Måste varit lite snäll i år iaf

Årets klappskörd blev helt fantastiskt trevlig.
Sängkläder från Syster. 100% bomull is tha shit. Kommer aldrig byta till nåt annat nu. Ska till och med bege mig ut på rean och köpa ännu fler bäddset.
Lakan från mamma och pappa. Kuvertlakan till och med. Så man slipper vika in lakarnen varje morgon.
Hygienartiklar kan man aldrig få för mycket av.
Kontanter kan man aldrig heller få för mycket av. Vet inte vad mamma och pappa pysslade med denna jul, men det var mer pengar än någonsin i klapparna. Perfekt för oss som behövde köpa ny micro. Och massa pengar blev det över. I like kontanter!
Skaldjursfrossa av Damir. Buffé med hummer och krabba. Jag var i himmelriket. Kräftort, räkor, rökta räkor, ostron. Det var överflöd av skaldjur och det var helt jävla fucking underbart.
Sen ska vi även gå på vinprovning. Fantastiskt kul att få en sån i julklapp. Jag har velat gå på vinprovning i flera år, men inget som man direkt köper till sig själv.
Spel, choklad, choklad och åter choklad.


I like jultomten very much!

Kärt återseende

Idag pallrade jag mig iväg till gymmet. Jag har verkligen inte kännt nån gnista alls för träning den senaste tiden. Det har helt enkelt inte varit roligt att träna. Är det inte roligt så är det inte lätt att ta sig till gymmet heller. Men idag fick jag en liten pik av Damir, så det var bara att ge sig iväg.
Eller pik och pik, vad det än va så lyckades det iaf få iväg mig.
Jag körde bodypump. Det var första gången på nästan ett år. Det var grymt kul. Pass är precis vad jag behöver nu. Jag körde stenhårt. Var skakig i hela kroppen efteråt, en underbar känsla.
Jag hade ökat på alla muskelgrupper och rätt mycket på en del faktiskt. Skitkul! Då har träningen gett resultat även på de långsamma fibrerna i musklerna.
Tyckte jag såg smalare ut i spegeln också, så det kändes helt klart sjukt skönt att träna idag.

Men imorn är det julbord med jobbet, så då blir det gottigott istället för träning.
Efter nyår kommer det vara stenhård träning igen. Men fram tills dess blir det när det hinns med.
Igår hade jag middag hemma, så ingen träning. Imorn julbord, så ingen träning. På fredag flyger vi till Umeå, så ingen träning på hela helgen.

Men jag mår bra. Jag mår väldigt väldigt bra :)

Kram och kärlek

Träning

Ja, den vägen känns längre och längre. Fokus har inte legat på varken träning eller kosten den senaste veckan. Som jag skrivit här kände jag mig helt slut hela förra veckan. Och helt ärligt känns det inte bättre än.
Att börja nytt jobb är fanimej riktigt tufft.
Men jag tänker för en gångs skull inte ha ångest för att träningen blir lite lidande nu ett tag. Jag accepterar att jag inte har ork för lika hård träning och inte ork att hålla lika hårt diet. Jag kommer ta tag i dem här bitarna igen så fort jobbet slutar ta alla energi.

När jag säger att jag inte håller fokus så betyder ju inte det att jag skiter helt i det. Träning blir det minst 3-4 gånger i veckan och minst 5 mål om dagen. Men nu när det närmar sig jul så kanske det slinker ner en pepparkaka eller sillbit utan att det skapar ångest.
Det känns faktiskt väldigt skönt att ha den inställningen för en gångs skull.

tisdag

06.00 havregröt, bär, ägg, kaviar
09.30 makrillsknäcke, ägg, kaviar, te
12.00 lasagne
16.30 keso, kräftstjärtar
17.30 afrodans 40 min, cykel 25 min19.30 kycklig, klyftpotatis, tzatziki på kesella

Var lite kul att byta ut hälften av cykelpasset mot lite dans. Sen kanske inte afrodans är det roligaste, men det är fan roligare än löparbandet iaf!
Efter alla höftrörelser och flaxande mer armarna så förvånar det mig inte om det blir lite träningsvärk i muskler jag inte visste jag hade.

Den som lever får se.

Tröttmössa

Det har varit en tuff vecka. Jag är verkligen helt slut. Nytt jobb med allt vad det innebär. En veckas korvstoppning med info typ. I fredags kände jag mig som en överkokt grönsak i skallen. Sa här hemma att Damir inte skulle räkna med en smart flickvän. Tänkte det var bäst att förvarna.

Efter träningen stod vi i köket och skulle fixa till lite käk när jag helt plötsligt tyckte att det kändes som jag fortfarande hade mössan på mig. Så jag vände mig mot honom och frågade:
Varför har jag mössan på mig?Av blicken att dömma så insåg jag rätt snabbt att jag inte hade någon mössa på mig.
Jag höll på att bryta ihop av skratt.
Resten av fredagskvällen spenderade vi icke tänkandes i soffan framför idol.

Igår sov vi till lunch. Älskar att sova länge, jag skulle nog kunna sova ett helt dygn om bara tillfälle gavs. Men har ju alltid något att göra. Förut när jag var singel kunde jag ju ligga i sängen till 16 för att bara förflytta mig till soffan och ligga där tills det var dags att gå och lägga sig. Underbara singellivet!
Men igår hade jag köpt biljetter för mig och Damir till Rumble of the kings på Hovet. Det var en riktigt bra gala, men huvudmatchen var ett skämt. De hade satt ihop Jörgen Kruth med en "showman" från USA, som kastade in handduken efter 1,28 i första ronden. Han blev totalt utbuad. Riktigt kasst faktiskt. Men men, vi fick se andra bra matcher iaf.
Jag är lite sugen på att testa lite fighting faktiskt. Jag vet att jag slår hårt och det är ju grym träning. Det vore fan skoj. Ska suga lite på den karamellen!

Idag ska vi strax sätta igång och julpynta. Det är första advent och bara fyra veckor kvar till jul. Det är ju helt galet. Snön ligger så fint ute nu. Jag älskar snö! Det behöver inte blåsa, men annars gillar jag när snön kommer.


Helgen har varit hyffsad när det gäller kosten. Igår blev det lite godis, men det var ju trots allt lördag också :)
Vi tränade rygg i fredags, det blev det sista "rena" styrkepasset. Igår vilade vi men idag var det dags igen.
Vi har pratat om att maxa bänkpress, så jag testade det idag. Men det gick inge bra alls. Tekniken satt inte, så det blev bara 45 kg. Hade målet att klara 50 kg. Men men, det blir nästa gång.
Efter några bröstövningar så ställde jag mig på bandet och sprang 5 km. Jag var spyfärdig efteråt, men det kändes ändå grymt skönt att klara springa så långt. Och på en bra tid också.

Träffade på vår så kallade PT efter passet också. Vi är ju sjukt less på honom och hans stora ord men ingen handling. Men jag berättade iaf hur jag tänkt lägga upp mig träning nu ett par veckor. Skippa styrkan och fokusera på konditionen igen. Men han rådde mig till att iaf köra några övningar på varje muskelgrupp innan jag kör igång. Det tar ungefär 15-20 minuter innan förbränningen är igång och då kan jag lägga den tiden på styrketräning så underhåller jag iaf mina muskler.
Lät som en mycket bra idé tycker jag, så den är tagen.
Lite styrka som uppvärmning och sen minst 40 minuter förbränning varje pass.

Några veckor kvar till jul och minst en centimeter till ska bort innan dess.
Kör bara kör!!

Feber

Jag är sjuk...
Jag hatar att vara sjuk. Jag blir som den ynkligaste karlakarln när jag har feber. Idag har jag klagat och tyckt synd om mig själv. Feberyr och vinglig på jobbet.
Har längtat hem hela dan, men det är lönerapportering just nu och jag är den enda som kan det på jobbet och måste introducera de andra innan jag slutar.
Egentligen fattar jag inte varför jag bryr mig om det där jävla företaget. Jag borde stannat hemma, de har inte gett mig ett skit. Men samtidigt är det mina kollegor som blir kvar och ska försöka få det att funka även när jag slutat. Så jag kommer pallra mig upp imorn också, om det inte blir mycket sämre än idag.

Hade hoppats på en film ikväll, men Damir och brorsan tycker det är bättre med serier. Två mot en blir aldrig bra.

Håll tummarna för att jag mår bättre imorn.
Kram och kärlek

Nedräkning

Nu är det inte ens två veckor tills vi njuter i solen. Ska bli helt underbart att komma iväg med mannen min. En vecka all-inclusive.
Ja tack!
Tycker vi förtjänar det här. Bara ta hand om varandra och njuta. Förhoppningsvis blöder jag inte inget, men det är ju ingen garanti (kan man lugnt säga efter den här sommaren/hösten).
Men man får vad man tänker, så jag försöker att tänka att det kommer sluta innan vi åker. Men oavsett vad så kommer det bli grymt härligt.
Det blir Damirs första charterresa. Haha, han börjar bli en riktigt svennebanan nu.
Räkbåt - check
Kryssning - check
Charter - snart check

Nedräkningen är nu i full gång

Vägen ner till 75

tisdag

06,15 kalkonmackor, te, ägg, kaviar
08,45 ägg, kaviar
10,45 crossen 35 min, cykel 10 min
12,15 kycklinggryta, ris
15.30 nötter
16.00 2 mackor, ost, skinka
18.00 chicken tikka masala, lite ris
21.30 omelett (1 gula, 2 vitor) torkat kött


Tror jag fick mens idag. Kanske kanske kan den stillastående vikten bero på den. Hoppas. Anledningen till att det är tror är ju för att jag blött sen juli så inte så lätt att veta om det är same old eller om det är nytt.
Den som lever får se.

Vägen ner till 75

tisdag

Mat:
6.10 havregröt, keso/kesellaröra, mjölk, omega 3
9.00 2 ägg, kaviar
12.00 lasagne
15.30 fläskkarré, bröd, makrill (hemsk blandning jag vet)
19.00 whey 80
20.00 Cesarsallad, cola zero
22.30 keso/kesellaröra



Träning:
ben 40 min
rodd 5 min
cross 15 min


Idag kändes träningen inge bra alls. Kände mig svag i benen i styrkan och när det var dags för cardio så kändes dem bara stumma.
Men bara bita ihop och ta nya tag imorn. Känns bra iaf att ha genomfört ett sånt här "dåligt" pass.

Nu kör vi

Nu är det äntligen satt. Nästa mål och en hel del delmål på vägen dit.
Jag hade en träff med min nya PT i helgen och vi satte tillsammans upp delmålen på väg till 75 kg som jag ska väga till nästa sommar, närmare bestämt den 20 juni 2011.

Den 20 juni 2011 ska jag väga 75 kg.
Delmålen ser ut som följer:
5 november (några dagar innan vår resa) 84,4 kg
30 november 84 kg
30 jan 82 kg
28 mars 79.5 kg
29 april 77 kg
20 juni - 75 kg

Jag tycker helt ärligt själv att planen är "snäll". Men det är han som är proffset och skulle jag nå målet tidigare så vore det ju underbart.

Så nu är det full fokus igen. Inget dravel, inga ursäkter utan bara KÖR BARA KÖR!!!

Jag ska skriva ner exakt vad jag äter och vad jag tränar dagligen. Jag kommer att skriva ner det här också. Dels av samma anledning som förut, det sätter en liten extra press på mig att ni kan läsa. Men också för att kanske inspirera någon av er läsare att komma igång ni också. En del av er har följt min resa från start. Ni har peppat och pushat mig när jag varit låg. Jag hoppas ni fortfarande finns med mig.

Kör bara kör!

Städa

Idag måste jag städa. Blääää för att städa. Men eftersom jag har varit hemma från jobbet nu i 3 dagar så känner jag att det är min förbannade plikt att fixa ordning här hemma. Men fy vad tråkigt det är.
På agendan idag stod:
handla
tvätta
konditionspass
städa
göra rent ugnen
baka matbröd
laga mat

Klockan är över 14 och jag har bara tränad och kastat i första omgången med tvätt. Damir är hemma om max 3 timmar och här sitter jag och bloggar.

Haha, hur ska jag hinna med allt jag har lovat egentligen?

Personlig tränare

På det nya gymmet ingår det en PT och personlig kostrådgivare. Jag träffade honom lite snabbt idag och berättade att jag vill ha hjälp med kost, träning och målsättning. Han gav ett skitbra första intryck enligt både mig och Damir. Han verkar liksom peppad att hjälpa till. Men nu till en början ska jag skriva ner allt jag äter. Precis allt och vilka tider jag stoppar i mig det. Så ska vi ta ett möte på lördag och han tittar igenom det och sen antar jag vi sätter igång.
Jag är väldigt peppad inför det här nu. Det är dags att det händer nåt igen. Jag ligger på runt 85 kg så det har inte hänt nåt på ett bra tag nu. Men det är bara köra på och sluta äta så jävligt så ska det ordna upp sig det också.

Idag har jag varit hemma från jobbet så jag passade på att köra ett konditionspass mitt på dagen för att hinna köra ben med Damir.
Min träning idag såg ut som följer:

Pass 1:
20 minuter intervaller på crosstrainern
15 min löpningsintervaller på bandet
2 minuter uppvärmning på nivå 6
2 minuter på 10
1 minut på 6
2 minuter på 10
1 minut på 6
2 minuter på 10
1 minut på 6
2 minuter på 9
1 minut på 6
1 minut på 10
15 minuter på cykeln

Pass 2:
4 set sittande baksida lår
2 set insida lår
4 set benspark
4 set benböj i Smithen
3 set polska utfall
3 set stående vader
1 set sittande vader

Efter den här träningsdagen är jag helt slut i kroppen. Plus träningvärk i boobisarna efter igår.
Älskar känslan av hård träning!

Ikväll var jag bjuden på middag hos mitt hjärta. Härligt att bara träffas 4 tjejer och snacka en massa goja. Vad skulle man göra utan sina vänner? De är verkligen guld värda.

Nu ska jag skriva ner i mitt lilla block vad jag stoppat i mig sen klockan 17 idag, sen blir det nanna kudden.

Laku noc!

KockNina

Lasagne
Vi körde en rätt stor sats som räckte till 4 stora portioner till Damir och 4 lite mindre portioner till mig.

1 pkt fullkornsplattor (färska)
1 stor minikeso
2 burkar lättkesella
1000 g nötfärs (blanda gärna i lite vatten eller som vi, minigrädde)
2 burkar champinjoner eller kantareller
2 lök
2 burkar krossade tomater
1/2 tub tomatpuré

Stek köttfärsen och fräs tillsammans med lök och svampen. Blanda sen i tomater och purén. Krydda.
Blanda ihop Keso o Kesella och bred ut ett lager på plåten.
Lägg sedan 1 lager Plattor och därefter köttfärsröran ovanpå.
Upprepa sedan med Plattor och färs till önskad höjd.
Avsluta med ett lager Keso/Kesella blandning.

220 grader i 30 minuter

Lasagnen äter jag med tomat och avokado.

Smaklig måltid!

SM

I helgen har det varit bodubuilding och fitness SM i Västerås och vi var där och kikade lite i lördags. Jag blev peppad... Peppad som fan att komma igång igen. Kan dem så kan fan jag!
Så idag när vi kom hem till Stockholm igen så satte jag på mig löparskorna och gav mig ut. Jag trodde väl inte jag skulle orka springa så långt, men tanken var iaf att försöka springa så mycket som möjligt sen varva det med att gå. Men jag orkade springa hela rundan utan att stanna nån gång. Det kändes väldigt bra i kroppen också och flåset var helt ok det också. Mot slutet av rundan började jag känna av i ryggen, men jag tror det är för att jag inte är van att springa. Borde avta efter några rundor.

Ikväll har vi lagat 2 olika rätters storkok. Så nu har vi mat för hela veckan, det känns helt jävla underbart! Vi gjorde en nyttig lasagne och en kycklinggryta med kokosmjölk och rödcurry. Kan lägga upp recepten här i veckan om någon kanske blir sugen. Det blev verkligen jättegott och känns super att det är nyttigt också.

Nu har vi deckat i soffan. Men ska nog försöka pallra mig in till sovrummet så jag blir lite mindre monster på jobbet imorn.

Hoppas ni mår bra mina vänner. Jag har haft en superhärlig helg och mår väldigt bra!

Varför?

Varför slutar jag inte blöda för???
Jag fattar inte. Läkarna säger nya saker hela tiden. Allt låter väldigt rimligt, så jag lyssnar och avvaktar. Senaste budet var att det är min mens som har kommit igång och jag skulle ge det några dagar så skulle jag se att det slutar snart.
Det avtog, nästan slutade helt efter 5 dagar. Nu har det gått ytterligare två dagar och nu blöder jag mer igen. Vad fan liksom!
Jag hinner lagom bli glad och tänka att det äntligen är över. Nu blöder det inte mycket längre. Snart snart snart.... Sen blir det så här och jag blir bara så ledsen. Varför kan det inte bara sluta för?
Så från att kunna sova naken igen och bara ha ett litet trosskydd till att återigen ha en tjock binda på mig. Från att känna mig fri till att ha skämstrosor på mig och bara känna mig oattraktiv.

Nej usch vad jag är less på det här nu.

No pain no gain

My assness vad jag har ont i asset.

Gårdagens benpass känns idag kan jag lova och ändå körde vi inte utfall. Vi båda hatar utfall, fast det är den bästa övningen så är den så totalt genomjobbig att man gärna skippar den. Lite synd är ju att vi hatar samma övningar. Men det blev ett bra pass ändå med liggande baksida, benspark, stående benpress, liggande benpress med ett ben (därav min onda rumpa idag) och till sist körde vi vader.

Idag var det min favorit axlar. Vi testade på en lite ny turordning på övningarna och OJ vilken skillnad. Trodde inte jag skulle kunna lyfta armarna för att låsa upp hänglåset på skåpet efter träningen. På crossmaskinen efter träningen så orkade jag inte köra med armarna så det fick bli ben bara idag.

Imorn blir det ofrivillig vilodag för att jag måste köpa present till mamma och sen ett vaxduksblock till min jugoslaviska språkkurs innan kursen.
Men på fredag är det boobies och lite förbränning innan det skall intas alkoholhaltiga drycker på kvällen.

Dagens träning

På schemat idag stod bröst, biceps och 45 minuter aerobic.
Testade floorpress för första gången idag. När jag väl fick in tekniken så kändes den riktigt bra. Jag brukar ha svårt att känna kontakt med inre delen av bröstet, men nu sved det ordentligt. Yttre delen (ut mot armhålan) är det väldigt lätt att få kontakt. Så det var kul med lite nytt.
I bänkpressen har jag som mål att klara köra på 40 kg, minst 6 rep. Nu klarar jag 2 sen är Damir där och hjälper till.
Jag känner och jag till och med ser att musklerna är lite större nu. Så jag är så grymt peppad på att köra mer förbränning så musklerna kommer fram ännu mer. Då lovar jag att bilder läggs upp :)

Trodde jag ja :(

Trodde jag ja!
Det här tär på mig, fy fan vad det är jobbigt. Blir så sjukt orolig också. Varför slutar det inte? Efter några dagar skulle det sluta blöda, men det avtog ju bara en dag sen igång igen.
Drar mig för att ringa sjukhuset igen. Känns som jag varit där en gång i veckan senaste tiden.
Usch, varför kunde det bara inte ha slutat nu och blivit som dem sa?

Äntligen

Det har fan äntligen slutat droppa!!!!

Hormoner is tha shit!

Sorry för dålig uppdatering. Det har varit alldeles för mycket på alldels för många håll.
Men nu börjar det äntligen kännas lite bättre.

Måndag

Trist som fan att helgen är slut, men måndagar är på nåt sätt väldigt sköna ändå. Man kommer liksom i rutin igen. Känns inte ens svårt att sköta träning och kost i veckorna.
Men idag var jag fruktansvärt trött på jobbet och självklart var det första dagen för min nya kollega som ska gå dubbelt med mig hela veckan. Haha, stackarn. Jag vet inte om jag gjorde mig förstådd alls idag. Lär väl märkas imorn om inte annat. Om hon är nollställd imorn så tar jag på mig skulden för det.

Efter jobbet så drog vi till gymmet direkt. Jag hade tänkt köra spinning idag, men Damir ville köra bröst och det är alltid bra att vara två när det är boobies på schemat. Så konditionspassen får vänta till imorn och på onsdag denna vecka.
Det gick riktigt bra på gymmet. Töttarna blir fasen bara större och större! En liten överdrift kanske, men starkare blir dem iaf. Har ökat från 6 kilos hantlar till att nu köra med 10 kilos. Känns skitkul och man blir peppad direkt. Efter tuttarna så var det biceps, körde bara två övningar för att hinna köra lite cardio innan det var dags att åka hem.
Galet mycket folk på gymmet idag, sånt gillar vi inte. Lång väntad och så får man ofta lägga om sitt pass utifrån vilka maskiner som är lediga.

Tvättat, lagat mat och kollat på biggest looser Sverige.
En väldigt trevlig måndag helt enkelt.

Lägesrapport

Jobb:
Vantrivs och är allmänt förbannad på min arbetsgivare just nu. Sparkrav, ett arsel till chef och missnöjda medarbetare är några härliga ingredienser i min vardag.

Träning:
Konditionen lyser med sin frånvaro, eller iaf den konditionen jag hade förut. Men jag är igång med pass igen iaf. Spinning i måndags och aerobic idag. Ska hinna med ett cardiopass till denna vecka.
Det går sjukt bra på gymmet nu. Maxar varje pass, musklerna svarar och det känns bara så bra. Ett stort minus är väl att jag blöder fortfarande så det känns som jag ska ploppa ut en tampong varje gång jag verkligen tar i. Men än så länge inga fler missöden ett än.

Vikten:
Har inte vägt mig på länge. Sist jag vägde mig så var det 85kg. Så lite upp från målet jag satte, men inte så farligt. Men det var några veckor sen nu.
Jag vill inte väga mig. Känner mig så på gränsen till breakdown så jag vågar helt enkelt inte ta risken. Jag är relativt nöjd med min form just nu, så jag avvaktar tills kroppen blir normal igen. Sen ska det brännas fett!

Magen:
Jag blöder fortfarande. Damir kräver att jag vänder mig till sjukhuset igen. Det avtog för en vecka sen och det kändes som att det kanske var över nu. Men sen börjar det om igen. Jag är så otroligt less på det här att jag till och med tror jag föredrar en skrapning framför detta.

Vänner:
Älskar dem allihop.

Familjen:
Mamma skickade världens gulligaste sms igår:
"Väger mig varje onsdag. Samma vikt som förra onsdag :("Haha, hon behövde lite pepp. Hon och pappa ska försöka komma i form till charterresan som närmar sig. Syster mår bättre och lilltott har börjar på dagis. Personalen är super och tar hand om min lilla ängel.

Kärleken: Han är helt klart det bästa som hänt mig. Vi lär oss varandra mer och mer för varje dag och ju mer jag lär mig destå mer älskar jag honom. He´s the one!

Jag, moi, me, myself:
8 veckor sen jag förlorade livet i magen. Jag blöder som sagt fortfarande, ser ut som en hormonstinn tonåring i ansiktet och är tröttare än tröttast. Ska det inte räcka med att man mår skit efter att ha förlorat en bebis man längtade efter? Jag är less. Så himla less. Morgon och kväll befinner jag mig på gränsen hela tiden. Vill bara att kroppen ska vara normal igen.

Ibland behövs det så lite

Läste att en kompis hade kommenterat en status på facebook. Eller rättare sagt att jag såg dennes svar på den kommentaren "Tack finaste Du! Känns helt galet att något växer inuti mig men är så lycklig :) Stor kram"
Luften bara gick ur mig.
Jag har puttat bort alla såna här känslor, tror jag iaf. Försöker hela tiden intala mig att det var det bästa. Nåt var fel med fostret etc etc.
Men jag ville ju fan ha den där lilla bebisen. Jag ville att min mage skulle fortsätta växa. Vi var skitglada. Låg och bestämde namn tillsammans. Låg och ägnade timmar åt att bara hitta på världens löjligaste namn. Han pussade på min mage precis hela tiden. Vi gjorde planer.
FAN!
Fan fan fan vad ledsen jag blev nu.

Damir retades alltid att det kommer komma ut en riktig krulltott eftersom den garanterat kommer få mitt hår.

Skit också!

SLUTA blöda nu tack

Nu har jag fan snart blodat ut en hel jävla flodjävel.

Är så grymt jävla trött på det här nu. Blodvärdet är nere i botten och jag är TRÖTT.

Ta tag i saker och ting

Har inte skapat någon rubrik än eftersom jag inte vet än vad målet ska bli. Bestämde att i helgen ska det mätas också. Varenda liten kroppsdel ska mätas. Eller inte. Men det blir iaf överarm, bröst, mage, rumpa, lår och knä. Sen kommer jag mäta en gång i månaden bara.
Målet ska nås söndagen 7 november, så det är exakt 11 veckor från söndag, ca 2,5 månad med andra ord. Det är ju fan inte länge kvar till jul ju. Bah!
Låt säga mellan 0,5 och 1 kg i veckan, typ 0,75 gånger 11 veckor. Det blir 8,25kg (ja, jag tjuvräknade på mobilen).
Så 8 kg ungefär på 11 veckor, det blir ju lika många kg som sist. Har jag klarat det en gång så ska jag klara det igen. Ska väga mig också och se vad det blir för jämn och bra siffra som mål. Det ska ju kännas bra liksom.

Men jag kan iaf börja med matintag och träning.

Mat
1. 0,75 dl havregrynsgröt, bär, mjölk, kaviar, 2 ägg
2. Yoghurt och müssli
3. kycklingfilé, sallad, keso
4. 2 skivor grovt bröd och en burk makrill
5. protteshake och 2,5 riskaka
6. kycklingfilé, sallad, keso

Träning
4 övningar bröst, 2 övningar framsida axlar, 2 övningar triceps.

Reflektion
Jag är peppad, rädd, nervös och taggad allt på samma gång.

Men nu kör vi!!!

Lyssnar när han pratar med sin familj

Sitter och tittar och lyssnar på min älskling berätta för sin mamma att det inte blir nån bebis. Jag förstår inte nånting, men jag förstår ändå.
Hans röst, hans uppgivenhet.

Hans familj blev eld och lågor när vi berättade att de skulle få en bebis i familjen. En så underbar reaktion. Så typiskt ickesvenskt och så himla härligt. Är det glädje så är det GLÄDJE. Tyvärr blir det ju också tvärt om. Är det sorg så är det SORG.
Han har gruvat sig för det här samtalet och nu var det dags.

Nu har de lagt på och han säger inte ett ord. Önskar så jag kunde ta bort det han behöver känna. Vill att det enda han ska känna är glädje. Jag vet att det är omöjligt, men det är precis vad jag vill.
Jag skulle ta 1000 smällar om och om igen om jag bara visste att han fick slippa känna smärta.

Jag älskar honom och jag älskar det liv vi startat ihop. Låter honom ta sin tid, när han vill prata så lär han göra det.

Behövde bara skriva av mig och det är ju precis vad denna blogg är till för :)

Så himla less

Är så fruktansvärt nere och less på det här. Bara gråter och känner mig usel. Känner mig fet och oattraktiv. Ofräsch på grund av min ständiga binda jag måste ha på mig. Jag känner mig fan aldrig ren. Eller jo, när jag klev ut från duschen igår. I typ 2 sek, sen kände jag hur det började rinna igen. Bad Damir gå ut och satte mig på toan och bröt ihop än en gång.
Känner mig ful och att jag har sunkiga kläder. Inget sitter bra längre. Allt ser bara grått ut på mig. Håret vill inte bli längre, inte ens en färgning här om dagen hjälpte. Håret känns blä.
För någon vecka sen lyste det om mig. Huden kändes levande, nu är den bara glåmig.

När vi gått och lagt oss igår så började magen värka precis som på morgonen, blev orolig att det skulle komma massa blod igen så gick och hämtade en handduk att ligga på för att inte bloda ner allt om det nu skulle komma. Bara den grejen fick mig att bryta ihop igen.
Jag pallar fan inte alltså.

Imorse vaknade jag och hade fortfarande ont. Ville bara ligga kvar och dra täcket över huvudet. Men eftersom min kollega skulle bli själv då, så har jag inte samvete till att ligga hemma. Jävla idiotsemesterplanering av mina kollegor inför denna sommar.
Eftersom jag måste ha binda så måste jag ha vanliga trosor och sånna har jag inte gott om. Damir sa åt mig att ta hans boxer istället. Lånade ett par och ställde mig framför spegeln och bröt ihop igen.

På vägen till jobbet kändes det som jag blödde en del. Så direkt till toan när jag kom fram och mycket riktigt. Har redan blodfläckar på boxerna.
Alltså det här knäcker mig. Känner mig löjlig att jag beter mig som en jävla snorunge. Men jag känner mig bara så fruktansvärt nere. Sen kommer tankarna att vad ska då inte han tycka? Kommer han lessna? Tycka att jag borde skärpa till mig? Att jag överreagerar? Tröttnar han på mina tårar? Mitt ständiga bergodalbanehumör?

Vill åka hem till mamma, lägga mig med huvudet i hennes knä och bara få gråta.

Nu är det över

Fy i helvette vad underbart jävla skönt det känns nu. Men fy i helvette vad ont jag har haft idag.
Tvingade i mig ett ägg till frukost eftersom jag inte trodde jag skulle få äta nåt mer sen på sjukhuset. Åkte som vanligt tillsammans med Damir, pussades hejdå och sen åkte jag vidare till sjukhuset. Kramperna i magen var helt sjuka. Det vattnades i munnen hela tiden och när jag väl kom fram till sjukhuset så letade jag efter toaletterna men hittade dem inte.
Skyndade mig till gynmottagningen för att när jag väl hittade fram upptäcka att det var kö utanför och att de inte ens öppnat.
Panik!!!
Men precis när jag kom fram så öppnade dem och jag kunde springa in på toan. Betalade och bad om en spygrej för att kunna ta mig riskfritt till avdelningen jag skulle spendera dagen på.

Fick min sal och de bad mig vänta ca 30 min tills läkaren skulle komma. Jag fick ingen smärtlindring innan jag hade träffat läkaren.
La mig en stund men illamåendet tog över så fick springa upp på toa igen.
Så ont i magen har jag nog aldrig haft förut. Det gav en försmak på vad som komma skall när man skall till och föda barn. Hua!

Jag la mig en stund till men det kändes konstigt. Som att jag var kissnödig men ändå inte. Gick på toa och BAM... Horror movie ala grande. Tänker inte beskriva det, men jag satt iaf fast på toa i över en halvtimme och blödde.
En sköterska knackade på dörren till mitt rum. Jag ropade att jag satt inne på toa. Hon kom in med lite värktabletter och fy vad liten och ynklig jag kände mig. Satt där naken förutom ett linne, gråten i halsen av obehag.

Sen sulle jag träffa läkaren. Iklädd nätbyxor, dubbla blöjor, linne och en sjukhusfilt så knatade jag genom korridoren till undersökningsrummet. Funderade på hur det skulle gå att lägga sig i den där stolen när jag blödde som jag gjorde. Hon sa att hon var van och att det går att torka. Så jag tog av mig och la mig.
"OJ" var hennes reaktion.
Men allt såg bra ut, men det fanns grejer kvar som skulle ut så hon tyckte jag skulle genomgå den behandlingen som var planerad.
Så tillbaka till rummet och toaletten. Helt sjukt hur mycket som kan komma ut.
Sen kom sköterskan tillbaka med en citadonsupp och fyra småpiller.
En supp i munner 2 och 4 piller i nummer 1 senare så skulle jag ligga i minst en timme innan jag fick resa mig igen.

............

Nu är jag hemma. Tror det som ska komma ut har kommit ut. Det är olika hur länge man blöder nu efteråt, men med min tur så lär jag väl blöda ända till nästa mens eller nåt.
Inget bad och ingen tampong på 2 veckor.
Men jag är hemma och jag mår hur bra som helst. Dock fortfarande med blöja och nätbyxa.
Sexy as hell.

Det gör ont

Fy fan denna jävla magjävel.
Ok att mår lite sådär när man väntar barn, men nu väntar jag ju inte barn längre så den här skiten kan jag gärna slippa.
Det gör ont precis hela tiden, konstant värk. Sen med jämna mellanrum får jag sånna magknip att jag måste sätta mig ner och bara andas tills det släpper.
Jag blöder konstant. Mitt ansikte känns som ett svullet ömt... jag vet inte vad. Jag har fått mer finnar igen och känner mig bara så himla oattraktiv.
Det är nästan som jag känner att min kropp är totalförvirrad och har slagit totalt bakut. Jag har fått några prickar på armarna. Fick medicin mot förändrat pH i kroppen när jag var på sjukhuset sist. Ont, öm, svullen.

Nej nu känner jag mig inte i form. Känner mig som ett enda stort BLÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ.

Imorgon ska jag till sjukhuset på morgonen och göra ett ultraljud för att se om kroppen har gjort sig av mig fostret. Men det är jag ju rätt säker på att den inte har, med tanke på hur jag mår och att jag fortfarande blöder. Så om det finns nåt kvar i magen så kommer jag få några tabletter som ska sätta fart på det hela. Då får jag vara kvar på sjukhuset hela dagen, så de har mig under uppsikt och så de kan ge mig smärtstillande. Sen gör de ytterligare ett ultraljud, är det inte helt borta då heller så måste jag göra en skrapning.
Men jag hoppas verkligen det räcker med dem där pillrena och sen hoppas jag att det här vänder.

Jag försöker att inte tänka på att det kommer bli tungt även psykiskt. Det får komma imorn i sånna fall. Pallar inte gråta mer nu. Smärtan och denna olustiga känsla över mig själv får räcka.

Ni får ägna mig en liten tanke imorn. Känns som det kommer bli en tung dag.

Kram på er.

Ingen bebis :(

 

Fick idag genom ultraljudsundersökning reda på att lillbebisen i magen inte lever.

Jag känner mig:
misslyckad
ledsen
lättad
sugen på att gå vidare
sugen på att gråta precis hela tiden
glad för att jag nu vet till 100% att det är Damir jag vill ha barn med och att jag VILL ha barn
maktlös när jag ser min älskling så ledsen
förbannad, för att det måste bli skit av något man mått så himla bra av
tacksam för alla underbara vänner
ensam, det lilla hjärtat som slog inom mig slår inte längre

Idag är ingen bra dag :(

Känner mig så himla svullen

Sitter på balkongen i sportbh och bikinitrosor, med en flaska iskallt vatten och datorn i knät. Precis hemkommen från en kvällspromenad på nästan 1 timme. Ångest är bara förnamnet...
Jag började andas tungt redan i hissen kändes det som. Ringde Humsilove och upptäckte att jag flåsade mer än vad jag pratade.
Jag är så UR form som man kan bli. Ok, semester i all ära. Men det här är galet.
Vågar inte ställa mig på vågen, det kommer va kaos kaos kaos.
Om några veckor ska jag till mödravårdcentralen på nåt samtal och då är det vägning och mätning. Fy fan säger jag bara.

Magen putar och jag vet inte om det är den lilla saken där inne som gör att det putar eller om det är den obefintliga träningen de senaste veckorna eller maten som inte alls varit nå strikt. Putar gör den iaf. Jag hoppas ju självklart att det är den lilla saken där inne som är orsaken men är rädd att så inte är fallet.

Läste mig till att jag har 50% mer blod i kroppen nu och det kan ju också ha en liten del i att jag känner mig så jävla svullen.

Men jag har ångest, är skiträdd att bli en fet ful äcklig gravid kärring med flottigt hår och grå hy. Det vill jag verkligen inte.
Så nu måste jag verkligen försöka passa på att äta nyttigt och röra på mig mycket. Nu när jag inte har nåt sjukt begär efter nåt speciellt i matväg och nu innan jag blir ett sånt där gravidmonster med en jordglob på framsidan.
Men det är svårt, det är så sjukt svårt. Ena stunden kan jag inte äta för jag mår så jävla illa och i nästa stund är jag vrålhungrig och passar då på att äta massor när jag väl kan äta. Eeeeh, var står den taktiken i kostboken???

Aja, bla bla bla... Kommer hem från semestern och bara gnäller. Den är fin :)

Jag hade det underbart på min resa, skriver förmodligen nåt inlägg om den lite senare. Delar numera hem med Damir och det känns helt overkligen bra. Han är bäst. Jag kommer på mig själv att fundera på hur fan jag lyckades fånga honom.


Må bäst!

Puss och kärlek

Bye Bye

Nu drar jag.
Jag och min underbara Ljubavi drar nu på vår allra första semester ihop.
Är tillbaka om 2 veckor.

Ta hand om er!

Kram och massa kärlek

Tagning 150

Nu har jag försökt minst 150 ggr under en veckas tid att skriva detta inlägg...
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
So here it comes...
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Om några månader...
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Kommer jag att se ut så här...

Sarajevo

Om en vecka befinner jag mig i Sarajevo med Damir + familj. Det ska bli hur grymt som helst. Jag älskar att få uppleva nya platser. Det ska bli kul att få se deras rötter, få se vad han pratar om så ofta.
Är det någon av er som varit i Sarajevo?

Jag har hört att det är en liten stad med massa folk. Hetsig mentalitet (typiskt juggar). Kokhett på dagarna och lite svalare kvällar.
De har sitt hus lite utanför i bergen, stor trädgård med massa körsbärsträd och egna odlingar.

En vecka. Bara fyra arbetsdagar kvar. De kommer gå fort. Imorn är det gårdsfest hos en kompis, sen ska jag träna, tvätta, packa och hinna träffa lite vänner innan jag åker. Lördag kommer va här innan jag hinner blinka... Typ iaf.

Kram och kärlek!

Idag har jag varit barnvakt åt min systerson. Lillprinsen. Lilltotten. Han är så otroligt grym!
Det har gått jättebra. Jag tror nog tusan jag skulle klara av att ha ett barn. Kanske. Lite iaf.
Trött och småfrusen är jag nu här i min bäddsoffa hos mamma och pappa. Jag och mamma tog en riktigt lång kvällspromenad i solen. Helt underbart! Så skönt att bara få röra på sig. Och det är ju så himla fint här på landet. Verkligen mitt paradis på jorden. Så stilla och så himla lugnt.

Nu ska jag se lite på nån hovkonsert inför bröllopet imorn.

Kram och massa kärlek till er

Home home

Nu är jag hemma. Känns som det var evigheter sen. Så himla härligt att få krama om familjen och min lilla lilltott. Han har blivit större och fått världslångt hår. Han är så himla söt. Mitt hjärta brister lite varje gång jag får pussa på honom.
Så orättvist att hans livslott blev den den blev. Men vem vet, han kanske kommer bli den lyckligaste av oss i slutänden. Jag vill den lilla krabaten allt gott. Han är en riktigt kämpe.

Imorn ska jag ha honom alldeles själv. Jag är lite nervös. Haha, jag har varit barnvakt hur många gånger som helst. Men aldrig åt totten. Hoppas det kommer gå bra. Jag ska sjunga för honom hela dan. Han älskar när jag sjunger (ung och vet inte bättre) och jag är ju inte den som är den. Så självklart ska han få höra mosters ljuva stämma :)

27 grader har vi i poolen här hemma. Så nu är det bara sol som behövs. Men ska man tro vädret på SVT så ser det ju inte så lovande ut direkt. De utfärdar till och med en varning för mycket regn imorn.
Så premiärdoppet får nog vänta på sig även denna gång.

Nu ska jag krypa ner här under täcket i mitt föräldrahem och bara njuta av att vara hemma hos min familj som älskar mig.

Jag älskar dig

Igår sa han dem. De där 3 orden som skakar om hela ens inre. De 3 orden som fyller en med värme, rysningar, kärlek, allt på samma gång.
De där 3 orden som man vill få uppleva någon gång i sitt liv.
Igår kom dem.

Fettmätning

Imorn är det fettmätning på gymmet och jag tänkte fasen passa på :)
Har aldrig gjort det förut så det ska bli riktigt spännande. Googlade precis på vad man ska ligga på som kvinna och det var lite olika bud. Men de flesta låg mellan 15-30 %.

Kvinnor
Normal 20-30%
På gränsen till övervikt 31-33%
Överviktig >33%

Jag har ju alltid fått höra att jag har mycket muskler, så nu är det upp till bevis.

Jag är lite nojjig förstås. Tänkte ställa mig på vanliga vågen idag på gymmet, men ångrade mig i sista stund. Fuck! Jag har gjort det här 100 tals gånger och nu går det bara inte. Vet inte vad jag är mest rädd för. Att jag ska ha gått upp mycket av det jag gick ner inför målet innan Thailand, eller om jag bara ska bli besviken och inte vilja visa mig i bikini alls i sommar.

Men om två veckor ska jag hem till mina föräldrar. Där är vågen jag vägde mig på sista veckorna inför målet.
Så om två veckor blir det vägning. Bära eller brista. Om det nu inte visas vanlig vikt imorn på fettmätningen förstås. Då är det väl bara bita i det sura äpplet och få det svart på vitt.

Kroppen känns bra iaf och det är väldigt kul. Jag känner mig inte stor och tung som jag gjorde förut ett tag. Nej, nu känner jag mig stark, pigg och kry. Känns som jag har bra tryck i musklerna. Körde iofs spinning idag och kände ju genast att jag tappat kondition.
Att det ska vara så jävla svårt att få båda delarna.
Skulle så gärna vilja anlita en PT för att få ett program att följa. Känns som jag kanske fastnar i gamla mönster och inte förnyar min träning eller anpassar den till vad som passar bäst för mig själv.

När Damir flyttar ner så kommer vi att träna tillsammans. Det ska bli grymt kul för vi kör så himla bra tillsammans.

Aja, imorn får vi se om det blir vatten och tonfisk fram till semestern eller om jag kan köra på som jag gör nu (exklusive moffardagarna då).

Håll tummarna folks!

Usch för hejdå

Nu har jag vinkat av honom vid flygbussen för sista gången. För sista gången på ett bra tag iaf. Det kom till och med några tårar där precis innan han gick. Kändes mig asfjantig och gömde mig bakom solbrillorna.
Vi har bestämt att vi ses nästa gång på midsommarafton, dagen innan vi åker till Jugge.
Det är 3 veckor dit, eller rättare sagt 19 dagar.
Jag ser inte fram emot dessa 19 dagar alls. Innan den här helgen var det 2 veckor sen vi sågs och det kändes grymt jobbigt. 3 veckor känns som en hel evighet.
Kanske fjantigt vad vet jag, men jag är bara halv utan honom.
Jag är så enormt störtkär och förälskad att det känns bara fel att inte få ha honom här.
Vi har pysslat lite här hemma i helgen och jag har kommit på mig själv att bara titta på honom och tänka "det här är fasen killen jag ska dela mitt liv med. Nästa gång jag ser honom så bor vi tillsammans"
En grym känsla faktiskt.
I fredags när vi kom hem tillsammans så hade de bytt ut namnskylten på lägenhetsdörren. Jag blev helt ställd, haha, fick tunghäfta. Han fann sig bättre, släppte väskan och lyfte upp mig, kramade och kysste mig där ute i trapphuset.
Efter det har han kallat mig "Fru Avdic" hela helgen.

Var nere, deppig och hungrig när jag kom hem, så jag tröstade mig med en Calzone. Det funkade inte, nu är jag nere, deppig, mätt förvisso men sen lade vi till en dos med ångest istället.
Men va fan, den var jävligt god iaf. Var nog typ 100 år sen jag åt en calzone. Jag var till och med tvungen att fråga om det var den som är inbakad när jag beställde. Tror senast jag åt en sån var när jag var i 10-årsåldern.

Nu blir det lite tv innan jag hoppar i säng.
3 veckor. Jag kan fan inte gör nåt åt dessa 3 veckor så det bästa är väl att försöka tänka positivt och tänka på att efter dessa 3 veckor så blir det inga fler veckor utan honom.

Lugnagatan lördag

Sällskap i soffan. Hur underbart är det inte att inte behöva sitta ensam?!
Damir är här och det gör mig nada, niente, nothing att det är slagsmål på tv. UFC. Jösses säger jag bara.
Det är ju jätteobehagligt när de bara slår på varandra som de gör. Usch, jag sitter och spänner mig hela tiden. Han skrattar åt mig för jag typ pustar och stönar när de får in nån smäll... Haha, jaja. Det som är viktigt är att han är här hos mig iaf.
Snart väntar en dusch tillsammans och en härlig massage är jag lovad.

Idag har vi legat i sängen fram till 12, sen god frukost tillsammans.
Grym axelträning på gymmet. Det är riktigt kul att vi tränar så bra ihop. Peppar varandra och man känner att det verkligen bränner i musklerna. Efter träningen köpte vi massa blommor som vi sedan smyckade balkongen med. Så nu är den äntligen iordninggjord. Det är väl typ första gången på 3 år som jag brytt mig om den.

Känns helt underbar att bara vara nu när han är här. Vi bokar inte in nånting utan tar bara varje timme som den kommer.
Om tre veckor drar vi till Jugge och efter det är det sambolivet som gäller.

Noone is happier than me right now :D

Vad hände?

Ni kanske undrar var mina inlägg om kost och träning har tagit vägen? Ni vet...de där tråkiga inläggen men ack så nödvändiga för min egen del.

Ska jag vara helt ärlig så undrar jag fan samma sak. Vad hände med mitt fokus? Var fan tog disciplinen vägen? Vad fan håller jag på med????

Jag tränar på som förut, inte lika många morgonprommisar i veckan, men besöker gymmet med samma frekvens fortfarande.
Kör mer styrka än kondition nu, gymmar och sen en promenad.
Kosten håller jag sådär. Frukostet består fortfarande av gröt, bär och ägg. Lunchen av en sallad med antingen kyckling eller tonfisk. Mellanmålen intages som tidigare. Middagen är mest kyckling den också. Keso går åt som smör i solsken.
Men....
De där "unna mig själv-dagarna" har ökat. De kommer med en tätare frekvens nu än vad de gjorde förut.

Jag har tappat fokus och jag märker skillnad direkt. FUCK!
Jag vet att jag borde ställa mig på vågen igen. Ta tjuren vid hornen och börja om. Skaffa mig ett mål och FOKUS.
Jag tänker ofta att "jag borde", men det liksom stannar där.
Jag vet att jag borde köra mer förbränning än vad jag gör. Jag vet att jag borde gå och lägga mig tidigare så jag orkar upp på morgonen för en prommis. Jag vet att jag borde skippa det där glaset med vin. Jag vet att jag borde......

Fan, hjälp mig nu. Jag behöver pepp!

Götet

5 timmar på tåg, fi fan säger jag bara. Men lite sova, lite äta och mycket läsa så kom jag fram tillslut. Vi spenderade hela torsdan på Liseberg. Fy tusan vad jag gillar att åka en massa karuseller. Men OJ vad jag kände mig gammal. Först blev jag illamående av snurrkaruseller, det har jag aldrig blivit tidigare. Sen kom jag på mig själv att titta på småtjejerna som sprang omkring dyngsura i nästan inga kläder alls och tänka "usch, stackarna kommer bli förkylda imorn". WHAT! Ingen dålig tantvarning där inte.
Tyvärr mådde jag riktigt risigt, men bet iaf ihop så gott jag kunde. Inte så kul för Tezzan att behöva hänga med en trött, sliten grönsak liksom.
Efter en heldag på Liseberg så deckade vi båda två på hotellet.

Dagen efter stod det shopping på schemat. Men jag har så sjukt dåligt med dolares efter alla flygresor, så det skulle absolut inte bli nån shopping alls för min del. Jag sa att jag självklart skulle följa med, men no shopping.
Eehh!
Ungefär 10 minuter efter jag sagt just dem orden så stod jag i kassan på Esprit och betalade för ett linne som jag bara var tvungen att ha. Sen rann det på. När vi kom tillbaka till hotellet hade jag 7 olika påsar.
Damn it!

Eller ja, 8 påsar var det ju. Den 8e var systemetkassen :P
Som alltid när vi är i Götet så har vi ingen aning om vart vi ska gå ut. Vi frågade runt lite på stan och Nivå verkade vara det stället med mest folk och mest dans. Där det inte skulle krylla av youngsters. Det är helt sjukt alltså. Jag är i götet minst en gång per sommar och jag har nästan aldrig kul på krogen. Eller jo, förra året var vi på Berså en söndag och måndag. Det var skitkul! Jag frågade om hur det var på helgen och killen jag frågade sa att det var typ 18 där på fredagar. Så no no!
Vi drack en del på hotellet, gjorde oss snygga för utgång och sen bar det av mot nivå.

Ett sjukt avslut på kvällen som jag skrev igår. En kille blev ihjälskjuten på dansgolvet. Tjejer grät, killar var nyfikna, andra tjaffsade för att de ville ut när vakterna höll oss kvar på stället.
Njae, det blev ingen topputgång denna gång heller.

Kom igen Götet. Jag kommer tillbaka i augusti och då får det fan bjudas på nåt kul även på krogen :)

Ibland är man bara nere

Jag har absolut ingen anledning att känna mig som jag gör ikväll. Skäms nästan. Men likväl är deppet ett faktum. Har legat på sängen och stirrat i taket i nån halvtimme. Vill gråta men det kommer inga tårar. Jag vet inte varför men jag är låg.
Känns som sagt nästan oförskämt av mig för jag har så mycket kul att se fram emot. Kommande veckor händer följande:

Fotosession med en Ella på onsdag.
Göteborg med Tezzan torsdag till lördag.
Ev. utgång med den Ella på lördag.
Bio med girlsen nästa onsdag.
Middag med exsvärmor nästa torsdag.
Damir kommer hit nästa helg.
Afterwork-mingel och stand-up om två veckor.
Tjejklubben om tre helger.
Hem till familjen och fira födelsedagar om fyra helger.
10 dagar semester med Damir och hans familj i Jugge om fem veckor.
Bli sambo med världens underbaraste om sju veckor.

What the fuck liksom! Get real och uppskatta det man har.

Nej nu får det bli en cigg och en film i sängen. (Ciggen tar jag på ballen dårå). 

It´s true, life will smile for you

Eftersom Damir har varit här väldigt mycket så tyckte vi båda att det var min tur att komma hem till honom. Hem till honom är även hem till hans föräldrar.
Jag har verkligen varit skitnervös inför att träffa hans familj. Man vill ju liksom göra ett bra intryck. Jag var nog extra nervös eftersom de kommer från en annan kultur. Han är ju min första osvenska pojkvän.

Jag slog på stort direkt och bokade en resa onsdag till söndag. Bära eller brista. Pjuh!
Så efter jobbet åkte jag direkt ut till Arlanda, tog mig ett glas rött och väntade i en halvtimme ungefär. Sen tog det bara 45 min så var jag 60 mil norrut i landet. Det är ju helt sanslöst vad smidigt det är att flyga inrikes.
Han stod och väntade på mig på flygplatsen. Snyggare än någonsin. Han hade fått lite solbränna och även rakat sig dagen till ära. Så himla härligt att få krypa in i hans famn igen efter över en vecka isär.
På väg hem stannade vi till så jag kunde köpa nån present till hans föräldrar.

Hemma så väntade brorsan och mamma på oss. Hon hade gjort en mumsig JÄTTESTOR smörgåstårta. Fick lägga band på mig, jag älskar ju smörgåstårta. Var lite rädd att jag skulle uppfattas som ett matvrak.
Allt bara flöt på jättebra. Fick dock koncentrera mig rätt mycket i början för att höra allt vad hans mamma sa, hon bryter rätt mycket. Men efter en stund så var det inga svårigheter alls.
Hans pappa jobbade sent så vi skulle hämta honom på natten. Vi satt och väntade utanför hans jobb. Jag var skitnervös. Mer nervig än inför mamsen. Kanske var för att mamma och brorsan redan var avklarat och hade gått galant, nu var det bara papsen kvar.

Hela hans familj är underbar. Jag blev nog lite kär i dem också.

Hela helgen bara flöt på. Det är nog den bästa tiden vi haft tillsammans, så underbart och trevligt. Enkelt och inga krusiduller. Precis som det mesta är mellan oss. Så otroligt skönt.

Hans mamma skämde bort mig nåt otroligt. Hon bakade färskt bröd till mig varje dag. Och det var bullar och kakor. Samma dag som jag skulle åka hem hade hon bakat hur mycket som helst.
När jag kom ut i köket och såg alla påsar med bullar trodde jag att det var nån som skulle fylla år. Nej nej, det var till mig?!?!
Haha, jag skämtar inte när jag säger att det var 4 påsar med bullar och en kakburk med chokladrutor. Hon sa till familjen att det var mina och fick INTE röras av någon annan än mig.
Tror hon har saknat en till tjej i familjen. Underbar är hon iaf.

Så nu är presentationen av våra familjer avklarad och det har gått hur bra som helst.
Jag var nervös innan att de skulle jämföra honom med mitt ex, men det handlade nog mer om mig och mina tankar än vad min familj skulle tycka.
Det känns verkligen kanon allting. Och Damir har skvallrat om att hans familj är överförtjusta i mig. De uppmanar honom att se till att det här funkar nu för jag är en toppentjej. Hans pappa hade till och med haft ett snack med honom om att han aldrig någonsin får såra en så fin tjej som mig.

Under helgen bestämdes även en massa roligheter.

1. Jag ska följa med dem på semester till Jugge. Eller rättare sagt Sarajevo och även en tur till Kroatien som tydligen bara ligger 30 mil från Sarajevo. Jag och Ljubavi stannar i 10 dagar, sen måste vi hem till Svedala och jobba. Men det ska bli skitkul att se var de kommer ifrån. Vi åker direkt efter midsommar, så det är inte så länge kvar.

2. I november ska vi åka med min släkt till Kanarieöarna. Min morbror fyller 60 år och planerar en resa med familjen. Men ja... Vi blir några fler som möter upp på Arlanda. Han vet nada, så det ska bli kul att se hans min :)

3. Här kommer det bästa av allt. Håll i er nu. När vi kommer hem från Jugge så stannar han hos mig här i Stockholm. Vi ska alltså flytta ihop om rätt så precis en månad. FLYTTA IHOP. Jag ska fasen bli sambo igen! Ingen av oss gillar avståndet som det är nu, så vi är helt överens om att det känns rätt att ta det steget. Tjoho, jag blir pirrig bara jag tänker på det. Så jävla skönt att ha honom här.

Så ja... Min helg i Ume var helt jävla fucking outstanding!

Umeå

Jag är i Umeå. Lite svårt att uppdatera härifrån. Men jag lever, jag mår bra och det har tagits massa roliga beslut denna helg som jag kommer att berätta mer om när jag kommer hem.
Imorn kväll flyger jag hem igen.

Nu ska vi åka iväg och köpa glass och lägga oss vid Ume älv och sola lite.


Having the time of my life.

Axelpass

Igår piskade jag mina axlar riktigt riktigt hårt. Ni vet så hårt så att ryggsäcken känns som bly när man går hem. Och när man vaknar på morgonen så hänger armarna som två livlösa lemmar på sidan av kroppen.
Upplägget var att köra samma schema som jag brukar, börja i Smithen och avsluta med nån sorts intervall-grej som Dee visade mig och några övningar där emellan såklart.

Värmde upp gjorde jag också, dock bara 5 minuter men bättre än ingenting iaf. Självklart värmer jag inför varje övning också. Men iaf...
Självklart var Smithen upptagen när jag kom ner. Det var till och med kö, så det var bara lägga om schemat direkt.
Men det gick så sjukt jävla bra. Musklerna svarar grymt bra nu och jag känner mig stark som en oxe.

En kompis följde med och tränade förra veckan, hon behövde en del introduktion. Jag insåg att jag verkligen saknar instruktörsbiten alltså.
Vet inte om jag nämnt det här, men jag är utbildad instruktör i bl a spinning, pump och motionsgympa. Men det var lääääääänge sen jag ledde nåt pass.
Men jag saknar det. Nu börjar jag komma i form igen och det skulle vara grymt kul att köra igång igen.

Tänkte dela med mig om hur ett axel-pass kan se ut för mig.

¤ Uppvärming 5 min cykel
¤ Uppvärming hantlar, mycket lätt vikt
¤ 4 ökande set stående hantellyft åt sidan och rotation framåt
¤ 4 ökande set sittande hantelpress
¤ 4 ökande set hantellyft stående lutande framåt mot bänk
¤ 4 ökande set baksida ståendes i cablecrossen
¤ 3 set intervall sittande framåtböjda hantelyft + sittande hantellyft åt sidan. Utan vila mellan.
¤ Avslutar med kondition på crosstrainern i 20 min.
Grymt skönt pass, men som sagt man är helt slut.

Off I go

Idag bär det av upp till kärleken.

Wiiiiieeeeeeeeee!
Jag ska kramas, pussas och sexa precis hela helgen.
Fuck me I´m happy!

Ensam

Nu har han åkt hem. Fy f-n vad tomt det känns här hemma.
Det känns frustrerande. Jag är vuxen och vet vad jag vill och måste vänta på det. Är ju van att ta för mig av det jag vill när jag vill det. Nu ska jag plötsligt behöva vänta på det.
Det känns förjävligt!
Ok, jag hade tanken innan han åkte att det kanske skulle va bra att va ifrån varandra för att verkligen känna efter.

Nu har jag känt efter...
Jag vet vad jag vill och det är att ha honom här hos mig.
Jag trodde det skulle bli svårt att tycka om någon så ofantligt mycket igen efter mitt ex. Men när väl rätt person dök upp så var det ju inte ett dugg svårt.
Han har tagit mitt hjärta helt och hållet och det känns bara så rätt.

Ska strax krypa ner ensam i sängen. Ensam för första gången sen 28 mars. Kommer sakna att somna på hans axel.
Liten ensam och ynklig känner jag mig.

Det plingade precis i luren.
Du är fucking bäst babe, det bästa som finns. Du gör mig galet glad!
Vad säger man?
Jag har fan hittat han med stort H.

Uppe i ottan och bakar

07.30 vinglade jag upp ur sängen. Jag har en så grym träningsvärk att jag starkt funderar på att aldrig någonsin mer köra ett benpass i hela mitt liv igen. Försökte smyga upp så jag inte skulle väcka Damir, men när jag tittade på honom såg jag att han låg och tittade på mig. Han sträckte ut armen för att fånga in mina lår så jag ställde mig vid sängkanten.
"Förlåt att jag somnade ifrån dig igår babe"
Haha, jag svarade inte ens utan böjde mig bara ner och pussade honom i pannan. Jag tror nästan han somnade innan min mun nådde fram till hans panna.
Smög ut i köket och började plocka fram grejer för att baka matbröd.
Idag är sista dagen och han ska få det bästa. Han älskar när jag bakar det här brödet, så idag ska han få det färskt till frukost.

Imorgon åker han tillbaka hem.
Jag försöker på nåt sätt intala mig själv att jag tycker det ska bli lite skönt. Men det liksom funkar inte. För det känns piss att han ska åka.
Jag vill ha mitt liv med honom, min vardag och min helg.

Igår var vi ute och käkade lite indiskt. Bara satt och snackade i flera timmar. Kom in på hans familj, varpå han utrycker att han måste ringa sin mamma. Jag frågade om hon hade ringt eftersom det blev så akut bråttom att ringa henne. Nej nej, han kände bara att han ville ringa när vi pratade om henne.
Haha, så han ringde och pratade.
Jag tänker lära mig jugge, jag satt och bara iakttog honom. Ville så gärna förstå vad han sa.
Jag sa åt honom att hälsa. Jag är grymt nervös för att träffa hans familj.
Har aldrig varit med en utlänsk kille förut och han har skrämt upp mig när det gäller hans mamma. Hon är vild, säger han.
Han berättade att hon redan pratar om att ta med mig ner till Jugge och att hon är jättenyfiken på mig. Så nu blir jag ännu mer nervös!

Nähä, nu hör jag honom skruva på sig där inne i sovrummet. Ska nog ta och krypa ner under täcket igen. Brödet är ju inte klart förs om en timme ändå.

Godmorgon på er!

Biggest looser

Fastnade framför tv´n för ovanlighetens skull. Jag vet inte när det var sist jag såg ett helt program. Dels beror det väl på att Damir är världsmästare i zappning, men sen finns det så mycket annat som kommer före tv-tittande nu förtiden. Anyway, jag fastnade framför biggest looser.
Jävlar i havet vad stora dem är. Men jag gillar programmet. Jag ville att dem skulle köra även här i Sverige, då hade jag helt klart anmält mig. Men nu har jag ju lyckats rätt bra på egen hand.
Men dåliga samvetet kommer ju direkt när man ser hur man borde kämpa och hör vad de säger till deltagarna.
"Man måste vilja själv, ingen annan kan skapa din vilja och göra jobbet åt dig".
Så jävla logiskt men så jävla svårt att inse ibland.

Jag har fuskat så sjukt mycket den senaste tiden. Inte med träningen men med kosten. Damir är ju också ett träningsfreak som en annan och han är väldigt noggran med kosten. Men han har ett annat upplägg än vad jag har. En ätardag i veckan och andra dagar än den så är det inte tillåtet med nåt alls.
Det har funkar skitbra för honom när han bor själv upp i Norrland, men det funkar väldigt dåligt tillsammans med mig här nere i Stockholm. Det är svårt med endast en ätardag, så det har spårat ur lite med flera ätardagar (typ fredag - söndag).
Mitt upplägg har ju varit lite så att jag undviker onyttigheter men de är ändå inte förbjudna. På så vis så blir det inget frosseri när väl är tillåtet.
Jag ska återgå till mitt upplägg nu när han åker hem. Jag får inte låta det rinna iväg mer nu. Jag har inte gått upp nåt av de 8 kg som var mitt mål, men jag har heller inte fortsatt neråt. Så nu är det dags att ta tag i saken igen och bränna bort fläsket.

Men nåt som är grymt kul är att musklerna börjar svara rejält nu på den hårda träningen. Jag kan köra riktigt tungt på vikterna och det syns i spegeln. Skulle jag bara bränna lite så skulle det nog se riktigt bra ut.

Så nu är det dags att skärpa sig med kosten och bara köra på. Jag har ju klarat det förut så varför skulle jag inte klara det nu.
Och ska jag vara helt ärlig så ångrar jag inte att jag fuskat lite med kosten, för vi har det så sjukt härligt, så det är värt att det har stått still på vågen en månad.

Nån mer som är sugen på att loosa några kilon innan bikinisäsongen är här?

Kör bara kör!

Nuläget

Har färgat håret och det känns lite bättre än för några dagar sen. Men det lutar dock åt att jag klipper av det vid axlarna ungefär. Eftersom jag inte trivs som det är nu så kan jag lika gärna inte trivas men att håret mår bra iaf.

Igår var det fest. Jag är bakis och sliten idag.
Jag trodde jag skulle svimma av utmattning efter att ha hängt upp tvätt i torkskåpet. Det märks att man inte är 20 längre. Jag är död efter en festkväll.
Damir träffade två barndomsvänner idag så jag har varit lite för mig själv under dagen.
Jag saknade honom. Haha, vi har umgåtts varje dag i två veckor och så är han borta i några timmar och jag har svårt att tänka på annat. Jag är så himla kär i den här killen alltså.
Nu går han omkring här i boxershorts helt inne i fotbollen på tv. Han skriker och svär på jugge.
Kurac = kuk
Picka = fitta
Magarac = åsna
Pucati = skjut
Dröjer nog inte länge tills jag kan flytande jugge. Haha!

Imorn blir det prommis, vårstäda cykeln och även lägenheten. Har tvättat vinterkläderna idag så dem ska upp på vinden. Nu får det fan vara vår.

Nu... Äta lite aftereight och småsomna i soffan. Om det nu är möjligt med en skrikande jugge bredvid sig.

Härliga lördag!

Jag njuter

Ligger i sängen med datorn i knät. Han ligger bredvid och sover. Hans hand vilar på mitt lår. Hör hans sovande andetag. Ser hans bröstkorg resa sig för varje gång han andas in.
Har svårt att slita min blick från honom. Han är så fin.
Varje gång jag vaknar och ser honom bredvid mig så känner jag en grymt glädje att det inte ens är nära den sista morgonen jag får vakna upp med honom.

Jag vaknade för nån timme sen av att han tog tag i mig när jag låg med ryggen mot honom. Han tog tag runt mig och drog mig bakåt så jag hamnade med ryggen mot hans bröst. Sen somnade jag om.

Jag njuter!!!

Good feeling

Vaknar till av att han rör sig i sängen. Känner efter och inser att jag är alldeles för jävla trött för att ens närma mig tanken att kliva upp. Spelar ingen roll vad han säger, jag tänker inte.
Men han säger ingenting, utan går bara ut i köket och hämtar ett glas vatten.
-Vill du ha lite vatten babe?
Jag tackar ja och dricker några klunkar. Han går med glaset till köket sen kommer han tillbaka. Jag iakttar hans underbara kropp, inte en tråd på kroppen. Inga ord utbyts, vet inte ens om han ser att jag följer varenda steg han tar. Han lyfter täcket och kryper ner så där underbart nära. Smeker mig över håret och pussar min panna.
- Inte än babe, idag har vi sovmorgon.
Sen tar han armen rakt upp över sitt huvud för att visa att han vill komma under min nacke. Jag lyfter lite på mitt huvud och lägger mig sen tillrätta mot hans axel och bröst.

Vaknar ett par timmar senare och klär oss för morgonprommis. Frukost mittemot varandra vid köksbordet. Plockade fram dammsugaren medans han drack sitt kaffe. Åkte in och körde ben på gymmet. Hem och åt lite mat. Slängde in några maskiner i tvättstugan... Allt tillsammans.

Egentligen är det väl inte så jävla mycket att skriva om. Eller inte ens nåt man kanske reflekterar över.
Men jag fylls med massa varma känslor som det var så sjukt länge sen jag kände.
Jag känner mig glad, så grymt underbart glad!

Nu.......

...
ska jag gå och lägga mig tillsammans med min Damir.
Livet är så jävla nice just nu.
Han är underbar och jag mår helt underbart bra.

Natti!

Han är här

Nu har han landat i sthlm och kommer att stanna i flera veckor. Kanske hela april ut.
Tjohohoho, vad jag är glad.
Kollar klockan precis hela tiden, känns som minuterna segar sig fram.
Längtar tills jag får krypa in i hans famn och kyssa dem där underbara läpparna.
Vill ha nu nu nu!

Skönsång

Han sjöng!
Haha, han sjöng verkligen för mig i telefon.
Jag skojade med honom igår och sa att jag är van att man sjunger för mig när jag fyller. Han svarade att det kommer inte att hända. Alltså det går bara inte babe!
Haha, men han sjöng. Underbara härliga Damir.
Ja må hon leva, ja må hon leva, ja må hon leva... Sen kan jag fan inte mer babe. Grattis på födelsedagen fan!Det räckte för att få mig på toppenhumör idag. Har aldrig blivit grattad med ett "fan" efter grattis förut.
Han var först, sen ringde Jonas, sen humman och sen har det bara haglat in sms.
Jag känner mig omtyckt och det är en härlig känsla.

Vilken underbart bra start på dagen!

Nedräkning

Om en vecka ligger jag inte själv under detta täcke. Då är han äntligen här igen.
Han kommer till sthlm redan på måndag, men kommer förmodligen att vara upptagen hela dagen så det är lika bra jag räknar med att få träffa honom på tisdagen istället. Eller jag kommer fan inte kunna hålla mig från att åka och möta upp honom var han än är i denna stad. Men får väl stå ut till tisdag med att få med honom hem.

Jag är så otålig. Känner mig som ett barn som måste vänta jättelänge. Ni vet...
"När är vi framme?"
"Är det lång tid kvar? Hur länge är det?"
Jag vet hur lång tid det är kvar, men jag är otålig som fan! Det pirrar i mig när jag tänker på honom.
Leendet suddas inte ut.
Jag älskar hur han får mig att må. Vet inte hur många sms vi skickar varje dag, det är massor iaf. Peppande, skrattande, retsamma, ironiska. Allt.
Han gör mig gladare än jag varit på länge och det känns helt fantastisk!

Delmål 80kg

Helgen

Mat:
Jag har inte hållt så hårt på kosten den här helgen. Smörgåstårta och en del alkohol har slunkit ner.
Pallar inte skriva ner allt jag ätit eftersom det är så sjukt många dagar sen jag skrev. Men ja, icke godkänt på kosten denna helg.

Träning:
Ridning, morgonprommis, gym.

Vikt:
82,5 kg. Nu har jag gått ner 10 kg. Känns jävligt bra. Har dock 2,5 kg kvar till målet jag satt upp till 31 mars.

Reflektion:
Jag får riktigt många komplimanger för min viktnedgång nu. Det är SKITKUL!
Har träffat många som jag inte träffa på länge denna helg. Och alla, precis alla, har kommenterat att jag gått ner i vikt. Snacka om energitillskott!

Delmål 80kg

måndag

Mat:
1. gröt, bär, ägg
2. ägg, te
3. Keso, halv miniavokado
4. Fisk och sallad
5. keso
6. prottedrink, banan
7. räkor, kräftor, keso, avokado

Träning:
morgonprommis 45 min
rygg + 20 walking

Reflektion:
Blir så grymt sugen på att gymma mer och mer nu. Har fått massor med kommentarer om min vikt de senaste dagarna. Eller inte om vikten utan att jag har blivit smal. Det är SKITKUL att få höra! Tjoho!!!!

Delmål 80kg

Jag vet. Jag fuskar som fan med den här rapporten. Skittråkig läsning kanske, men grymt bra för mig att kunna gå tillbaka till och checka av.
Det har varit mycket den senaste veckan så jag har inte hunnit med att skriva nåt.
Men jag kör på som fan. Helgen blev väl inte den nyttigaste i mitt liv, men det var det helt klart värt :)

Men nu kör vi igen:

onsdag

Mat:
1. ägg, grött, fysta bär
2. 2 ägg
3. prottedrink, banan
3. kycklingsallad, keso
4. bönsallad keso
5. nötter och några chokladbitar (bio)

Träning:
Morgonprommis 45 min
Spinnging 30 min, core 30 min

Vikt:
82,65 kg (vid 14-tiden på dagen)

Reflektion:
Min mage känns svullen.

Undebara helg

Jag vet inte var jag ska börja. Så mycket har hänt och jag är så glad. Har en så skön känsla i kroppen och mitt leende sitter fast där det ska.
Helgen har varit helt underbar. Helt otroligt mycket bättre än jag någonsin vågade hoppas på.

Jag hämtade honom på Arlanda i tordags kväll. Jag var sjukt nervös när jag stod och väntade på honom. Planen var att jag skulle komma lite sent, men trafiken flöt på så smidigt att jag var där precis när han landade och fick ju då också vänta på att han skulle komma.
Det kändes som benen skulle vika sig hela tiden och jag tror att jag kollade på den där ankomsttavlan ungefär 7000 gånger.
När jag såg honom så gick jag fram direkt, kramade honom och pussade honom. Vet inte var den pussen kom ifrån, men det kändes rätt.
Vi satte oss i bilen och åkte hem. Det kändes naturligt direkt.
Vi har ju trots allt lärt känna varandra i över två månader nu, så just den biten är jag inte så förvånad över.

Helgen var full med massa mys, mat, närhet, skratt, prat, film.
Han är underbar och jag är så förälskad i honom att det känns overkligt.
Känslan att veta att mina känslor är besvarade ger mig en enorm lättnad och glädje inombords. Vi är likadana när det gäller att prata känslor. Orkar inte spela spel, vi vill veta var vi står och mår inte bra när det blir komplicerat.

Han är hemma i nu. Vi har pratat säkert 4 gånger redan idag. Och konstaterar att vi vill bara ha mer och att det här bara är början.
Han frågade lite oskyldigt om min relationsstatus på facebook är uppdaterad. Först blev jag lite förvånad och sen kände jag mig lite skyldig när jag svarade att den inte var det.
Frågade honom om han tyckte jag skulle ändra den och han svarade att annars hade han inte frågat om han inte ville att jag skulle ändra.
No problemas tänkte jag, det ska ju inte stå att jag är singel om jag nu inte är det längre. Men oj vad konstigt det kändes. Jag har varit singel i över 3 år, ska jag helt plötsligt inte vara det längre??
Skitlöjlig reaktion över ett jävla facebook, men så kändes det iaf.
Han har inte ens facebook själv och sa även att det inte handlade ett dugg om vad andra vet om oss, utan det var bara ett svepskäl för att få ställa frågan. Han ville veta var vi står.
Men jag känner väl lite som så att om vi nu ska satsa på det här och ha ensamrätt på varandra, så vill jag inte att mina över 300 vänner på fb ska tro att jag är singel.

Så nu är jag officiellt "i ett förhållande". Och det känns helt underbart bra.
Han är underbar. Hans sätt, hans humor, hans sätt att driva med sig själv som blatte, hans gudakropp, hans leende, hans skratt, hans sätt att dra mig tätt intill och bara hålla om mig.
Precis hela han är helt underbar!

In löööööv

Nu har han landat hemma hos sig. Jag saknar honom redan men är samtidigt så himla glad att helgen blev så lyckad. Helt klart över förväntan.

I´m in love!

Wwwwieeeeeeeee!

I fucking jävla morgon ska jag träffa min jugge för första gången.

Jag springer omkring på rosa moln, ler så att mungiporna nästan fastnar uppe vid öronen och har svårt att tänka på något annat än honom.

Kan man verkligen känna så här? Eller ja, klart man kan. Jag känner ju, alltså kan man. Men hur normalt är det egentligen?
Men skitsamma.
Jag tänker fortsätta hoppa på mina rosa moln ända tills de försvinner av sig själva. Om de nu måste göra det.

Han överraskade mig med ett mms på lunchen idag.
My goodness vad han är fin!
En sjukt vältränad kropp, alltså inte bara lite tränad utan det är sjukt. Precis helt jävla perfekt.
Så om ni inte hör nåt på några dagar nu så beror det på att jag lär känna denna underbara gudakropp :)

Glad

Jag har en så bra känsla inom mig just nu. En lugn harmonisk känsla. Ett leende som känns så rätt på min mun. Fick höra av en av mina bästa vänner som jag inte träffat på ett tag, att det fullkomligt skiner om mig. Att jag utstrålar en glädje som syns på lång väg.
Ingen dålig komplimang. Och det sjuka är att jag känner att hon kan nog fan ha rätt.
Bra träning, bra vikt, träffat flera vänner, pratat maratonsamtal med både mamma och pappa och sist men inte minst min jugge i telefon i 2 timmar.

Om två dagar är det dagen med stort D. Spökena har gått och lagt sig och jag känner bara att det ska bli så kul.

Kommer somna gott och jag vet att den första jag får höra imorn är han.

Snälla sluta göra ont

Har velat se en film ett bra tag nu. Har inte känt mig redo för den och har därför väntat.
Idag såg jag den och jag var inte redo. Eller det kanske jag aldrig skulle ha blivit iofs. Filmen heter My sisters keeper (Allt för min syster). Den handlar om en cancersjuk tjej och hennes familj.

Jag saknar Curre. Det gör så ont inom mig när jag tänker att jag aldrig mer får träffa honom. Aldrig mer höra hans röst. Aldrig aldrig aldrig igen.
Drar upp benen mot magen för att lindra smärtan tankarna orsakar. Men inget hjälper. Smärta från insidan försvinner inte.
Blir så otroligt ledsen när jag tänker på att Jonas framtida barn aldrig kommer få träffa sin underbara farfar. Han var som gjord för att bli farfar. Han hade vart bäst på det.

Ska jag ringa nån? Prata, gråta, få ur mig lite? Orkar inte. Ligger kvar på rygg i soffan. Raklång med tårar som rinner ner för kinderna. Orkar inte prata. Vet inte vad jag ska säga. Att det gör ont i mig?
Messade mamma
- Såg en film om cancer. Började tänka på Curre. Var nog inte redo för en sån film än. Känns hemskt bara när tanken slår mig att aldrig mer... Aldrig igen.
- Usch ja, jag satt och titta på gamla kort på datan. Jularna och Kreta. Det är ofattbart.
- Mmm. Jävla skitorättvisa liv ibland alltså.
Så många känslor som kommer upp till ytan. Har dåligt samvete för min syster. Här lever jag på mitt liv, vill inte riktigt sätta mig in i precis hur dem har det. Undviker frågan även om den hänger i luften. Inte helt säker på att jag vill höra svaret.
Jag såg det på henne sist jag var hemma. Jag såg det i hennes ögon. Min syster är så otroligt ledsen och jag finns inte där att dela det med henne. Det gör också ont.
Ont ont ont.

Fan!

Vad händer egentligen?

Jag vet inte vad det är med mig. Så här får man inte känna innan man träffat personen i fråga. Är rädd för mig själv. Är skitskraj för att jag känner så här redan nu.
Han är bara för go. Han ringer varje morgon för att kolla att jag kommer upp. Är jag ute och går så berömmer han mig. Om inte så säger han bara "somna inte om nu babe, vi hörs senare när du är piggare".

Sen skickar han ursöta sms som får mig att le ett sånt där löjligt leende. Ett sånt där leende som får mina kollegor att titta på mig med "den där" blicken.
När jag inte pratar med honom så saknar jag hans röst. Och då pratar vi med varann minst en timme om dagen.

Ååååh, jag är inte van med det här.

Fuckelifuck!

Delmål 80kg

söndag

Mat:
1. 2 grova mackor med skinka och 2 ägg
2. Sallad och söndagsstek
3. Redbull
4. Kycking, cremefresh och sallad
5. Kesella och lite saft

Träning:
Skottat sjukt mycket snö, cardio 30 min, bi-och triceps, rygg

Reflektion:
Den där redbullen var onödig. Måste sluta med ovanor som sånna. Ser fram emot tisdag men lite obehagskänslor ändå. Vägningen är alltid lite jobbig.

Som en stock

Somnade runt 22.30 igår. Det var grymt länge sen, iaf en lördag. Vaknade vid 07 av en skrikande lilltott. Som vanligt går jag instinktivt och tar upp honom. Sen står jag där...
Hmm, vad göra nu då? Är han hungrig, kissig, bara dåligt morgonhumör? Som nyvaken kan jag ju knappast kalla mig själv Einstein.
Men mamma var också vaken och kom med vällingflaskan. Tur för honom mormor finns iaf.

Aja, jag gick och la mig igen och somnade gott. Vaknade nu och inser att om man bortser från den lilla väckningen så har jag sovit 11 timmar. Sjukt skönt.
Nu blir det frukost, sen byter jag ut promenaden mot att skotta snö. Det har kommit galet mycket snö inatt. Sen ska jag in till gymmet i eftermiddag innan jag beger mig hem till Stockholm igen. Är inte ett dugg sugen på att gymma idag, men det är inte vilodag än inte. Hoppas suget kommer när jag får käka lite.

Kör bara kör!

Landet

Hemma, alltså hemma hemma. Ligger i min skönt bäddsoffa hemma hos mamma och pappa. Har Ronja här bredvid, min älskade katt. Kongo har fått nåt kvällsfnatt så han springer omkring i huset och jamar. Hoppas han också kommer och lägger sig snart. Det är sjukt vad jag saknar mina katter. Har legat och gosat med Ronja ända sen jag kom.
Innan så stannade jag till hos syrran på lite fredagsmuuuus (som lilla prinsessan säger). Kramat henne och pussat massor på lilltott. Han har opererat ögonen nu, så kanske kanske kanske kan han se nåt. Vem vet liksom? Han kanske iaf kan utskilja mörkt från ljust. Jag håller alla tummar jag har att han kommer få lite syn iaf.

Är dyngtrött, tänker på min jugge. Jag är lite sotis på hans klasskompisar. Han skulle på bio ikväll med några stycken. Tjejer bland annat. Tror egentligen inte det är det som är grejen att jag känner mig sotis, utan mer att dem får umgås med honom medans jag befinner mig 60 mil bort. Det känns inte rättvist nånstans :(
Varför i helvette ska man bli intresserad av en kille som bor i fucking Umeå???
Aja, nu blir det lite musik sen ska jag sova så gott som jag bara gör här ute på landet.

Det kan vända snabbt ibland

Vad små små saker kan göra att humöret vänder.
Hade en sjukt seg dag idag. Mådde som en rutten amöba eller nåt. Trött, deppig, sur, allt...
Vändningen började med en msnkonversation med Cc. Vi är så sjukt lika på så många sätt. Satt och garvade rakt ut på jobbet. Det var nog "blattespråket" som gjorde det. Thanks girl!
Sen fortsatte vändningen med en hel del sms från mr jugge. Oavsett många känslor på svaj när det gäller honom så finns det nog ingen som får mig att le som honom. Blir varm i hela kroppen.
Pricken över i´t blev en bio med två av mina underbara vänner. Vi såg Farsan. Skrattade så jag grät vissa scener. Det blev liksom en fortsättning på min och Cc konversation. Många härliga brytningar i det svenska språket.
Och sen nu ikväll, samtal med min jugge igen.

Ja, nu mår jag jävligt bra faktiskt!
Godnatt.

Urk!

Tjaffs igår igen. Har sovit skitdåligt. Känner mig deppig och låg. Kan ju vara tröttheten som kommer ifatt mig nu. Har ju trots allt inte jobbat eller tränat ordentligt sen innan jul.
Imorse skickade han ett sms som jag inte vet vad jag ska svara på:

Jag kan inte dölja nåt eller spela o det är bra men väldigt dåligt ibland oxå.
No Shit Sherlock!

Han är bra för mig

Ville verkligen ligga kvar i sängen när larmet ringde 05.10. Det kändes som Nordpolen i min lägenhet. Men det första jag tänkte på var honom. Att han sagt åt mig att messa när jag vaknat så han vet att jag kommit upp. Haha, han gör helt rätt. Finns inte en chans på jorden jag kommer ge honom tillfälle att säga typ "jag trodde du skulle upp och gå imorse" eller "var det inte du som hade satt upp ett nytt mål".

Inte för att det finns en chans på jorden att han skulle säga det om jag nu skulle ligga kvar istället för att gå ut och gå. Men han skulle ju kunna göra det och det går jag inte med på.
Så 05.10 ringde larmet och det var bara att knata upp. På med vinterskruden och sen ut i kylan. Jag mötte inte en enda person och inte en enda bil. Tyst och skönt helt enkelt.

Messade honom självklart och han svarade när han vaknade "Va bra att du kom upp babe, puss =)" Då kände jag mig genast lite stolt över mig själv.

Känns skön att vara igång igen. Här ska tappas kilon, så det så!

Delmål 80kg

Då var det dags igen. Kör bara kör!
Efter mycket tankar fram och tillbaka hur många kilon jag ska sätta som mål och på hur lång tid så har jag nu bestämt mig.
Den sista mars, alltså 2010-03-31 ska jag ha nått 80-sträcket. Det är drygt 6 veckor och det är dryga 4,5 kg. Det kommer bli skittufft, men vore så jävla kul till sommaren.

Jag kommer behöva er hjälp. Ni var stor hjälp förra gången, så nu kör vi igen helt enkelt.

Tränade igår och vägde in mig på 84,8. Kommer inte att väga mig lika ofta som förut, blev totalt fixerad vid vågen. Kommer anstränga mig mer med maten och inte dricka lika mycket sprit.

Fokus och en jävla diciplin.

KÖR BARA KÖR!

Skit osså

Jävla tjaffs hela tiden. Blir galen. Det som började så bra. Nu är det bara tassande på tå för att inte irritera. Ingen kan väl vara så lättretad?
Säger nåt fel, eller iaf fel i hans öron, så kokar hans juggeblod. Han tänder till på varenda cylinder. Höjer rösten och bara är grinig.

Är det nåt sånt här jag vill ha?
Ska man skita i det redan nu när man märker sånt här?
Håller jag fast bara för att jag inte vill ge upp innan jag försökt? För att det känns som ett jävla misslyckande att ha hoppats på att det nåt bra ska komma ur det här. Att det äntligen skulle funka. Håller jag fast för att inte känna att jag slösat bort min tid på honom?

Näe, sånt här vill jag inte ha. Behöva be om ursäkt i tid och otid.

Helvette vad jag blev på dåligt humör nu.
Not a good sign!

Borta bra och borta bäst

Jag är hemma nu. Har en sån fruktansvärd avtändning så det är fan inte sant.
Har massor att skriva om, så sjukt mycket jag vill skriva av mig. Men nu ligger jag bara i min soffa som en deghög och längtar tillbaka. Vill inte vara här. Det är ensamt, tyst, kallt och grått. Nej fy, ta mig tillbaka nu!
Snälla!

Having the time of my life

Jag mar som en prinsessa. This is fucking life!
Har typ 2 veckor kvar och jag ska njuta.

Inge kul att skriva inlagg med thaitangentbord.
So hold on, I'll be back soon!

Ölivet leker

Har precis kommit tillbaka från en joggingtur på stranden. Shit pommes vad tungt det var. Svettades som en gris, men ändå gick det över förväntan. Har ju inte tränat på skitlänge.
Hade ingen klocka men jag sprang 6 låtar iaf, minst. Så det måste ju bli typ 20 minuter. Sen lite situps på det kändes toppen.
Jag är så sjukt jävla rädd att vågen ska visa över 84 kilo när jag kommer hem. Då går jag fan och hänger mig. Men nu blir det iofs inte nå mer fest här på ett tag. En vecka iaf :)
Så träning och massor med vattenintag så nog göra susen.

Jag pratar med min jugge dagligen fast jag är här borta. Kan inte låta bli. Jag längtar verkligen tills jag får träffa honom. Ska bli så himla kul. Hörde en låt som stämde in så bra på hur läget är just nu. Har hört den förut massor, men somvanligt inte tänkte nåt mer på texten.
Ska googla och se om jag hittar den. Tror den heter knock you down, eller nåt liknande.

Sitter och väntar på min mat här, kyckling och caschewnötter. Mumsfilibaba!

Och nu kom maten! Jag mår som en prinsessa här. Helt jävla underbart!
Puss

Skrivet på papper i ett litet flygplan...

Nu har jag lämnat tryggheten i alla andra svenskar som var med på flyget. Sitter nu på ett litet inrikesplan med jordens jävla lock för öronen. Blåser, tuggar, sniffar nässpray, men inte ett skit hjälper. Har inga problem med att flyga om det inte vore för att jag alltid känner mig genomförkyld så fort jag kommer upp i luften.

Har ringt en enda person och meddelat att jag är framme. Den personen som kretsar i min skalle precis hela tiden.
Jag hörde hur glad han blev när jag ringde. Det spred en enorm värme och glädje i hela min kropp. Han gör mig så galet glad.

Nu landar jag om 30 min och jag har verkligen ingen aning om vad jag ska göra sen. Har tusentals fjärilar i magen.
Antar det är dags att ta fram den sociala sidan hos mig själv och börja snacka med folk helt enkelt.

Men det känns iaf helt underbart att snart få slänga av mig kläderna och bara få njuta av detta paradis.

Jag njuuuuuuter

Vaknar, tar moppen ner till stranden, powerwalk i vattenbrynet, svalkar av mig med ett bad i havet, frukost på beachen, sola, bada, sola, bada, läsa en bok, bada, sola, lyssna på mp3, sola, bada, somna en stund, en sallad på beachen, sola, bada, träffa nya människor, snacka, skratta, sola, bada, promenad i vattenbrynet igen, äta grillad majskolv, moppe hem till huset, dusch och nu bloggen.

Fan vad jag älskar det här livet!

See ya!

Kommer inte att kunna uppdatera min blogg lika ofta nu på ett tag. Tar med mig min dagbok och skriver i, så får jag föra in det här när tillfälle ges.

Jag åker om några timmar, det känns helt overkligt.
Jag är nervös så jag skulle kunna kräkas anytime, men samtidigt grymt förväntansfull.

Så nästa gång ni hör nåt så finns jag i paradiset!

Love you all!