (du ska inte må dåligt under tiden)
- Ge positiv energi till andra så får du energi tillbaka
- Ta bort allt och alla som ger dig negativ energi
När det gäller att njuta av tiden så tycker jag faktiskt att jag gör det. Jag försöker att prioritera det som känns rätt för mig. Ibland väljer jag att tumma lite på "reglerna" för att göra nåt jag verkligen gillar. Ibland får jag nån liten härlig kommentar från nån viktigpetter, men dem brukar jag skaka av mig rätt snabbt. Positiv energi försöker jag verkligen förmedla så gott det går. Jag försöker vara där för mina vänner och min familj. Jag skänker pengar till olika välgörenheter som dyker upp lite då och då, jag är världsförälder och så prenumererar jag på postkodslotteriet.
Jag försöker hjälpa till så gått jag kan när nån behöver hjälp.
Så om vi nu ska tro på Ako så kommer jag ju att nå mina mål som jag sätter upp :)
Idag är det måndag och då brukar jag träffa på mina föräldrar på gymmet. Tror inte ni förstår hur kul jag tycker det är att träna tillsammans med min mamma och pappa. Eller ja, vi tränar ju inte tillsammans, men vi kör iaf samtidigt. Och bland kan jag och mamma tajma in så vi kör cardion bredvid varandra och kan prata under tiden.
Igår berättade mamma och hon inte skulle sluta jobbet förs 19 så vi skulle förmodligen inte hinna ses på gymmet idag. Och sen la hon till, men jag tänker åka dit efter jag slutat.
Vilken krutmamma jag har. Om hon slutar 19 så är hon på gymmet kanske 19.15 och sen träning på det och sen är det ju minst 20 minuter hem sen. Det är fan strongt att gå till gymmet efter jobbet då. Tänk om andra femtiplussare skulle ha samma beslutsamhet i sin träning, vilket hälsosamt samhälle det skulle bli :) Härligt mamma, du är grym!
Jag var på gymmet tidigt idag, jag och Damir möttes i stort sett i dörren. Emilija har kommit in i nån gnällperiod, iaf inför sin mamma och pappa, och då är det bara jobbigt att ha med henne på gymmet. Så för att kunna fokusera på träningen så delar vi på oss och kör en i taget. Skittråkigt att träna ensam när man vant sig med att alltid träna tillsammans, men det får gå nu för en tid så får Emilija en liten paus från gymmet.
Idag var det rygg på schemat. Började med mina 20 minutersintervaller och sen gick jag loss på vikterna. Vanligtvis är det ju Damir som lägger upp våra pass men nu när jag körde själv så fick jag ju lov att tänka själv. Hua! Det rann iväg till lite för många övningar, men det kändes iaf väldigt bra. Men nästa gång blir det max 5 olika övningar, idag blev det 7. Så många behöver det verkligen inte bli.
Var ute på promenad i morse. Med det resultatet jag fick förra veckan så går det helt enkelt inte att låta bli mina powerwalks. Dem är för bra helt enkelt. Så minst 5st i veckan ska jag få ihop och när solen skiner som den gjorde idag så är det ju bara härligt att vara ute.
Måndag och motivationen är på topp. Kör bara kör!
söndag 11 november 2012
Skitträningar
Nu har jag haft två sånna där skitträningar i rad. När det bara känns blä att vara på gymmet och man kommer inte igång hur många set man än kör. Fruktansvärt tråkigt men jag försöker att tänka att nu har jag haft dem två passen som bara var skit, så imorn kommer det gå kanon igen. I hope!
Igår var det benträning och idag var det bröst och bickar. Fick inte ens en liten svettdroppe på näsan och då är det illa. Nu ligger ju inte hur bra man tränar i hur mycket man svettas, men om jag inte ens är svettig på näsan så är jag inte ens varm. Och när jag tränar vill jag svettas, det hör till och då känns det bra. Men igår och idag, no no!
Det enda bra roliga idag var att jag satte rekort i bänkpress. Hehe, som den tävlingsmänniska jag är så var jag bara tvungen och köra en 3a på 40kg idag. Jag såg nämligen en tjej göra en 2a på 40 här om dagen och tänkte då att jag ska minsann klå det. Och det gjorde jag ju :)
Efter 3 tunga övningar biceps och direkt efter sne hantelpress, så jag var inte helt fräsch heller. Plus att det var ett sånt där skitpass. Så nästa gång när jag är mer taggad och kanske inte har kört så tungt innan så ska jag tangera även 40kg. Tycker inte att det borde vara nåt för mig att få upp 50kg. Styrkan är där men har lite smådålig teknik och så känns det lite i handlederna i just bänkpress. Inte att det gör ont, men att jag är klen så det blir handledsremmar nästa gång.
Annars har det varit en vanlig helg, ätit en massa och bara tagit det lugnt. Firat morbror och kusin idag, så det blev lite onyttigheter även idag. Men det gör inget, det bränner vi bort med alla promenader som ska vandras i veckan som kommer.
Mensen är här och svullnaden med den (ok, humöret också). Ingen vägning denna vecka utan jag kör på och så ser vi var vi landar nästa vecka istället. Två veckor in i Novemberutmaningen och det känns fortfarande kanon. Hur går det för er där ute då? Har ni också mumsat en massa gott i helgen. Kanske lite sån där härlig söndagsångest ockås?
Men imorn är det måndag och då har vi en hel vecka på oss att köra på till nästa helg.
Kör bara kör!!
Igår var det benträning och idag var det bröst och bickar. Fick inte ens en liten svettdroppe på näsan och då är det illa. Nu ligger ju inte hur bra man tränar i hur mycket man svettas, men om jag inte ens är svettig på näsan så är jag inte ens varm. Och när jag tränar vill jag svettas, det hör till och då känns det bra. Men igår och idag, no no!
Det enda bra roliga idag var att jag satte rekort i bänkpress. Hehe, som den tävlingsmänniska jag är så var jag bara tvungen och köra en 3a på 40kg idag. Jag såg nämligen en tjej göra en 2a på 40 här om dagen och tänkte då att jag ska minsann klå det. Och det gjorde jag ju :)
Efter 3 tunga övningar biceps och direkt efter sne hantelpress, så jag var inte helt fräsch heller. Plus att det var ett sånt där skitpass. Så nästa gång när jag är mer taggad och kanske inte har kört så tungt innan så ska jag tangera även 40kg. Tycker inte att det borde vara nåt för mig att få upp 50kg. Styrkan är där men har lite smådålig teknik och så känns det lite i handlederna i just bänkpress. Inte att det gör ont, men att jag är klen så det blir handledsremmar nästa gång.
Annars har det varit en vanlig helg, ätit en massa och bara tagit det lugnt. Firat morbror och kusin idag, så det blev lite onyttigheter även idag. Men det gör inget, det bränner vi bort med alla promenader som ska vandras i veckan som kommer.
Mensen är här och svullnaden med den (ok, humöret också). Ingen vägning denna vecka utan jag kör på och så ser vi var vi landar nästa vecka istället. Två veckor in i Novemberutmaningen och det känns fortfarande kanon. Hur går det för er där ute då? Har ni också mumsat en massa gott i helgen. Kanske lite sån där härlig söndagsångest ockås?
Men imorn är det måndag och då har vi en hel vecka på oss att köra på till nästa helg.
Kör bara kör!!
Etiketter:
Träning och diet,
Utmaningar
fredag 9 november 2012
Har ni testat dessa här?
Vanliga chips (typ grillchips)
Energi (kj) 2200
Energi (kcal) 520
Protein (g) 5
Kolhydrater (g) 58
Fett (g) 32
Dessa chips
Energi (kj) 1700
Energi (kcal) 403
Protein (g) 6
Kolhydrater (g) 74
Fett (g) 8,2
De är "bättre" än vanliga chips och faktiskt jäkligt goda också.
Tjejkväll
Jag och lilla korvas har haft tjejkväll. I sisådär 2 timmar innan hon somnade för natten :)
Bad om lite tips på filmer igår och fick ett på filmen What to expect when you are expecting. En riktig riktig tjejfilm. And I liked it!! Haha, tjurade som ett litet barn här ensam i soffan. Den där lilla grejen som drabbade mig förra året (även kallad graviditet) har verkligen gjort mig blödig. Jösses vad jag tjurar titt som tätt. Kan se en minut på typ Lyxfällan och fälla en tår. Haha, känner knappt igen mig själv.
Igår på bandet på gymmet så började jag nästa tjura för att jag var så lycklig. Ja just ja, idag på jobbet visade chefen mig ett klipp på youtube. Jag ansträngde mig verkligen för att inte bli rörd till tårar av klippen, jag lyckades hålla tårarna borta. Men istället blev jag jättesnuvig och satt och snorade.
Idag har jag vilat, förutom promenaden imorse då såklart. Och det känns väldigt skönt i kroppen. Har ätit lite (läs mycket) mer än vanligt. Tänkte gå loss på ost och räkor nu faktiskt. Mums! Ett glas vin skulle vara gott till men jag ska tusan hålla mig helt "vit" under Novemberutmaningen. Det går ju så jäkla bra så nu är det bara fortsätta och se vart man landar.
Nu lite X-factor som jag har spelat in eftersom jag kollade på film och så lite räkor till det.
Ha en mysig fredag där ute!
torsdag 8 november 2012
Trött - tröttare - Nina
Idag blir jag inte sen, fy tusan vad trött jag är. Fick verkligen kämpa mig igenom träningen ikväll. Axlar och triceps, ett riktigt favvopass egentligen. Men idag gick det såååå tungt. Men jag bet ihop och körde på. Ni vet ju, är man väl där så kan man lika gärna köra gärnet. Men det var mycket pust och stön mellan setten :)
Vid middagen ville jag nästan lägga ner besticken och köra ner huvudet i tallriken och slaffsa i mig som en hund. Men jag la band på dem tankarna och la istället ner besticken efter varje tugga för att vila armarna. Då har man kört på rätt bra va?!
Imorn vilar jag, kommer inte ihåg just nu hur mitt schema såg ut för veckan, men imorn vilar jag och lördag ska jag köra med Fia på gymmet och söndag blir det förhoppningsvis träning med Damir igen.
Men nu BADA och sen bums i säng!
Etiketter:
Träning och diet
Det slår aldrig fel...
Gråtmild i morse, under dagen har ett sötsug smygit sig på och jag har känt mig på lite dåligt humör ju längre dagen gått. Kollar i almenackan och jo jo... Snart är det dags igen för den där pissiga veckan. Jag har verkligen försökt att inte vara så negativ gentemot min mensvecka, jag menar vad tjänar det till? Men det går fan inte att låta bli.
Man är sur, känslig, sötsugen, svullen, begränsad.... Bara negativa saker, jag verkligen ogillar det.
Inte nog med att man ska ha en vecka med tamponger och shit, nej då, redan några dagar innan ska alla "symptom" börja. Baaaah!
Stod på pressbyrån i dag på eftermiddagen och suktade efter chokladen på chokladhyllan. Jag hade inget ärende på pressbyrån, jag bara stod där och överlade med mig själv om jag skulle köpa kexchoklad eller dubbelnougat. Ögonen for som på domaren av en tennismatch, fram och tillbaka, fram och tillbaka. Men.... Jag bara vände på klacken och gick ut därifrån. Det är torsdag idag och snart får jag gotta mig lite, så jag höll mig. Sjukt stolt över mig själv :)
Emilija är fortfarande febrig så vi får dela på oss till gymmet idag också. Damir är först ut idag så nu sitter jag bara och väntar på att få dra iväg jag med.
Jag tror Mr har glömt bort vilken dag det är idag, för på torsdagar städar vi här hemma och det var inte gjort när jag kom hem. Är man PMS-grinig som jag idag så får man bita sig i tungan för att inte ge nån spydig kommentar. Och hålla i tummen också för den delen för att inte skicka iväg ett spydigt sms.
Jag hoppas han kommer på vilken dag det är imorn iaf, annars får jag nog skaffa bitring.
Hur gör ni där hemma? Har ni delat upp sysslorna i hemmet?
Vi har gjort så under hela tiden jag varit hemma så har jag skött allt i hemmet. Städa, tvätta, handla, plocka, pyssla... Allt. Lagat mat, gjort matlådor osv. Bara på helgerna har vi delat på det.
Nu när vi är hemma halva veckan var så tvättar jag och han städar (eller hmm....) han ska göra iaf. Den som är hemma fixar mat och matlådor.
Det är ju lite nytt för Damir att vara pappaledig så jag får ha lite överseende. Ett tag iaf :)
Och det är ju iofs lite nytt för mig att jobba också och bara kunna slappna av här hemma, hehe.
Nu ska jag gå in och titta till skruttan, tycker så synd om henne när hon mår så här :(
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)