Soon very soon

Känner mig stressad... Jag har massor på jobbet men jag bara lallar runt. Känns det som iaf.
En dag kvar och jag vet inte om det räcker till, men vet inte vad jag ska ta tag i, samtidigt som jag känner att jag inte borde ta tag i nåt eftersom det är sista dan imorn. Kommer på flera saker jag borde ha gjort idag, men som jag glömde. Vad fan gjorde jag idag egentligen? Fuck!

Snart drar jag... Bara 4 dagar kvar hemma och egentligen inte ens det eftersom jag drar till landet imorn för att fira nyår. Så alltså har jag bara fredag kväll och lördag kvar hemma innan avfärd. Känns som jag ska hinna med så jävla mycket, men pallar inte ens sätta mig ner och tänka igenom vad jag behöver göra innan jag drar. Jag är borta i 6 veckor, nånting borde jag ju ha att fixa innan.
Baaah!

Känner mig bara snurrig. Kom på mig själv att sitta med luren vid örat idag, signalerna ljöd i luren och jag kunde inte komma på vem det var jag ringde. Fick börja med att fråga vem jag hade ringt. Känns sådär om jag ska vara ärlig.

Ställde mig i profil framför spegeln och kände mig tjock igen. Kändes som magen putade, rumpan likaså. Ångest att jag inte skött mig de senaste veckorna. Rädd att jag fuckar upp de senaste månadernas slit.

Det enda jag vill göra är att dra täcket över huvet och vakna upp på söndag och allt är klart. Bli hämtad utanför porten och skjussad till flyget utan att behöva tänka nåt.
Det är tilt i mitt huvud.

Men va fan!
Det ordnar sig nog... I hope.

J som i Jugge

Vet inte vad som har hänt. Jag är helt tokig i en kille som jag inte ens har träffat. Vi pratar dagligen, messar så fort vi inte pratar. Och jag vill bara ha mer mer mer...
Allt vett i mig säger att man kan faktiskt inte känna så här för någon man inte träffat. All logik talar emot mina känslor. Men det bara känns så bra i hela mig. Går runt med ett leende på läpparna hela tiden. Har nästan ont i käkarna. Rosa moln bär runt mig om dagarna.
What the fuck liksom!
Bara ska träffa den här killen. Så fort jag kommer hem så ska jag träffa honom.
Han bor massa mil härifrån, men det skiter jag i. Kan inte ignorera vad jag känner. Galet lyckorus i hela kroppen.
Hans röst gör mig knäsvag. Hans kropp är att dö för. Hans ansikte är så otroligt fint att jag sitter en decimeter ifrån dataskärmen när jag tittar på hans bilder. Hans mun ser så mjuk ut. Hans blick får mig att längta efter att få se in i hans mörka ögon.
Men mest av allt är det hans sätt. Hans klockrena, underbara helt genomärliga sätt.
Det han säger passar mig som handen i handsken. Det är som han vet precis vad han ska säga till mig. Hur han beskriver det han gillar och det han vill göra får mig att bara längta tills vi äntligen är där.

Jag får inte nog... Skulle vilja skippa allt och bara åka till honom nu på direkten. Få krypa upp i hans famn och stanna där.

Fortsättning följer... garanterat!

Delmål -8kg

Just ja... Jag har ju glömt att berätta...

JAG ÄR I MÅL...................!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
-8 fucking jävla kilon!
Tack för alla fina kommentarer och allt pepp. Ni är bäst!

Tillbaka

Borta en och en halv dag från jobbet och nu är det KAOS. Fy fan vad skönt det ska bli att lämna skiten. Har hemskt dåligt samvete för min underbara kollega som blir kvar här när jag försvinner.
Men huvudsaken är att JAG försvinner. Bort bort bort!

Vi har en ledning på företaget som tänker vinst. Men som helt och hållet saknar uppfattning vilka risker det innebär att växa fort.
Men men, jag är bara en vanlig anställd. Så jag gör inte mer än jag får betalt för, huvudvärken får hamna hos någon annan.

Febern är borta och jag känner mig på bättre humör. Köket börjar likna nåt där hemma och det är bara 18 dagar kvar tills jag åker.
Imorn ska jag träna för första gången på en vecka, tänkte väga mig också. Jag måste helt enkelt. Nervös som fan, hjärnspökena ställer till det som fan för mig när det gäller vikten.
Men jag försöker verkligen tänka på alla fina kommentarer jag får. Tror varenda en som jag inte träffat på ett tag har sagt att jag blivit smal. Alla kläder sitter löst. Ja, det borde inte vara så farligt på vågen heller.
Men man vet ju aldrig med den där makapären.

Working girl

Fick för mig att jag skulle renovera köket. Eller snarare har jag ju renoverat resten av min lägenhet så det var bara köket kvar nu.
Saken är den att jag bodde inte själv sist jag renoverade. Nej då hade jag en toppenkille med en helt fenomenalt duktig pappa som kunde allt.
Men jag är rätt envis och gillar att göra saker själv.

Bad bad bad idea!

Fy fan vad jag är less på det här nu. Jag har färg överallt, slipdammet har fortfarande inte lagt sig och det finns inget jag önskar mer än att det vore klart nu.
Först riva tapeter. Kanske inte så jättemycket jobb tycker en del. Men mina tapeter satt som hej kom och hjälp mig. Skitilla med andra ord. Så jag rev ju nästan bort all tapet i hela köket.
Sen på med spackel. Inte så lätt som det ser ut när målare gör det. Men efter ett antal strykningar så känns det som jag börjar kunna det där.
Sen slipningen. Baaaaah! Helvette vilket slavgöra. Det är tråkigt och det blir damm precis överallt. Sen vet man inte när man är klar heller. Vet inte hur många gånger jag slipat för mycket och får börja om med spacklingen igen. Näe usch för slipningen.

Sen äntligen dags att måla. Men först all maskering, skittråkigt det med.
Men målningen var kul, äntligen kunde man se hur det kanske kan tänkas se ut när det är klart.
Men vad händer då?!?!
Tapethelvettet jag lät sitta kvar bubblade ut sig. Vilket innebär att man måste skära bort den biten av tapeten som är lös. Sen ska det spacklas över där igen och sen slipas.

Fyyyyyyyy faaaaaan säger jag bara!!!!!

Bad bad bad idea att göra detta själv.

Urk!

Har framkallat bilderna från begravningen. Köpte ett svart album och silverpenna. Tänkte jag skulle få ihop nåt fint som jag kan lämna över till min fd svärmor. Tänkte även ha lite "levande" bilder på Curre.Men jag drar mig för att börja.
Orkar inte gråta idag. Vill få det klart så jag kan lämna det i helgen. Men istället så kommer jag på allt annat att göra. Tänkte att jag kanske ska ge det som en gemensam julklapp till Jonas och Eva. Men hur kul julklapp skulle det bli då? Lär ju vara tillräckligt tungt för dem ändå just den dagen.
Baah, fattar inte att det ska vara så himla svårt.
Jag skyller på allt, verkligen allt. Att jag borde vänta tills nån som skriver snyggt kan hjälpa mig, att det inte är så bra läge att lämna den just i helgen eftersom inte han är med.

Jag känner inte igen mig själv. Har blivit som en struts som kör ner huvudet i sanden så fort det blir för mycket.
Låtsas att ingen ser mig och inget händer bara jag står riktigt still och ignorerar allt runt omkring.

Mitt dåliga samvete för saker som jag inte kan göra nåt åt börjar komma tillbaka. Det finns i bakhuvudet hela tiden. Jag borde verkligen..... Men som varje gång så skjuter jag upp det till "sen".
Köpte julklappar igår. Ett tag tänkte jag att om jag köper riktigt dyra julklappar så kanske det kompenserar för hur lite jag är där. Kanske mår mitt samvete lite bättre av det?
Men i samma stund som jag tänker tanken, så vet jag att det bara är bull.

Jag känner mig trött. Trött, matt, avdankad, låg, bitter, otillräcklig, sorgsen.
Exakt en månad kvar nu. Vill bara komma iväg nu. Bort bort bort!

1a december

Det är snart jul. Vet inte om jag gillar julen längre. Alla förälskade jävlar som bara går omkring som om de vore utsända av jultomten himself.
Stress inför julklappar som ska inhandlas.
Ångest inför julmat som ska förbrännas.
Stress inför hur fint man ska julpynta hemma.
Dåligt samvete för alla julkort man aldrig hann skicka.
Alla som klagar på att det aldrig kan få vara en vit jul.
Semesterjävlar som ska beviljas på jobbet.
Stress för allt som ska hinnas klart innan jul. Varför ska allt göras innan jul egentligen? Är det nån sorts regel eller? Efter jul är det alldeles för sent. To late! Sorry, you hade your chance.

Baah, ORKA!
Näe, jag är inte bitter. Inte ett dugg!

Delmål -8kg

Måndag
Mat: ägg, fil & müssli, kebab i bröd, prot.drink, wokad thaimat, 3 chokladbitar.
Träning: Morgonprommis 50 min, spinning 55 min, överkropp på gymmet + mage
Vikt: 85,55kg, sammanlagt -6,85 kg nu. Med andra ord 1,15 kg kvar!
Reflektion: Kan inte riktigt fatta att det bara är 1 kilo kvar. 1!!!!!!!??????

Jag skolkar idag

Japp, idag gör jag det för första gången sen skoltiden. Jag skolkar.
Var inbokad på en utbildning som håller på hela hösten. Jag har varit där en gång och det var så tråkigt att jag typ dog. Det fakta hon kom med var bara repetition för mig eftersom jag läst väldigt mycket ledarskap. Kursledaren är värsta sömnpillret, saknar karisma helt och hållet. Andra gången missade jag för att det var begravning då. Idag skulle varit tredje gången, men jag låg kvar i sängen istället. Nästa gång kommer jag också missa för då är jag i Thailand.

Sov till nu, sköööönt!

Ska knata upp nu, käka 2 ägg och sen ska jag in till gymmet. Tänkte hinna bädda rent också, så jag får det renbäddat på söndag när jag kommer hem från familjen.
Japp, idag åker jag hem till mamma och pappa. Ska ÄNTLIGEN få träffa mina katter igen. Jag tror jag kommer gråta faktsikt. Saknar ju dem som fan...

Så där ja, ett litet nyvaket inlägg det här.

Godmorgon!

Prinsessan jag?

Satan i gatan idag är jag tröttmössa. Sitter här på kontoret som en Zombie. Vill bara åka hem och krypa ner under täcket och sova som aldrig förr. Vakna smal och vacker, haha.
Kan man önska sig i julklapp att få byta med Törnrosa? Sova i 100 år för att sedan bli väckt med en kyss från min drömprins. Det vore nåt det.
Eller kanske byta med Snövit, ha 7 dvärgar som sköter allt jobb. Samt att få vara vackrast i landet vore ju riktigt nice.
Askungen vette fan, eller jo hennes röst vore ju inte så fel.

Jaha, det här var ju det vettigaste inlägget på länge. Kan man vara rastlös fast man egentligen har massor att göra, samtidigt som man är skittrött? Om man kan det så är jag i det sinnestillståndet just precis nu. Lägg till lite småhungrig till det också.

Lite bradåligt liksom

Bra = byxorna är för stora, vilket betyder att jag har blivit mindre.

Dåligt = jag har fan inga jeans jag kan ha längre och vill inte köpa nya innan Thailand.

Bra vinner över dåligt tusen gånger om.
Blev skitglad idag varje gång jag suckade över att få dra upp byxorna :)

Delmål -8kg

Måndag
Mat: grovt bröd, frukt, sallad, prot.drink, sallad och köttfärs.
Träning: spinning 55 + mage (jag kör fan mage varje dag, minst 100 situps)
Vikt: 87,25 kg nu är det 2,85 kvar till målet.
Reflektion: Jag ska lyckas med det här! Jag ska lyckas med det här!Jag ska lyckas med det här!Jag ska lyckas med det här!Jag ska lyckas med det här!Jag ska lyckas med det här!Jag ska lyckas med det här!Jag ska lyckas med det här!Jag ska lyckas med det här!Jag ska lyckas med det här!Jag ska lyckas med det här!Jag ska lyckas med det här!Jag ska lyckas med det här!Jag ska lyckas med det här!Jag ska lyckas med det här!

Vill lata mig

Nyvaken och vill bara ligga kvar i sängen. Sätta på en film och bara slöa. Lata mig till max.
Men icke. Om en timme börjar spinningen. Bara pallra sig upp helt enkelt.
Vet ju att jag kommer vara nöjd med mig själv när passet är klart, men fy fan vad jag inte vill dra iväg nu.
Varför kan man inte bara vara smal och fin för? Jävla fucking träning varje fucking dag.
USCH!
Och pissväder är det också!

Ibland vill jag bara inte

Kläderna är strukna och hänger på galgar i hallen.
Stövletterna står placerade innanför ytterdörren.
Kameran på golvet vid skorna, näsdukarna likaså.

Jag vill inte. Vill verkligen inte.
Ångest. Mår inge bra alls. Vill krypa ner och vakna på torsdag istället.
Ha den här dagen avklarad redan.
Har en sån obehagskänsla i min kropp, lite lätt illamående hela tiden.

Se alla gamla vänner och bekanta som inte är en del av mitt liv längre.
Se alla gamla vänner och bekanta och inse att jag inte är en del av deras liv längre.
Se henne med honom.
Se honom med henne.
Se kistan och inse att det här blir mitt sista farväl.
Säga farväl och inse att det var sista gången.

Vill inte! Känns som paniken är nära. Vill verkligen inte!

If tomorrow never comes

Ångest!
Kan vi skippa morgondagen? Snälla, bara för den här gången.
Jag har gråtit flera gånger idag bara jag tänkt på i morgon. På promenaden, på t-banan, på lunchen.
Inte nog med att jag måste ta farväl av en av de snällaste människorna jag någonsin har känt. Jag måste dessutom se mitt ex med sin nya flickvän.
ÅNGEST...
Jag vet att han gått vidare, jag har vetat om den här tjejen länge. Men likväl vet jag hur ont det kommer göra att se henne vid hans sida imorn.

Drömde att Bella hade ritat en teckning som hon ville att Curre skulle ha med sig till himlen. Jag messade syrran och berättade det. Fick ett sms som svar någon timme senare, "Bella ritar en teckning nu."
Då kom tårarna igen.

Fan vad jag hatar det definitiva med döden. Lilla Bella undrar ju varför hon aldrig kommer få träffa Curre igen. "vadå, ska han aldrig fira jul med oss igen?".
Det gör så jävla ont.

Jävla skit!

Tröttmåndag

Måndag på jobbet.
Trött som as, känns som ögonen är jättetorra och kliar konstant.
150 gäspar på raken och hängiga ögonlock.
Vacker som en dröm!
Segt som fan här idag, har egentligen massor att göra men orkar inte ta tag i nåt riktigt än.

Längtar till Thailand nu. Fy fan vad jag vill komma iväg. Glömma tråkigheter här hemma och bara ha det så himla underbart.

BARA 62 dagar kvar nu.

Delmål -8kg

torsdag
Mat: ägg, youhurt, omelett, frukt, kyckling och sallad
Träning: morgonprommis 50 min, spinning 45 min + mage
Vikt: 87,1 kg (sammanlagd 5,3kg nu)
Reflektion: Mina kläder sitter inge bra längre. And I love it!

Delmål -8kg

tisdag
Mat: Nyttigt rakt igenom, mellanmål och prot.drink. Check!
Träning: Morgonprommis 50 min, prommis efter jobbet 45 min, core 30 min och step 55 min. Pjuh!
Vikt: 87,5 kg
Reflektion: Bara 3 kilo kvar nu till först delmålet.

Shoppat loss

Blev väckt av mamma idag, fattar inte varför de gillar just det momentet varje gång jag är här. Jag menar klunsar de om vem som ska få äran att väcka mig? Aja, förbannad blir jag ju varje gång, men försöker att dölja det väl.
Tog på mig träningskläderna direkt och stack ut och sprang, grymt skön (och jobbig) start på dagen.
Sen frulle och dusch.

Följde med syster med familj till en outlet här i närheten.
Tänkte att jag skulle köpa ett par nya aerobicskor om jag hittade några bra. Mina är grymt utslitna. Vanliga kläder tänker jag shoppa i Thailand och när jag nått mitt mål. Bara dumt att köpa kläder nu när jag inte gått ner så mycket än.
När jag efter lite huvudräkning förstod att jag var uppe i över 2500 så sa jag åt Thomas att ta mig därifrån. Detta är inte bra för mig. Jag kommer få käka nudlar hela månaden efter det här. Han garvade åt mig och fråga om jag verkligen var helt säker på att jag inte skulle kolla fyndhörnan också.
Damn it!

En hel del nya träningskläder blev det, 4 byxor, 2 t-shirts och ett par skor. Sen köpte jag julklappar till syskonbarnen också. Det är jul om 2 månader... 2 MÅNADER!!!! Det är ju fan helt galet, vad hände med midsommar?

Bjöd hem mig själv på middag hos Tezzan. Middag och bio i deras biosalong. Jävla henne att ha en egen sån. Men ja, nu får ju jag ta del av den så det går väl an då :)
Det ska bli jättemysigt, en perfekt lördag nu när jag inte ska festa.
Tänkte hinna med ett besök på gymmet innan också. Köra igenom hela kroppen, sen ta en dusch och basta lite. Gemensam bastu, man kanske kan få se nåt snyggt och lite halvnaket. Hahaha, många snyggingar på det gymmet.

Nähä, en powernap vore ju inte helt fel nu, men borde väl röra mig mot gymmet snart.

Vart tar tiden vägen egentligen?

Bästa familjen

Vaknade av ljudet från pappas kryckor. Hörde att han var på väg mot mitt rum. Jag fortsatte blunda, vet att han älskar när han får väcka sin "lilla" dotter.
Åt mina ägg, sen åkte vi in till stan. Mötte upp syrran och sen bjöd pappa på lunch.
När skolan stängde så var vi på plats för att hämta Bella. Hon visste inte att moster skulle vara där. Hon såg mig genom dörren till klassrummet. Skrek rakt ut mitt namn och kom rusande mot mig och flög upp i famnen.
Kärlek... Gud vad jag mår bra när hon slänger sig i min famn så där.

Sen blev det besök på farbrors gym, ett hårt pass med syster. Det var verkligen skitkul att gymma igen, variation på träningen är verkligen det bästa. Ska försöka lägga in nåt gympass i veckan.

Vidare till Bellas ridskola, höll dock på att frysa arslet av mig (I wish)...

Nu sitter jag vid syrrans dator och uppdaterar lite.
Ska strax krypa ner i soffan med prinsessan och lilltott, syster och Thomas. Vi ska se idol och bara ha en riktig myskväll.

Jag älskar min familj, de är världens bästa!

Bergodalbanedag

Vaknade av larmet och bara totalvägrade gå upp. Kände efter lite extra om jag inte var lite sjuk och kunde stanna hemma. Tyvärr lyste sjukdomarna med sin frånvaro. Men lite ont i fötterna hade jag ju, så jag bestämde mig för att inte gå till jobbet och somnade om. Snoozade några gånger, sen var jag bara tvungen att gå upp för att komma till jobbet i tid. Stod på en fullproppad buss sista biten till kontoret, när jag skulle kliva av så stängde chauffören dörrarna och åkte vidare. Sånt här får inte hända mig på morgonen, det liksom brinner till i skallen på mig då.
What the fuck!
Jag gapade åt honom att jag också ville av, men han körde vidare. Hållplatsen efter är ändhållplats så jag knatade direkt fram till honom och sa "om du ska packa på så jävligt med folk på bussen så får du fan se till att alla hinner kliva av innan du stänger dörrarna". Sen vände jag på klacken och traskade ner till jobbet, nu sen bara för den där jävla chaufförjäveln.
Väl på jobbet så verkade de flesta vara på gott humör och morgonen flöt på jättebra.
Tokmassor på jobbet, men det rullade på. Hann med att få lite beröm från chefen som ringde hemifrån för att be mig ordna en sak. Sånt uppskattas alltid!
Mina medarbetare var på toppenhumör när de kom för att börja sitt pass, underbart!

Ner till gymmet för spinning. Snyggingen i repan småpratade lite, frågade hur det var och lite så. Jag tror till och med jag blev lite generad. Hahaha, vad fjantig man är ibland. Men funderar starkt på att boka en massage hos honom.
Passet gick skitbra, men under stretchen så såg jag att en skruv lossnat från skon. Fuck!

Hämtade bilen, hem och packade fort som fan för att åka hem till mamma och pappa. Resan gick bra, inga köer eller nåt alls. Katterna skötte sig... nästan hela vägen.
När jag hade några mil kvar så börjde de gapa och riva i buren. En av dem hade kissat. Så bara ställa sig och skrubba både katter och bur när jag väl kom fram. Damn it!

Nu ligger jag i min säng här hos dem. Lyssnar på musik och tänker tillbaka på dagen.
Ibland är det verkligen upp, sen ner, sen upp, sen ner, sen upp, sen ner hela jävla dagen.
Både små och lite större saker, en väldigt nyansfull dag helt enkelt :)

Mer behövdes inte. Jag förstod precis. Gläjden spred sig i hela min kropp och jag fick bita mig i läppen för att inte köra glädjedansen på plats.

Han är nu förlåten och vårt speciella förhållande är på rätt stig igen.

Sams igen

Jag såg honom direkt när jag klev innanför dörren.
Han såg på mig med sorgsen blick, jag såg hans ångest och hans skam kändes i hela rummet.
Men denna gång skulla jag fan stå på mig, jag visste att jag skulle stöta på honom förr eller senare och jag var beredd.
Jag tittade bara tomt tillbaka på honom, sa ingenting utan gick bara förbi. Han ska fan veta att jag är grymt förbannad på honom.
Jag bytte om (alltid naken under numera) och gick upp till salen och körde gärnet.

Men han hade lyckats igen... Kunde inte sluta tänka på honom. Vill se vad han hade att säga, tänkte han be om ursäkt eller skulle det bli samma visa idag igen?
Fan!
Efter träningen såg jag honom igen, men stålsatte mig och bytte om till bikini och simmade lite istället. Lät vattnet skölja bort mina arga känslor. Så himla skönt att simma, känna muskler arbeta som man inte brukar kunna komma åt.
Tog en dusch, bastade en stund och klädde på mig för att åka hem.
Då stod han där igen...

Ok, tänkte jag. Jag är inte den som är den, långsinthet är inte min grej och alla förtjänar en ny chans.
Jag gick fram till honom, tog av mig skorna och ställde mig face to face för att se vad han hade att säga.

"88,15"
Mer behövdes inte. Jag förstod precis. Gläjden spred sig i hela min kropp och jag fick bita mig i läppen för att inte köra glädjedansen på plats.

Han är nu förlåten och vårt speciella förhållande är på rätt stig igen.

Fel fel fel

Det gick inte ett dugg bra med vågen ikväll. Vi blev typ osams! Eller jag blev osams med den iaf och nu vill jag inte se fanskapet på en vecka. MINST! Helst vill jag gräva ner den och aldrig mer behöva ställa mig på den.

Är mest besviken på mig själv. Har fuskat i helgen nu, inte bara den här helgen utan även förra. Blir förbannad som as på mig själv.
I morse knatade jag 50 minuter till jobbet i regn. Det var kallt och blött, jag var genomsur när jag kom fram. Men jag gör det för jag vill det här. Men så fuskar jag på helgerna och skit som i morse blir helt jävla i onödan. Inte ens snällt mot mig själv, som om jag vore två personer. Den duktiga med diciplin och sen den slarviga med noll karaktär och som tycker att "lite gör ingenting nu när jag varit så duktig".
Skiiiit!

Är på så dåligt humör just nu att det känns som jag ska explodera. Det värsta när jag blir så här, är att jag tycker att allt är fel.
Fel fel fel...
Hela jävla livet är fel. Jag har fel jobb, jag har fel civilstatus, jag bor i fel stad, jag träffar fel killar.

Måste fan vända fel till rätt. NU!

Det får börja med ett bad, sen får vi se om nåt känns lite mera rätt efter det.

Tur att man inte är helt jävla störd också. Suck!

Delmål -8kg

Hmm, kommer på mig själv att undvika den här lilla delen i min blogg.
Har inte rapporterat sen i torsdags. Inte bra inte bra. Det här sätter ju en liten press på mig, så skärpning!

Fredag
Mat: Nyttigt hela dan, mellanmål och allt. Dock en 33cl coca cola på kvällen. Den var underbart god måste jag säga.
Träning: Morgonprommis 50 min och spinning 55 min

Lördag
Mat: Sen frukost, mellis, toast skagen till lunch, köttfärsbiff och sallad, sen en hel del vin på kvällen.
Träning: Löpning/Powerwalk 60 min

Söndag
Mat: 2 lingongrova med gurka på, kokt ägg till lunch och kycklinggryta till middag. Massor med vatten.
Träning: 1,5 timmer powerwalk.

Reflektion: Om jag inte kan gå på fest utan att dricka så får jag fan stanna hemma!

Imorn är det vägning. Håll tummarna för mig!

Jösses....

... vilken skallvärk jag har!
Det är så inte värt att festa när man mår så här dagen efter.
Ångest, ont i hela kroppen och huvudet känns som det ska sprängas bara man blinkar. Näe, usch och blääää.

Är så otroligt sällskapssjuk, men tror inte jag skulle orka röra en fena om jag hade någon här.
Alla dessa men...
Hungrig, men orkar inte gå upp.
Sugen på mackor, men ska inte äta bröd.
Skulle vara skönt med en dusch, men kan inte bestämma mig om jag ska duscha eller äta först.
Vill ha hit Mr, men borde inte träffa honom mer.
Borde ta en promenad, men orkar inte klä på mig.
Iofs skulle ju en promenaden klargöra vilken ordning jag ska ta duschandet och ätandet i. För en dusch innan promenaden är ju lite smådumt. Och jag kan omöjligt gå ut och gå utan att äta först.

Hmm, tror jag är lite full fortfarande.

Om 15 minuter...

.... måste jag fan ha lämnat sängen!
Usch vad jag inte känner för att träna idag. Hade tänkt köra spinning men fucking jävla ena skon pajade ju här om dan. Testade köra spinning i vanliga skor igår, fick så grymt ont i fötterna så det var inge vidare.
Simma är grymt tråkigt att köra som ett helt träningspass, funkar som komplement men inte bara.
Det spöregnar så att bege sig ut och springa känns ju inge vidare.

Baah, vill dra täcket över mig och kolla film eller nåt istället. Vill att Mr ska ringa och fråga om han kan komma över. Vill ha en jättefrukost serverad, och resten av dagens mål också för den delen. Vill att någon sminkar mig inför kvällen, fixar hår och grejer. Att nån väljer kläder som jag passar i och borde ha på mig ikväll.

Men men, som min pappa skulle ha sagt...

Min vilja står i skogen och växer...

Upp och hoppa med mig.
Eller vänta, det har bara gått 5 minuter av de där 15, då kan jag ligga kvar en liten stund till...

Delmål -8kg

Mat: Nyttigt, missade dock sista mellisen här ikväll. Hade tänkt ta ett äpple, men tänkte inte på det och borstade tänderna först. Inte så gott med äpple då. Så det fick va.
Träning: Morgonprommis 45 min och spinning 45 min
Vikt: 89,05, alltså + 0,95 FUCK
Reflektion: Känns som det är fusket i helgen som kommer nu. Samtidigt som jag vet att jag fuskat så blir jag ändå rädd att det kommer vara så här hela tiden. Alltså sen när jag gått ner, ska jag inte kunna äta "normalt" utan att gå upp ett kilo?????
Fan, känns tufft bara. Men det sporrar mig samtidigt det där jävla kilot på vågen. Imorn ska jag upp tidigt och knata till jobbet igen, sen blir det spinning igen efter jobbet.
Jag SKA fan lyckas med det här....

Såå tungt

Träffade Eva igår. Skulle lämna tillbaka bilen och sen hade vi bestämt att vi skulle käka och ta ett glas vin.
Jag var där i 5 timmar...
Fy fan för att gå igenom det hon går igenom nu. Att förlora sin livspartner på ett så grymt sätt, bli lämnad kvar ensam.
Usch!
Vid ett tillfälle gick jag in i deras sovrum. Det kändes som en stor stark hand klämde tag om mitt hjärta.
Bredvid hans plats i sängen stod svarta sopsäckar med lappar på, kostymer, vinterkläder etc.
Vet inte om jag är extra känslig eller vad det är. Har iaf inte känt så förut. Det kändes som om benen bara ville vika sig och jag blev illamående.
Ville verkligen inte börja gråta, inte inför henne. När hon var så stark så kände jag mig bara löjlig. Bet ihop och det gick över.

Vi pratade gamla minnen, om allt och inget. Skrattade åt Curres påhitt, hur härlig och rolig han var. Hon sa att hon är väldigt tacksam för de härliga år de haft tillsammans. Vi skrattade mycket, men i nästa stund såg jag tårarna i hennes ögon.

Hon frågade om jag kan hjälpa dem på begravningsdagen, att skjussa till och från, sen även att fota kistan och alla blomsterkransar och buketter. Hon vill att jag är där med dem innan alla andra kommer.
Jag fasar inför begravningen, har en så olustig känsla inför den. Men kunde ju bara inte säga nej när hon bad mig.
Blir ju glad att hon ber mig, att hon vill ha mig där. Blir rörd när hon säger att jag betyder mycket för dem och att jag liksom "hör till".

Det är tufft att skriva om. Tårarna letar sig fram även nu.
Fan, jag hatar döden. Verkligen hatar den, var finns rättvisan?

Fick ta en paus i skrivandet. Min kollega förstår precis, såg mina tårar, sa ingenting utan bara kom fram och gav mig en kram.

Avslutar med ett mess jag fick från mitt Jonas, hon måste ha pratat med honom efter att jag åkt igår.

Du är så snäll du Nina
Så helt genomgo :) betyder myckert
för både mig och morsan. Sov gott.
vi hörs. Kram på dig gumman!

Delmål -8kg

PASSERADE PRECIS HALVVÄGS TILL MÅLET. MED MARGINAL TILL OCH MED.

FASEN VAD JAG ÄR BRA!!!!!

- 4,3 KG

TJOHOOOOO!

New tatoo

Läste en av mina favoritbloggar imorse. Han skrev om sin nya tatuering.
Hade helt glömt bort att jag ska till min tatuerare imorn och snacka kring min nästa gaddning.

En text som fungerar som ett mantra för mig. Den är jag på nåt sätt. Eller jag vill att det ska vara det iaf. Den består av 7 ord från refrängen i en låt jag bara älskar.
Vad som ska stå är alltså klart, men det är lite designen jag är osäker på. Men det är jag helt övertygad om att han har idéer om :)


Åååh, jag längtar. Den kommer bli grym!

It´s true
Life will smile for you

Inte stabil

Telefonen ringde. Jag tog upp den och tittade på displayen. "Curre"
Jag bara stirrade på den. Vaddå Curre? Han kan väl inte ringa. Hjärtslagen dunkade i mina öron.
Tänk om...
Jag bara stirrade på namnet och lät signalerna ringa.

Mamma ryckte mig tillbaka till verkligheten när hon frågade om jag inte skulle svara.
"Hallå"
"Ja, det är ..... Tänkte bara höra när du tänkte komma med bilen"

Fan vad skumt känsla. Jag trodde på allvar att det var han som ringde.
Usch, nu mår jag lite illa.

Tillfreds i Gillberga

Tystnaden är som ljuv musik i mina öron.
Så tyst och stilla.
Det enda som hörs är när frosten tinar och droppar ner i gräset nedanför.
Kylan gör min näsa röd.
Solens strålar värmer genom kläderna.
Ser mina katter springa omkring med yviga svansar.
Jag ler.
Jag njuter.
Jag mår bra.

Delmål -8kg

Fredag
Mat: Ägg, skinksås och sallad, fläskfilé och pot.gratäng. Inga mellisar och alldeles för lite vatten. Några popcorn och naturgodisbitar. Baah, NOT GOOD.
Träning: None (förutom sex, men det räknas inte) NOT GOOD
Vikt: No idea
Reflektion: Bra det här att skriva upp vad man ätit och gjort under dagen, för detta ger mig piskan att ut och springa nu på morgonen. Usch och fy att fuska med både kost och träning på samma dag.

Bara på med långjalingarna och ut i kylan!

The game is on

¤ Jag messade.
¤ Han svarade inte.
¤ Jag ringde.
¤ Han svarade inte.
¤ Jag messade igen och skrev att jag inte är tjejen som gillar envägskommunikation.
¤ Han svarade.
¤ Jag svarade inte.
¤ Han messade.
¤ Jag svarade inte.
¤ Han messade igen.
¤ Jag svarade.
¤ Han ringde.
¤ Jag svarade.


Nu känns det bättre!

Myskväll på Mosebacke

Åkte och hämtade hem jobbilen till jobbet efter jobbet. Sen till Eva för att låna deras bil. Sen hem för att lämna bilen här hemma, sen in till Söder igen för att möta upp tjejerna. Fram och tillbaka, hit och dit.
Vi hade bestämt att gå till Mosebacke för att lyssna på en kille och hans band, som en av tjejerna hade sett förut och bara tyckte var så himla bra.
Vi käkade lite och drack lite vin. Jag drack två glas vin. Rött... Jag drack dem med anddakt kan jag tala om. Gud vad jag älskar rödvin!

Han var så bra som hon hade sagt. Helt jättesöt och en underbar röst.
Han hette Andreas Moe, hur bra som helst!

Blev en jättemysig och lyckad kväll på Mosebacke.

Jösses!!

Ibland undrar ju hur en del människor är funtade.
Möttes av en medarbetare som är så korkad att det är ett under att han hittar till jobbet varje dag.
Han hade krockat bilen i natt. När jag bad honom berätta om vad som hänt och vad som gjorts med bilen så sa han;
Äh jo jag ringde till någon som kom och hämtade den och körde den någonstans på Östermalm.
Vem ringde du?
Ehh.... Vet inte riktigt.
Vet du inte vem du ringde?
Ehh... Naee.
Men snälla, vad ringde du för nummer då?
Ehh.... Det var nåt nummer i pärmen i bilen.
Har du alltså ingen aning om vem som har hämtat bilen och var den personen fört bilen?
Ehh.... Alltså, jag ringde ett nummer och dem sa att de skulla köra bilen till Östermalm.
Ok, tack då vet jag. Gå hem och sov du.

Herre jösses!
Jag visste helt ärligt inte om jag skulle skratta eller gråta.

Korkboll, big time!

Delmål -8kg

Mat: Blandning av frukost och lunch då jag gick upp klockan 12. Ägg och fil blev det iaf. Lövbiff och sallad, päron, fläskkött och sallad, päron.
Träning: Promenad vid lunch 50 min och step 35 min och mage.
Vikt: 88,8 kg. Äntligen rör det lite på sig igen :)
Reflektion: Känns bra helt enkelt. Inte tungt alls. Förutom ljumskjäveln som gör ont igen. Det försvårar ju allt eftersom det gör ont i vissa moment. Som step funkade inte och inte trappmaskin.

Hard to let go

Besökte sjukhuset. Jag ville se honom. När jag kom in på hans rum såg jag att han inte var död. Blev hysterisk och kunde inte förstå hur de kunde tro att han var död. Jag skrek på alla runt omkring. De bad mig lugna ner mig och acceptera att han inte finns längre. Att döden kommer till oss alla.
Jag grät och fick panik, hur fan kunde de inte se att han levde?!?!
"Titta på honom!! Han är fan inte död!"
De i rummet ställde sig vid sjukhussängen och iaktog honom när han låg där blek under sjukhusfilten.
Hans muskler i ansiktet rörde sig lite.
"TITTA"
Ett mummel bröt ut bland de samlade. Jag kände mig nöjd att de äntligen trodde på mig och såg det jag såg.
Han slog upp sina ögon, jag grät av lycka.
Slängde mig runt halsen på honom när han frågade med lite rosslig röst "kan man få en öl på det här stället eller?"
Vi skrattade ihop och jag kände mig så glad. Glädjetårarna rann längs mina kinder.
Då vaknade jag... Vaknade med ett leende på läpparna och blöt på kinderna efter tårar.
Insåg att jag drömt. Han lever inte alls. Insikten fick glädjetårarna att bytas ut till sorgetårar.

Satte mig upp och ringde min chef. Berättade vad som hänt och att jag inte kommer idag.
Drog täcket över huvudet igen och grät mig till sömns.

Säg att det släpper snart, pallar inte mer gråt!

Formkoll

Vet att det blir otroligt mycket skrivet om min träning och kosthållning. Tråkigt som fan, men nyttigt som fan för mig att kunna gå tillbaka och se vad som hänt.
Vägde mig idag igen, verkar ha stannat upp lite med vikten nu. Ligger på samma som för en vecka sen. Men bara att köra på. Hade ett par jeans idag som brukar sitta grymt tajt över magen, idag kändes de riktigt bra :)
Hade tänkt mäta mig, men orkade inte leta fram måttbandet. Känns som det tar tillräckligt med tid allt detta ändå. Fast iofs, en gång i månaden kanske räcker.
Nu tänkte jag faktiskt bjussa på en bild. Krypa till korset här i min lilla blogg, hehe.

This is my body 2009-10-05

What to do?

Är helt sjukt rastlös, men tar mig inte för att göra något alls. Åkte in till gymmet direkt när jag vaknade, sen sola, sen soffan och här är jag kvar. Katterna njuter, de ligger och snarkar. Den ena vid mina fötter den andra på mina lår. Min härliga lilla familj...
Måste hitta på nåt ikväll. Pratade med en killkompis, han ska ut. Vi skulle höras lite senare. Behöver tänka på nåt bra, se leenden, dansa och bara ha kul.

Är inloggad på en helt otroligt underhållande chat, härliga människor. Finns flera som jag verkligen gillar där. Aldrig träffat irl, men så otroligt sköna människor.
Två av dem ville muntra upp mig lite, så de spelade in när de sjöng "sensuella Isabella" och skickade till min mail. Helt jävla underbart. Skrattade hjärtligt för mig själv här :)
Det värmer så himla mycket, ren och skär omtanke. Spelar ingen roll att de inte vet mer om mig än ett nickname, det är tanken som gör mig rörd. Godheten och välviljan hos människor.

My goodness, mina känslor spelar mig spratt idag. När jag började skriva det stycket så log jag och mot slutet så kom tårarna. Känslorna är helt klart utanpå.

Ska ta en dusch nu, raka mig, fila naglarna, måla dem franskt. Kanske nån ansiktmask och lite peeling också.
Mumma!

Det gör ont

Som i dvala. Orkar inte ta mig för något alls. Tog mig 2 timmar att orka resa mig upp från soffan för att ordna något att äta.
Flashbacks... Bilder dyker upp i mitt sinne. Gör mig påmind om det definitiva. Hur döden verkligen är slutet för nya minnen. Nu finns bara det som varit kvar, det kommer inte bli nåt mer.
Jag är där med hela mitt hjärta men ändå står jag och iaktar på håll.
Faller in och ut ur gråt. Smärtan inifrån är hemsk.

Pappa C

2009-10-02, 14.05 lämnade du oss föralltid.

Kommer sakna dig så ofantligt mycket!

Delmål -8kg

Igår hade det gått exakt en månad sen jag började min resa mot mitt första delmål.
På det stora hela har det gått bra tycker jag. Några svackor när vågen visat plus, men då har jag haft bra folk omkring mig som lugnat och peppat mig.

Min första månad har gett resultatet -3kg.
torsdag
Mat: ägg, yoghurt och flingor, sallad och nåt nötkött, banan, cecarsallad, melon och parmaskinka.
Träning: Morgonprommis 45 min och spinning 45 min
Vikt: 89,4 kg, sammanlagt -3kg.
Reflektion: Om jag gör samma sak i en månad till nu så borde det ju innebära att den 1 november så har jag gått ner 6 kg. Eller hur?!?!
KÖR BARA KÖR!

Delmål -8kg

Har vart på utbildning hela dagen idag. Kunde inte stå emot några godisbitar på eftermiddagen. Damn it!
Slutade en timme senare än vad jag trott, så jag missade min step jag tänkt gå på. Men bytte om direkt när jag kom hem, för att ta en powerwalk och även testa springa lite. Hatar egentligen att springa, har aldrig haft nåt bra löpsteg. Men tänkte jag skulle testa lite iaf.
Jag sprang hela rundan. 40 minuter utan att stanna en gång. Jag är chockad! Hur fan gick det till liksom?
Är iaf skitglad, nästan t.o.m så att jag längtar tills nästa gång :)

Mat: Ägg, smörgås, paj och sallad, päron, lite godis och cashewnötter, köttfärsbiffar och sallad.
Träning: Löpning 40 min eller joggning kanske man ska säga
Vikt:
Reflektion: Så jävla glad att jag orkade springa idag. Trodde jag aldrig. Dock lite besviken på mig själv att jag inte kunde låta bli godiset idag :(

Wiiiiieeeeeeeeeeeeee

Har bara en sak att säga just nu...

-3,35kg!!!!!!!!!!!!!!

Wiieeeeeeeeeee vad glad jag är.

Lördag

Vaknade precis. Älskar att vakna utvilad. Katterna ligger här bredvid och spinner, gosiga som alltid.
Hade en halvknepig dröm. Drömde att jag hade mitt kontor i en bowlinghall. Samma jobb som nu alltså, men kontoret var beläget mitt i en discobowling och min personal var utbytt mot folk som villle bowla. Så det var hela tiden tjafs om att de inte kunde gå på sitt schema för de hade en bana bokad.
Fasen vad sjukt man drömmer ibland.

Nu ska jag upp och koka ägg tänkte jag, sen bär det av till Sats för lite Aerobic med Emma. Imorn ska jag vila från träning, känns faktiskt skönt.

Min lördag:
¤ Äta frukost
¤ Träna
¤ Sola
¤ Betala räkningar
¤ Vattna blommorna
¤ Hänga in all tvätt och lär ju behöva stryka en del också
¤ Städa
¤ Bädda rent
¤ Gör mig klar för fest
¤ FEST (nykter dock)

Längst bak i klassen

Sitter på en utbildning och skriver detta på ett papper (får skriva in det i bloggen ikväll). Kursledaren är så ofantligt tråkig så jag har helt tappat intresset. Utstrålningen är lika med noll. Suck!
Sitter vid bordet längst bak och kämpar med att hålla ögonen öppna. Har säkert gäspat 20 gånger den senaste halvtimmen.
Stackarn, hoppas hon får mer kontakt med nån annan här, för mig tappade hon direkt.
Baaah, jag stör mig. Här sitter vi och ska prata om ledarskap och inspiration. Så har de anlitat en person som pratar tyst, monotomt och långsamt. Hade fan vart mer intressant att lyssna på en geckoödla där framme.
Är fan nära att spela in henne, så ni får höra. Men risken att ni skulle somna är överhängande.
Här ska jag sitta till 16, blää! Hoppas verkligen vi kan dra lite tidigare.

Saknar

Saknar honom ibland, saknar det vi hade. Sen igår är det ett sådant tillfälle.

Saknar våra bra stunder tillsammans. Saknar att få säga att jag älskar honom. Saknar att ha hans ring på mitt finger. Saknar att iakta honom och bara vara så nöjd med att han är min. Saknar att han kan mig utan och innan, att han visste att nåt var fel utan jag sagt nåt. Saknar att se honom tillsammans med mina närmaste.
Saknar hans trygghet. Saknar att få ge honom saker utan att han bett om det. Saknar hans enormt fula dans på fyllan. Saknar att se på honom och fyllas av en värme som inte går att beskriva.
Saknar att planera mitt liv och min framtid med honom.

Ibland önskar jag bara att vi kunde hitta tillbaka till kärleken.

Delmål -8kg

Dagens rapport då
Mat: Grov leverpastejsmacka, tonfisksallad, youghurt, banan, mc feast junior, och en liten popcorn.
Träning:
Vikt:
Reflektion: Får sjukt dåligt samvete för dagens intag när jag inte har tränat. Så imorn blir det dubbelt upp med träningen.

Grattis mamma

Har så dåligt samvete för mamma. Hon fyller år idag, pappa är inlagd på sjukhus, syrran med familj likaså och jag bor i en annan stad. Kul födelsedag liksom.

Så jag försökte skriva ihop nåt till henne här innan jag går på lunch. Så hon kanske blir lite glad iaf.
Skickade iväg det på mailen alldeles nyss.

Världens bästa mamma fyller idag år

Din dotter kan knappt hålla räkningen på hur fort tiden går

Menar verkligen när jag säger att du är världens bästa

Fråga vem som helst och det skulle nickas av de flesta

Känslan att veta att man har en mamma man alltid kan ringa till

Dag, som natt, glad som ledsen, ja precis när man vill

Den känslan gör mig trygg och säker

Har man ett sår, så blåser du och genast det läker

Lågt blodsocker, förbannad, trött, ledsen, ja när jag mot hela världen vill peka finger

Så är det dig mamma, som jag alltid ringer

Som en stöttepelare i vått och torrt finns du alltid där

Du lever verkligen som du lär

Du är bäst mamma och jag önskar du får allt du vill ha

Du förtjänar det bästa för du får alltid oss andra att må bra

Du kommer alltid att vara en förebild för mig

När jag blir ”vuxen” vill jag vara som dig

Grattis på födelsedagen mamma!

....... 22/9 2009

Orolig

Lilltott hade svårt att andas igår, så de åkte in med honom till akuten.
De fick komma in direkt. Riktigt bra att barn har förtur på akuten.
Att de blev inlagda över natten var det sista jag fick höra.

Nu messade syrran precis, han har lunginflammation. Usch! Hur bra är det då? Han är 6 månader gammal och svaga lungor i normala fall. Riktigt jävla orolig just nu.
Svårt att koncentrera mig på jobbet. Vill bara åka hem och vara där, men finns ju inget jag kan göra. Det är besöksförbud på sjukhuset.

Fan vad jag hatar sånt här, det är för mycket skit nu.
Va fan!
Lilltott på sjukhus, pappa opereras i eftermiddag och Pappa C är mitt uppe i en strålningsperiod.

Give us a break nu för fan!

Delmål -8kg

Mat: Ägg, sallad, yoghurt o flingor, äpple, köttfärsbiff och sallad, halv avokado och plommon.
Träning: Powerwalk till jobbet, spinning 55 min efter jobbet
Vikt: 89,75 sammanlagt -2,65 kg.
Reflektion: Blev riktigt glad på vågen idag. Har mens och brukar svälla lite då (ca 1-1,5kg) så att vågen visade 89,75 gjorde mig jätteglad. Nu är det äntligen än 8 först! Tjoohooooo!
Känns skönt att jag håller den farten jag satt som mål, ligger t.o.m lite före :)

Tröttmössa

Så jävla trött idag att jag vet fan inte vart jag ska ta vägen.
Gick till jobbet, så egentligen borde jag ju vara pigg istället. Somnade skapligt igår, så det kan det inte heller vara. Men jag kan knappt hålla ögonen öppna när jag jobbar. Ögonlocken totalvägrar hålla sig uppe, strejkar totalt.

Tog en powernap på 15 min för att se om det hjälpte. Chefen kom in och väckte mig och fråga om jag hade lust att sova i hans fåtölj under ett litet möte istället för i personalsoffan.
Ooops!

Vill bara åka hem, krypa ner under täcket, köra en Törnrosa och sova i 100 år.

Delmål -8kg

En riktigt sen rapport, men kom nyss hem från krogen så :)

Mat: Ägg, smörgåstårta, liten bit kaka, fläskfilé och sallad. 3 plommon och en redbull. Typ 10 chips också.
Träning: 1,5 timmes powerwalk
Vikt: ?
Reflektion: Känner mig jävligt nöjd. Nykter på krogen och när de andra gick för att köpa fyllemat så tog jag bilen hem.

Felräknat på vågen

Var ute på långprommis med mamma nyss. Det är helt underbart väder, klarblå himmel och vindstilla.
Så skönt att komma ut här på landet. Vi pratar om allt när vi är ute. Livet, sjukdomar, kärlek, familjen, släkten etc.
Pratade om vikt och kroppsform och grejer. Hon har ju liksom följt mig genom alla år.
Jag berättade att när jag säger att jag väger 90 kg så känner jag mig som ett riktigt fetto, men när jag ser mig i spegeln så ser jag inte till det fettot alls.
Så frågan "hur mycket väger du?" kan verkligen ge mig ångest. Jag fick den igår på en chatt och kände bara att jag ville sjunka under jorden. Svarade och kände själv att nu sitter alla som läste det där och tänker "jävlar vad tjock hon måste vara".

Kanske skitlöjligt, men jag verkligen hatar det.
Tror det är därför jag vill att resultatet på vågen ska synas snabbare, så att jag snart kan säga 80 nånting och om ett halvår ska jag kunna säga 70 nånting.

Men en lite rolig sak vi kom fram till när vi gick var att jag räknat fel på min viktnedgång. Jag kände ju ett tag där att jag inte riktigt mindes vad jag startade på. Hade för mig att det var 91,4 som var min startvikt, men mamma var tvärsäker på att det var 92,4. Så första veckan när jag bara gått ner 0,1kg så måste jag ha gått ner 1,1 kg.
Så det betyder ju att jag verkligen håller min linje mot målet nu.
Sammanlagt blir det alltså -2,1 kg när jag vägde mig i torsdags.

Bra va?!?!

Mogen som få

Vaknat några gånger i natt av en spark eller ett slag från Bella, hur fasen kan man leva runt så när man sover?
Inatt började lilltott skrika, tänkte jag skulle gå upp till honom så inte mamma och pappa behövde. Ställde mig vid hans lilla säng och tänkte "Jaha, och vad ska jag göra nu då?" Puttade honom lite på rumpan, ja då tystnade han men så fort jag slutade så började han igen. Så jag tog upp honom. Oj, han gallskrek!!! Mamma kom upp och sa att han var hungrig, värmde mat och fick tyst på honom direkt.
Jaha ja, sa jag och gick och la mig igen.

Vaknad av att pappa gick runt men lilltott på armen och sjöng "när vargen ylar..." Ibland hittade han på egna texter, typ "och häääääär ligger mooooster och sooooooooovver".
Har ju nämnt mitt morgonhumör tidigare och "sång" är nog det värsta jag vet på morgonen. Men sa inget eftersom han hade lilltott, men sen när han kom in här själv, frågade jag hur han kan komma in här och sjunga när jag ligger och sover?
Han svarade genom att dra upp rullgardinen och säga "äh, kunde ju inte veta att du sov".
Haha, där fick jag!

Aja, nu är jag vaken och tänkte gå ut på en prommis nu.

Delmål -8kg

Mat: Ägg till frukost, yoghurt, chicken tikka masala med sallad och inget ris, lassange till middag.
Träning: Vilodag
Vikt: Skippar att väga mig denna helg, ändå annan våg så då vet man ändå inte.
Reflektion: Känns som jag fuskar när jag inte tränar... Not good!

Home

Hemma hos mamma och pappa nu. De är barnvakt åt syrrans barn och jag bara njuter. Har gosat med lilltotten ända sen jag kom hit.
Han är snart 6 månader, ser knappt nåt och är VÄRLDENS finaste. Han gillar när jag spelar piano, så jag har dammat av tangenterna och klinkat en bra stund.
Vill skydda honom mot allt ont som skulle kunna hända honom. Vad livet är orättvist ibland. 4 timmar fick dem av lycka, sen gav läkarna besked att nåt inte var som det skulle. Det visade sig vara ett kromosonfel, väldigt ovanlig variant. Men han lever och han ser ut att må bra. Kan inte sluta pussa på honom. Bytte till och med blöja och kläder på honom. Haha, stackarn. Tror nog han märkte att det var en rookie som var i farten.

Nu ligger jag i bäddsoffan med prinsessan bredvid mig. Hon är uppspelt att hon och moster ska dela säng inatt...

När jag klev ur bilen ville jag bara göra en Ronja Rövardotter, skrika rätt ut. Men jag behärskade mig faktiskt. Haha, annars spärrar de väl in mig eller nåt här hemma.

Det var verkligen skönt att komma ut på landet, frisk luft och bara härlig ovillkorlig kärlek från familjen.

Delmål -8kg

Jaha, då va det dags igen...

Mat: Helt ok idag, inga undantag idag inte.
Träning: spinning 45 min och simning 15 min.
Vikt: -0,1, nu 90,3 kg.
Reflektion: HELVETTES JÄVLA SKIT VÅGHELVETTE..........................

Försov mig

Kände mig utvilad när jag vaknade imorse, förstod genast att nåt var väldigt fel.
Och det var det... Klockan var 07.20, jag börjar 07.15 på jobbet. FUCK!
Messade kollegan och sen var det ilfart in. 30 minuter senare var jag på jobbet, vette fan hur det gick till men. Verkligen hatar att försova mig.
Nu sitter jag som en Zombie på jobbet och stirrar tomt framför mig. Hmm, borde man inte vara piggare när man sovit en timme längre än vanligt?

Hade samtal med chefen igår. Hur kommer det sig att man blir så jävla nervig när en chef kommer in och säger ”Har du tid en stund, skulle vilja prata lite med dig”?
Aja, väl inne på hans rum så var det ingen fara, tvärtom. Fick mycket beröm och även att han gav mig mer frihet att styra min personal så som jag själv tycker passar. Haha, gav lite feedback till honom också, vilket jag verkligen tycker han förtjänar.
Fan va bra samtal alltså, blir glad bara jag tänker på det!

Jag sa att jag vill att han försöker utnyttja mina styrkor lite bättre. Har t ex läst marknadsföring nyligen. Hans svar ”jag mejlar ledningen nu direkt, det kan verkligen behövas”.

Idag när jag kom till jobbet sa han åt mig att kolla outlooken direkt. Jag hade fått en inbjudan från den som är ansvarig för marknadsföring i hela företaget. Hon vill att jag ska vara med i någon ny sammansatt grupp för just marknadsföring. Tjohoo!

Brunett?

Träffade 2 kompisar efter jobbet idag, vi hade bestämt oss för en prommis och sen käka lite tillsammans.
Fattar inte att man inte försöker göra detta oftare. Det är ju så himla mycket trevligare att umgås än att vara själv. Vi snackade massa skit, kollade idol och sen hem. Behöver inte vara mer avancerat än så :)

Först mötte jag upp en av dem, så gick vi och testade peruker. Haha, jag måste ju göra nåt med mitt hår. Har blekt det den senaste tiden och sist gick det av lite... Inte ett dugg kul alls :(
Så nu har jag bestämt att jag ska färga mörkt för första gången i mitt liv. Är skitnervös att jag ska bli rädd varje gång jag tittar i en spegel, har vart blondin hela mitt liv. Men nu är det dags.
Så vi var iaf och testade massa peruker för att se hur det skulle kunna se ut. My godness säger jag bara. Hahaha, tror helt enkelt jag ger min frisör helt fria händer.
Men är sjukt nervös!

Nu ska jag sussa lite gott här, imorn torsdag. Fan vad veckorna går fort!

Delmål -8kg

Onsdag
Mat: ägg och halv avokado till frukost, Sallad till lunch, kyckling och sallad till middag, några bitar naturgodis.
Träning: Powerwalk 50 min när jag vaknade och sen ca 45 min prommis ikväll.
Vikt:
Reflektion: Känns som kroppen är lättare, konditionen mycket bättre och ja... Jag känner mig iform. Hoppas hoppas hoppas det syns lite på vågen imorn.

Delmål -8kg

Döper om mina små tränings- och kostinlägg. Måste försöka tänka positivt när det gäller detta och tråkrapport känns allt annat än positivt.

Mat: ägg till frulle, grovt bröd som mellis, kyckling tikka masala och ett halvt nanbröd till lunch (inget ris iaf), kräftor och en brödskiva med ost till middag.
Träning: 30 min core och 35 min step
Vikt: 90,4. Ingen skillnad med andra ord.
Reflektion: Lägger i en högre växel och börjar knata till jobbet från och med imorn. Behöver bara gå upp 20 min tidigare, så det ska jag fan palla.
Funderar på att börja mäta mig också, kanske en gång varannan vecka eller nåt. 

Tisdag

Ny dag och mycket bättre humör.
Har suttit i möten hela förmiddagen. Gamla chefen är ju tillbaka igen, så det va mycket att prata om. Har även skapat en hel del nya mallar sen jag kom tillbaka, som han vill att jag introducerar för de andra.
Hmm, tanken slog mig när jag satt och käkade lunch, att tänk om jag utvecklar så effektiva processer att min tjänst blir överflödig. Hmm...
Aja, vem vet. Efter Thailand kanske jag har helt andra planer för min framtid. Den som lever får se.

Nu jobb... Eller lite chatt kanske. Nåt av dem blir det iaf. Kanske båda :)

Dags att bryta trenden

Mötte upp en av mina närmaste vänner efter träningen idag. Vi har inte träffats bara vi två på jättelänge känns det som. Så det var verkligen på tiden.
Hon är så lätt att prata med, vi tänker väldigt lika om saker och ting.
Hon hjälpte mig att inse att jag vill ju inte ens bli kär nu. Jag har sagt ända sen jag bokade min resa att jag inte ska bli kär innan, inte träffa nån seriöst innan. För jag vill inte vara där nere och sakna någon här hemma.

Haha, många tycker säkert att det är en knäpp inställning och att man inte kan säga att man inte ska bli kär. Men är det nåt jag är bra på så är det att stänga av känslorna. Där pratar vi elitklass.

Så nu tänker jag fokusera på min träning helt och hållet. Umgås med mina vänner och bara vara jag.
Har varit så himla låg ett tag nu, av förklarliga skäl visserligen. Men det är inte likt mig och jag trivs inte som den personen. Har ofta fått höra att jag sprider en positiv energi och får folk att le. Jag saknar den personen.
Jag kan ju iofs inte hjälpa att jag är ledsen, det här året har varit helt sjukt fullt med tråkigheter. Men jag ska verkligen försöka le mera och tänka positivt.

Om rätt så exakt 2,5 månad så befinner jag mig i paradiset, det är varmt, soligt, jag är minst 8 kilo lättare och min hud är väldigt fint solbränd.

Jag ser bilder och jag gillar dem!

Tråkrapport

Dagens lilla rapport

Mat: Helt ok idag, kan inte komma på nåt snedsteg. Hmm, om inte wasabinötter är dåligt för mig förstås. Åt några sånna efter träningen. Dem plus ett päron :)

Träning: Spinning 55 min och simning 15 min

Vikt: -0,4 (tror jag) Jag måste nog skriva ut vikten här också. Fan, den är jobbig. Men idag va det 90,4 kg. Så det innebär alltså sammanlagt -0,9 kg. Tjoho! Rätt håll iaf...

Reflektion: Vill att det ska gå snabbare även om jag vet att lagom snabb viktnedgång är det bästa. Skitskraj att det bara ska skita sig igen :(

Tröttheten gör mig låg

Jaha, då satt man i soffan igen då. Vart tar dagarna vägen egentligen? Tänkte på det när jag stod i duschen på gymmet idag. Klockan var 19 och jag va på jobbet strax efter 07, det är ju fan 12 timmar. Och räknar man in restiden i det så är jag borta 13 timmar typ, det är ju fan galet!

Ibland vill jag bara stänga in mig, stänga av luren och bara vara. Svälta ner mina jävla kilon, inte röra en fena.
Men men, nu funkar ju inte verkligenheten riktigt så.
Baah, vet inte vad det är med mig idag. Feeling a bit blue I guess.
Vill fan träffa nån att tycka om. Bli lite sådär löjlig som man blir. Känns som det var evigheter sen, undrar om jag ens kommer våga lita på nån igen. Hittills så har jag bara blivit skraj och letar fel istället för att bara ryckas med.

Aja, inte världens bästa humör idag inte. Tur dagen snart är slut så man kan vakna till en ny dag imorn.
Lyckades pricka av några punkter på listan idag iaf, kalendern såg rätt ok ut. Tom och bra :)
Träningen är avklarad också.
Men räkna på dagar till resan får vänta och samtalet skjuter jag lite till på, ringde några iaf. Syrran och mamma :)

Borde krypa ner nu och dra täcket över huvet. Blääää!

Måndag

Trodde inte jag skulle komma upp ur sängen idag. Totalfastnade i en chatt igår, inte jätteovanligt iofs. Helt galet vad jag skrattade, det är verkligen en underbar blandning av folk som hänger där.

Kom till jobbet och märker att en medarbetare har vaknat på HELT fel sida. Gråt, gnäll och ilska om vartannat, hej och hå. Jag får bita mig i läppen 158 gånger och räkna till 10 minst 14 gånger när sånt händer på morgonen.
Jag har uselt morgonhumör och sånt där shit kan få min pedagogiska sida att svikta en aning.

Idag ska jag:
1. Boka tid hos Vuxendoktorn.
2. Stämma av i min kallender (inte öppnat den sen i somras tror jag)
3. Räkna lite på hur många semsterdagar alt. tjänstledigtdagar jag ska ta när jag åker till Thailand.
4. Träna, tänkte köra spinning och simma lite efter det.
5. Ringa några samtal jag skjutit på.

Now work!

Tråkrapport x2

Lördag (tjejklubben)
Mat: Kokt ägg till frukost, kycklingburgare till lunch, pajer och sallad till middag. Massa vin och drinkar till efterrätt. Cheeseburgare efter krogen.
Träning: Morgonprommis 40 min
Reflektion: Nu får jag vänta till oktober tills jag får festa igen. Nykter på krogen kanske funkar det med? Hmm...

Söndag:
Mat: Ägg och knäckemackor med mackrill till brunch, kött och rostade rotfrukter till middag. Ett glas coca cola.
Träning: None
Reflektion: Skönt med en vilodag idag. Imorn kör vi igen!

En ny dag idag

Det är lördag, solen skiner. Slog upp mina blå och mådde hur bra som helst. Klädde mig för en morgonprommis.
Nu har jag käkat, duschat och gjort med iordning för en heldag med tjejgänget.

Livet leker!

Saknar

Saknar någon att sitta bredvid i soffan.
Saknar någon att prata framtid med.
Saknar någon att krypa upp intill och känna samhörighet.
Saknar någon att längta efter.
Saknar någon som gör mig pirrig i magen.
Saknar någon att vara kär i.
Saknar någon som tar min hand i sin.
Saknar någon som skickar kärleks-sms.
Saknar någon att sakna när han inte är här.

Sitter och lyssnar på gamla favoriter och känner mig ensam. Skön fredag!

Tråkrapport

Gårdagen urartade totalt, så helst vill jag bara skippa att skriva ner det. Men va fan, det är väl bara krypa till korset...

Fredag
Mat: Bra frulle, smörgåstårta till lunch, nån kycklingrätt på restaurang, 3 glas vin och en drink...
Träning: 10 min trappmaskin, 45 min pump
Vikt: +0,2 kg
Reflektion: Ångest!

lördag
Mat: 2 ägg till frulle, köttfärsbiff och sallad till lunch, ihopplock till middag. Mycket nyttigt intag idag.
Träning: 15 min trappmaskin, 60 min pump.
Vikt: vågen funkade inte.
Reflektion: Måste skärpa mig med kosten. Big time!

Friday

Fredag snart 18.00 och jag tvättar.... It sucks!

Jag har ont i hela kroppen, kanske lite väl hård träning den här veckan. Ska fan byta ut nåt pass mot powerwalks nästa vecka.

Ringde syrran, saknar henne. Känns som jag borde åka hem och hälsa på snart. Men tiden räcker inte till. Kanske nästa helg iofs. Åka hem och hälsa på familjen. Mamma och pappa blir nog glada i sånna fall. Och dem vill man ju gärna ha glada. Skönt att bli lite borskämd också.

Om jag åker ska jag förvarna Fia, så hon kan låna en häst till. Då kan vi ta en tur på hästryggen. Det är något jag verkligen saknar från när jag var liten. Att kunna sticka ut på hästen i nån timme. Klättrandet på skogstigarna, klapprandet av hovarna på vägen eller bäst av allt, galoppen på stubbåkrarna.
Ska nog ta och åka hem nästa helg helt enkelt. Festhelgerna har jag ju förbrukat denna månad och kontot börjar sina rejält. Perfekt för recovery på landet!

Nähä, om man skulle kolla lite på tv kanske?
Är egentligen sugen på en prommis, men va fan... Nån måtta får det nog vara ändå!

Flirt på gymmet

Vaknade nyss, kokade två ägg och nu bär det av till gymmet.
Har sminkat mig lite. Makes sense huh? Att sminka sig innan passet.
Hade en liten grej med instruktören för nåt år sen och ja... Man vill ju vara lite fin iaf.
Har gått på hans pass några gånger efter det att vi avlsutade det vi hade, och det är så jävla skönt att känns hans blickar under passet. Det blir som ett spel mellan oss under dessa 60 minuter.
Och efter passet alltid samma sak. Han messar och frågar om vi inte kan ta en lunch. Jag har bråttom tillbaka till jobbet, så det funkar aldrig.
Men idag är jag ledig! Så vem vet?

Suck!

Helvettes jävla strumpbyxejävel.
Tog på mig klänning och strumpbyxor i morse. Ska möta upp några kollegor efter träningen ikväll, så tänkte att det kunde vara kul att vara lite fin.
Vad händer?
Det första som händer är att jag sliter och drar i dem så mycket när jag skulle få på dem att de rispades i grenen.
Shit the same, tänkte jag. Är ju liksom ändå ingen som ska titta mig där.
Kliver in på kontoret och ska starta datorn. Dänger in med låret i hörnet på skrivbordet och skapar en fin liten reva i strumpbyxan. Så där lagom stor reva som sträcker sig från mitten av låret ner till knät.

Känns som det där med att försöka vara lite fin inte riktigt är min grej.

Damn it!

My friend

Jag är en människa som är lyckligt lottad att ha otroligt många underbara vänner i min närhet. Ibland kan jag känna att jag inte räcker till för alla, önskar man kunde ha lite mer tid för var och en. Skönt är att flera av mina vänner har hittat varandra också, så man kan umgås med flera av dem samtidigt.
Vilket lyxproblem, verkligen inte menat som en beklagning. Hmm, men ja, det är så det känns ibland.

En av dessa vänner, hon är nåt alldeles särskilt. Vi träffades för första gången för säkert 8 år sen, genom en gemensam vän. För typ 2,5 år sen så började vi umgås väldigt mycket. Vi hade träningen gemensamt, båda tränar på samma gym och tränar väldigt ofta. Vi pluggade samtidigt, så vi kunde umgås väldigt mycket och det gjorde vi. Om våra gemensamma vänner undrar vad man ska göra i helgen, så frågar dem alltid vad ”vi” ska göra. Piff och Puff, Humle och Dumle, det är hon och jag helt enkelt.
Hon är underbar och jag saknar henne om vi inte träffats på några dagar. Vi messar, mailar och pratar i telefon flera gånger om dagen.

Jag älskar henne, hon är underbar. Hon lyckas hålla sitt humör uppe och är alltid trevlig när hon är bland folk. Men jag ser tröttheten och jag ser att hon inte mår bra.
Maktlösheten gör mig frustrerad som fan. Att bara stå på sidan av och se hur min bästa vän rör sig närmare och närmar den där välkända väggen.

Vad fan gör man?

Tråkrapport

Sorry, men är alldeles för jävla trött för att skriva nåt annat...
Mat: Halvbra, grovt bröd till frulle, kebab med bröd (utan bröd) till lunch, sallad till middag, äpple som mellanmål och en liten popcorn på bion ikväll.
Träning: core 30 min + step 55 min
Vikt: då de renoverar omklädningsrummet där vågen står så kan jag inte väga mig just nu. SYND!
Reflektion: Kör bara kör!

Tråkrapport

Dagen har fan vart riktigt bra, bara ett litet moment som jag gärna sett gått lite annorlunda.
Alltså nu pratar jag mitt nya sunda liv. Från och med idag lägger jag till en post, och det är vikten.

Mat: Frukost, lunch och middag helt utan anmärkning. Lite dåligt med vatten dock och mellanmålen skiner med sin frånvaro.
Träning: Spinning 55 min och lite mage på det.
Vikt: 0.1 minus. Hahaha, fortsätt i den här takten och jag har gått ner 1,5 kg när det är dags för resan. Fuck!
Reklektion: Borde byta ut några pass på gymmet mot löpning. Borde börja med morgonprommisar.

Tråkrapport

Tänkte smita undan gårdagens lilla sunda rapport, mest för att den inte va speciellt sund. Men men, smita funkar ju inte. Är ju liksom här och skriver hela tiden.
Mat: frukost bestående av 3 mackor med mackrill och ett glas vatten (klockan 13). Sushibuffé och en jävla massa drinkar på kvällen.
Träning: Powerwalk 40 min
Reflektion: Ska detta gå vägen så kan jag inte festa som jag gör. No excuses!

Sunshine

Fick frågan idag om solen skiner nåt på mig igen än. Ja, det gör den faktiskt.

Har underbara vänner som finns där i tid och otid, vad skulle man göra utan vänner egentligen? Många säger att de hellre har en riktigt bra vän än många ytliga. Jag har många riktigt bra vänner, jag är så otroligt lycklig att jag har dem. Nåt gott måste jag ju ha gjort iaf...

Träffade en kille igår som fått mig att le hela dagen. Precis i rättan tid att träffa honom. Sen hur länge han nu kommer lyckas med det vet man ju aldrig. Men just nu känns det kul och spännande.

Min chef är tillbaka från sin pappaledighet. Vi jobbar väldigt bra ihop, så det känns också väldigt kul. Han ställer rätt höga krav och jag gillar det. Trist och entradigt gillar jag inte, det blir ju så mycket roligare med utmaningar och höga förväntningar. Det ger en helt annan tillfredsställelse.

Det enda idag som fan inte va bra, det var den där härliga lilla skitlappen som kommer ut från bankomaten när man tagit ut pengar. Fy fan vad pengar det måste ha gått åt i Götet i helgen. Urk!
Hmm, tur att mitt "sunda" liv börjat så det inte blir lika mycket fest i höst. För nu kan jag inte nalla mer från sparkontot, de pengarna ska jag ju njuta av utomlands i vinter.

Så ja... Solen skiner nog allt lite på mig igen. Och det tackar jag för!

Dagens skörd:
Mat: nyttigt hela dan, fuskar dock med både mellanmål och vatten.
Träning: spinning + core 1,5 timme
Reflektion: Önskar det fanns en genväg!

Date

Kom precis hem från en date. En helt spontandate med en lite äldre kille, vi kallar honom för X.
Han bjöd ut mig på italienskt, riktigt riktigt trevligt. God mat och vi pratade verkligen hela kvällen. Skildes åt för en timme sen och har redan messat och nu ringde han precis.
Helt klart kommer jag träffa honom igen, trivdes jättebra i hans sällskap. Vill veta mer, han gjorde mig nyfiken som bara den.
Hans humor gillade jag direkt, han är precis som mig. Skämtsamt ironisk, love it!
Fortsättning följer...

Dagens sundhet då...
Mat: Nyttigt ända till middagen, valde dock pasta och endast ett glas vin, sen fick det bli vatten. Har lyckas klämma in lite frukt på dagen också.
Träning: Pumpklass
Reflektion: Fick höra av två personer idag att det ser ut som jag gått ner i vikt. Men ställde mig på vågen som visade att de hade helt fel.

Nu sova, blir en tidig morgon för powerwalk innan jobbet.

Nu är det dags

Idag ska min sunda höst börja, eller iaf ska mitt något osunda liv bli lite sundare. Har sagt hela sommaren att i september kör jag. Åker utomlands om några månader och då ska jag ha gått ner 8 kg i vikt, det är ca 2 kg i månaden tills jag åker. Tdigare har jag alltid gått ner ett par kg på de 2 veckor jag vart iväg och så har jag tänkte det ska bli även denna gång, plus att denna gång är jag borta en längre tid.
Jag kommer att skriva ner några rader om det varje dag här i bloggen. Skittråkig läsning säkert och det får jag väl be om ursäkt för, men det är ju trots allt min blogg...
Men på ett sätt blir det en liten press för mig att veta att ni som läser (för tro det eller ej så har ni blivit några stycken nu) kan se hur det går för mig.
Tips, kommentarer och peppning är mycket välkommet.

Lite bakgrund:
Jag har tränat regelbundet sen jag var 8 år, var på elitnivå inom min idrott i nästan 10 år. Jag var och är fortfarande beroende av träning, endorfinerna det ger är min drog.
För 10 år sen var jag i formen av mitt liv! Jag pendlade mellan 67 och 70 kg till mina 174 cm. Väldigt fina muskler till mina fina former. Magrutorna på plats och inget häng. Formerna satt på rätt plats, dvs rumpa och bröst. Jag tränade 5-8 pass i veckan. Behövde aldrig tänka på vad jag stoppade i mig.

Har alltid haft knas på mina knän, ortopeden kallar det hypersensibilitet. Jag antar det betyder att jag är jättekänslig helt enkelt.
För 9 år sen halkade jag på en isfläck när jag var på väg till skolan, ramlade rakt ner på knät. Fick hoppa på kryckor i nån månad, när jag sen lite smått kunde träna igen så råkade en kille på gymmet slå till mig på andra knät så illa att det blev kryckor igen. Så ytterligare en period på kryckor. I samma veva träffade jag en kille i en annan stad, så det blev mindre med träning. Samtidigt som jag åt precis likadant som jag gjort hela mitt liv, utan att tänka. Många faktorer, kan inte komma på alla. Men 6 månader senare hade jag gått upp 20 kg.
20 KILO.....!!!!!Sen dess har jag jojo-bantat, upp och ner. Som mest gick jag ner 10 kg för kanske 4 år sen. Har väl säkert gått upp 5 av dem igen (minst).

Jag är inte jättetjock, men jag är stor. Överviktig enlig BMI. Som tur är sitter de flesta kilona där kvinnor ofta får sina kilon, bröst, rumpa och lår. Får ofta komplimanger för mina kurvor, men bryr mig egentligen inte ett dugg. För så länge jag inte är nöjd själv så spelar det ingen roll vad andra säger.

Men nu jävlar är det dags!

Så 1 september innehöll:
Mat: smal mat, inget undantag
Motion: 60 min promenad
Reflektion: Är skitskraj att jag inte ska lyckas den här gången heller.

Besöka pappa C

Ska åka till sjukhuset imorn och hälsa på pappa C. Jag är nervös som fan!
Vad ska man säga? Bete sig?
Tanken slog mig att Jonas har ju faktiskt en ny tjej, borde kanske va hon som åker till sjukhuset och inte jag.
Men så kan jag ju inte heller tänker. Att hon finns ändrar ju inte det faktum att Curre varit min extra pappa i typ en 8 år.
Men vad säger man till någon som precis fått sin dödsdom?
Tänk om jag börjar gråta... Den här gången kan man ju inte säga att det blir bättre, ge det bara lite tid. Det är kört, de kommer inte få bort skiten.
Jag vill på nåt sätt att han ska få energi av att jag hälsar på, men vette fan hur jag ska lyckas förmedla den bara.

Usch, näe nu ångrar jag mig nog lite. Kanske inte ska åka ändå...

Ur form

Vaknade med halsont, rött öga och feber. Kul start på denna måndag!
Pallrade mig ändå upp till jobbet, vid månadsskiftena så bara måste jag vara på plats. Men tänkte bara jobba till lunch, sen det ångestladdade besöket på sjukhuset. Satt och halvsov på jobbet, sen packade jag ihop, gick och köpte lite fikabröd som jag tänkte bjuda pappa C på.
Fick anstränga mig för att inte vända om och bara åka hem istället, det var ett frukansvärt jobbigt besök.
Gick fram och fråga vart onkologen låg, tanten i receptionen måste sett på mig hur nervös jag var. För hon var verkligen övertrevlig. Har varit där ett otal gånger i tjänsten och har aldrig blivit bemött på detta sätt.
Hissen plingade till, jag skakade. Var tvungen att sätta tidningen jag hade köpt med mig under armen. Handsvetten var inte av denna värld.

Han hade precis ätit lunch, så han satt i samlingssalen.
När jag såg honom kunde jag ha börjat gråta på en gång. Där i soffan satt en utmagrad och blek kopia av den man han för bara några månader varit. Jag klistrade på ett leende och gick fram till honom och gav honom den största kramen någonsin.
Vi pratade, satt tysta, pratade, satt tysta. Tysnaden var hemsk, jag visste inte vad jag skulle säga. Samtidigt som jag såg honom då och då kämpa emot tårarna.
Vad fan säger man till någon som vet att han inte kommer leva så länge till. Och livet han kommer leva kommer innehålla smärta och trötthet den mesta av tiden?
Han berättade att han tappar ord, att han knappt inte ens kan lösa ett jävla simpelt korsord längre. Jonas hade berättat detta, men att sen uppleva det själv var jättejobbigt. Han kunde berätta nånting, för att helt plötlsigt tappa bort vad han pratade om och istället säga nåt helt annat som inte alls hörde till ämnet.

Jag följde honom tillbaka till hans rum, vi fortsatte småprata lite om ditten och datten. Jag berättade lite om allt möjligt i mitt liv.
Såg efter ett tag på honom hur trött han var och sa att det började bli dags för mig att bege mig hemåt. Kramade om honom och sen gick jag.

Jag är grymt glad att jag gick dit, för några leenden fick jag iaf och även några skratt. Jag hoppas och tror att han blev glad när jag kom.

Fy fan säger jag bara, livet är så jävla pissigt ibland!

Fuck U din skitdag

Fan vad livet bara gör sina jävla helomvändningar hela tiden. Har haft en toppenhelg med mina bästa vänner. Dock alldeles för lite sömn och väldigt mycket fest. Bakisångest, söndagsånget och alldeles för trött, verkligen inte på topp idag. Va ruggigt nära att kasta mobilen i nyllet på nån kärring på tåget, mest för att hon pratade så jävla högt och mycket att jag inte lyckades somna.

På vägen hem pratade jag med exet som tagit hand om mina katter när jag vart borta. Det första han säger är att den ena kattjäveln har kissat i min säng. Jag såg mina nya bäddmadrasser totalförstörda framför mig. Jag lacka totalt. De som befann sig i samma tunnelbanevagn som mig just då, lär ju ha tyckt jag va helt dum i huvudet som stod och spydde ur mig svordom efter svordom.
Lugnade mig lite, glömde bort mitt ego för en liten skull och frågade hur han mådde.
"Nä, är väl sådär. Farsan är på sjukhus igen, de hittade en tumör i hjärnan också. Nu är det helt kört"

Här gnäller jag om några jävla bäddmadrasser, medans pappa C har inte länge kvar och leva. Fy fan vad jag är rutten!
Jag kände hur det kokade i mig, ville bara skrika rakt ut. Slå på nånting, slå sönder, sätta mig ner och gråta som ett barn. Orkade inte, kändes som inte benen ville ta mig framåt. Ringde mamma, men hon var inte hemma. Pratade lite med pappa, som mest bara sa att jag måste göra mig av med katterna. Det är äckligt! Bla bla bla bla, det va ju inte vad jag ville höra. Ville bara skrika på honom också. Vad fan händer med mig liksom, vad hade pappa gjort mig? Sa att jag ringer en annan gång innan det skulle brista för mig. Ringde mammas mobil istället och bara spydde ur mig allt. Vet inte hur hon gör det, men hennes närvaro (trots att det bara är genom luren) har en så lugnande effekt på mig. Jag tror inte ens hon sa ett enda ord, hon bara fanns där.
Lyckades samla ihop mig, bokade en tvättid, slet ut alla sängklädershit från sängen, packade upp och plockade undan i lägenheten.

Nu sitter jag i soffan, med fötterna på bordet, datorn i knät, rödgråten och känner mig usel som tycker synd om mig själv en dag som denna.

cancer

Exet ringde.
Jag hörde direkt att det var något som inte stämde. Spelar ingen roll hur lång tid som går, jag känner igen hans röst när han är upprörd över någonting. Han vet att jag gör det och jag tror det är därför han ringer. Han vet att jag hör direkt och han kan bara släppa ut det som vill komma ut.
Han släppte det inte direkt, utan pratade på om annat. Jag minns inte om vad. jag väntade bara på att han skulle säga vad som var fel. Jag hade mina aningar, och jag fasade för vad han skulle komma med för nyheter.
Sen kom det...

"farsan är skitdålig"

Sen skar sig rösten och ja hörde hur han grät. Jag satt bara tyst, lät honom gråta. Fick anstränga mig för att inte börja gråta jag med. Är det inte konstigt ibland hur man klarar att hålla en god min när man verkligen behöver det, för att sen när det passar sig bättre bara släppa ut alla känslor.
Han berättade om alla dåliga besked som kommit den senaste tiden, hur hans pappa blivit helt personlighetsförändrad och hur hans mamma bara ser tröttare och tröttare ut hon också.
Jag ville bara ha honom här, krama honom och säga att allt blir ok. Men det blir det inte, de har konstaterat att det inte går att operera utan endast att bromsa framfarten av det oundvikliga.
Han lugnade ner sig lite och samlade sig tillräckligt för att prata igen, men för att åter falla in i förtvivlat gråt. Upp och ner i säkert en timme. Jag kunde inte göra annat än att lyssna, vad ska ska jag göra liksom. Maktlösheten, känslan av att inte kunna trösta tär på mig.
Jag sa att jag finns ett samtal bort, när som helst på dygnet, bara ett samtal bort.
Han tackade och sen la vi på.

Då brast det för mig, la mig ner på sängen och bara grät. Hans pappa betyder massor för mig, de var min familj här. Han är genomsnäll och har alltid ställt upp på mig vad det än har gällt. Även efter jag och Jonas gick skilda vägar så kan han ringa för att kolla hur jag mår och så.
Blir så jävla arg när jag tänker på att just han drabbas. Varför liksom?
Känns som en jättenäve tar ett hårt tag om mitt hjärta och bara kramar om, när jag hör honom vara så här ledsen.

Äh, klarar inte skriva mer ens. Gråter och är ofokuserad. Borde sova nu.
De man bryr sig om ska må bra, vill ta hans smärta så han får må bra.

Titta vad jag hitta

Hittade min gamla diktbok/dagbok. Tänkte dela med mig av en text.
Skrivet 95 när en bekant omkommit i en bilolycka.
Observera att jag inte var speciellt gammal när jag skrev det här, haha.

Så går man här och tänker på livet
att leva länge, det tar man för givet
Glädje och sorg som många känner
de vill ha tröst hos sina vänner
Men tänk de som ej vänner har
får stå där med gråten kvar
Inte förrän efter när allting är slut
ser man hur det verkliga livet sett ut
En olycka, en kniv jag det finns många skäl
men allt man vill är väl alla väl
Ingen vill väl egentligen ta någon annans liv
varken med bil eller med kniv
I bilen hände nu det som ingen vill
allt blev mörkt och allt blev still
Slutet kommer även om man vill eller ej
nästa gång det kommer, tar det kanske dig eller mig.

Jaaaaaaa!!

Imorse kom den efterlängtade värken i magen. Har väl aldrig förr varit så glad över att ha så ont i magen.
Så jävla skönt!

HJKA

Va fan betyder det om strecket är så svagt att det knappt syns då?????
ÅÅÅÅÅÅh vad jag lackar på det här.
Vad gör jag nu? Drar till vårdcentralen eller? Fan vad irriterande! Ville ju veta...

Helvettes jävla kukarsle som min alllra bästa vän hade sagt!

Det kan väl ändå inte vara...?

Drog och solade igår efter jobbet, sen skulle jag bara hem och duscha, sminka mig lite sen dra in och möta upp några kompisar på Söder. Men började mår så jävla illa när jag kom hem. Hade tagit av mig för att hoppa in i duschen när det bara kom över mig som en äckelvåg. Låg naken i fosterställning på soffan i nån timme innan jag förmådde mig att göra nånting alls. Den enda tanken i skallen var och är fortfarande att det där jävla testet måste ha visat fel. Har fortfarande inte fått den. Jag slutade med minipiller för 1,5 månad sen, kan ju ha nåt med det att göra också. Men blir fan nojjig nu alltså. Lika bra att jag åker och köper ett test till. Visar två tester nej så borde man väl iaf kunna lite på det? Fuck, pallar inte med sånt här.
Hoppar in i duschen och drar nu direkt.

Sovmorgon

Tog en liten sovmorgon idag, grymt skönt med ett jobb där man kan göra så. Solen skiner och jag mår fan rätt bra!
Ska ut på lite ärenden sen, gäller att passa på när solen skiner.
Har en rastlös känsla i kroppen, vet inte vad den beror på. Känns som jag vill göra massor, men om någon frågar vad så har jag inga svar.
Tror fan jag skulle behöva lite kärlek i mitt liv. Some lööööve! Nej jag vet inte, svammel svammel.
Fast helt ärligt så saknar jag det, närvaron med någon som gör en varm inombords. Känns som hösten är här, vette fan om jag vill sitta själv hemma i soffan denna årstid igen.


Torsdag idag, träning efter jobbet och sen hem till en lägenhet som behövs städas.

Tröttmössa

Sitter på jobbet. Fan va jag vill vara ledig. Känns som idag kom smällen, tröttheten, chocken att inte längre få sova tills man vaknar på egen hand. När larmet gick igång i morse så lackade jag helt, trodde det va någon som ringde. När jag kom på att det va dags att gå till jobbet så ville jag bara dra täcket över huvudet. Försvinna, ringa kollegan och säga att jag är sjuk idag så jag stannar hemma.
Rullade ur sängen och blev genast påmind om att jag tränade mitt första pass på 3 veckor igår. Kändes som magmusklerna vägrade låta mig stå upprätt. Lyckades böja benen halvvägs innan jag dunsade ner på toastolen, låren fick sig också en omgång igår. Träningsvärk är iofs jävligt skönt, man vet att det tagit liksom. Men just på morgonen är den en plåga.

Känner mig lite allmänt ur form. Fullt medveten om att man inte kan vara på topp jämt, men hatar ändå att vara låg. Det är liksom inte min stil. Självförtroendet minskar och jag känner mig liten på jorden.

Haha, fan va fjantig jag är! Ser vad jag själv har skrivit och skrattar. Näe, Shape up nu för tusan!
En hård jävla spark i rumpan och en dunk i ryggen på mig själv nu tack!

Skärpning!

Slut på semester

Sista dagen på semestern idag. Imorn ska jag befinna min 07.15 på jobbet. Lovely!
Ångesten är dock inte så farlig, förutom över tiden. Jag hatar tidiga mornar, verkligen hatar. Min disciplin är som bortblåst när larmet ringer på morgonen. Snoozar jämt, fast jag redan ställt klockan så pass sent att det inte finns tid för det.
Det är så tajt med tid på morgonen att varje liten oplanerad detalj gör att jag förmodligen blir sen till jobbet.

1. Toa och borsta tänderna samtidigt.
2. Kläder.
3. Smink (beroende på om jag har snoozat eller inte, ibland får jag ta punkt 3 på tunnelbanan).
4. Grabba träningsväskan sen off we go.

Det bästa med att vara singel är att jag får va själv på dessa tidiga mornar. Har så grymt dåligt morgonhumör att jag nästan blir rädd för mig själv. Den glada, leende, omtänksamma personen är som bortblåst den första vakna halvtimmen på dygnet. Jag är ett sovande monster, och pratar man med mig så hugger jag direkt.

Men nu är det dags att ta vara på den sista dagen. Lite frulle sen olja in mig för sista steket ute i solen.

Hmm

Kräftskivan började med en tipspromenad. Jag hamna i samma lag som två av mina kusiner, varav den ena sa att hon hade grym mensvärk. Vi klappade lite på huvudet typ och tyckte lite synd om. Inget mer med det.
Men började fundera på att det va ett tag sen jag hade min mens. Gotland närmare bestämt och det var 2a veckan i juli. Mina matematiska kunskaper säger att jag borde fått min mens för en vecka sen...
NOT GOOD!
Fan nu har jag ångest, måste köpa ett test imorn. När jag nu ska hinna det, eller kanske får vänta till måndag. Det vore ju bara pricken över i´t i sånna fall. Komma tillbaka från semestern och få göra en abort det första man gör.
Va fan är den sen för? Ända sen jag började fundera på saken så har jag försökt känna efter om jag har ont i tuttarna eller nåt sånt. Men icke! Det kanske bara är min kropp som spelar mig ett spratt, slutade ju trots allt med minipiller förra månaden. Hoppas hoppas hoppas.

B som i bakis

Idag är det segt att göra nånting alls. Vaknade i min kompis Fias säng, fullt påklädd. Sjal, klänning, legins och ett täcke. Sminket och smycken kvar. Är nog det som kallas för att ha däckat kvällen innan.
Det va en grymt rolig fest igår, bålen var försvinnande god och fulla blev vi allihop. Fick höra idag vad den innehöll och det är fan ett under att man inte deckade tidigare under kvällen.

Grymt kul kväll blev det iaf och jag är lagom bakis idag. Kroppen värker efter en hård fylla och många timmars dans. Jag älskar att dansa, känner att jag ler med precis hela kroppen när jag rör mig till musik. Underbart kul!
Har legat i solstolen och sovit några timmar nu. Börjar bli dags att få i sig nåt också, magen skriker efter mat.

Om några timmar är det kräftskiva med släkten, jävlar vad jag ska äta kräftor. Har kokat ett kilo som jag ska mumsa med anddakt. Dock inget vin idag, jag erbjöd mig att köra ikväll. Klokt val hoppas jag...

Men nu MAT!

blixtar och dunder

Härliga väderomslag i detta land. Nyss låg jag i solstolen och gottade mig i solen. Nu öser det ner ute, åskar och blixtrar. Är ju på landet, så jag har sprungit runt och dragit ur varenda elkontakt som finns i detta hus.

Ikväll tänkte jag möta upp lite gamla kompisar och festa till lite. Jag får ju dock festa nykter eftersom jag lovat mig själv att inte dricka förs imorn. Jävla dumt löfte det där... Men är så ofantligt less på min förkylning att det nog får va värt det.
Nåt säger mig att jag kommer va på hugget imorn.

Nu lite mat och köra en tvättmaskin, så jag har nåt att ha på mig imorn när det är fest med stort F.

tårar

Ligger i bäddsoffan hos mamma och pappa. Dörren är stängd. Bara gråter och gråter. Tårarna vägrar sluta rinna.
Fick svar på mitt sms. Det är egentligen inte innebörden i texten som gör mig ledsen, utan känslan att ha blivit ersatt. Någon annan har tagit den platsen jag hade.
Han skrev att han är ledsen om han gjort mig ledsen. Fan, det ska han ju inte vara. Han har gått vidare, precis som man ska. Precis som jag trodde jag hade gjort. Vad händer??? Så här ska det väl inte kännas efter så lång tid?
Vad hade jag tänkt mig, att han skulle leva ensam resten av sitt liv?

Ringde min allra bästa vän på denna jord, Humsi. Hon är min andra hälft, jag funkar inte helt utan henne. Behövde bara höra hennes röst, kommer inte ens ihåg vad hon sa. Men hon fanns där i andra änden av telefonlinjen, jag behövde höra henne.
Sen berättade hon att deras lägenhet blev såld idag, den hon delat med sin kille i 7 år. Det har vart slut i 2 månader... Jag fick genast dåligt samvete, här ringer jag och gråter. Jag har haft det här civilstatuset i 2,5 år. Vem är jag att ringa henne när det är hon som borde vara den som söker tröst hos mig?

Fuck, livet är hårt. Kärleken är underbar, men fan va ont den kan göra också.

host

Fuck vad jag mår, hostat som en galning hela natten, snorig som en snorunge, ont i öronen och böjer jag mig framåt så känns det som hela huvet ska sprängas. Försöker hålla god min så att inte pappa ska tjata om svininfluensan igen. Haha, han tror på allvar att jag fått den och tjatar att jag måste gå och kolla mig. Hahaha, han är för söt egentligen.
Jag är hemma hos mina föräldrar och semestrar lite nu när jag har min sista vecka på semestern.
Planen var att ligga vid poolen hela dagarna, men solen skiner med sin frånvaro.
Så det blir internet istället, jag är beroende av detta forum.
Läser en blogg där jag kan fastna i timmar i en chatt, skumt hur man connectar med människor man inte känner.

Funderar på att ringa mitt ex, eller ska jag messa kanske? Hmm, samtidigt som jag inte vill göra nåt alls för att inte visa mig svag. Det har vart slut så länge, känner mig så löjlig.
Det va det första jag sa till mamma och pappa i morse, sket i vem av dem som va i närheten. Hörde att de va vakna och gick runt utanför min dörr, så jag sa bara rätt ut: Jonas har skaffat ny flickvän. Sen sa jag inget mer, de blev nog också lite paff.

Aja, nu har jag suttit vid datorn i nästan 3 timmar sen jag vaknade, juiceglaset står kvar bredvid mig, har varken borstat tänderna eller klätt på mig än. "Fånga dagen" eller hur är det man säger.

I´m out!

:(

Fan jag vill hem. Hem till storstaden, bort från landet, bort från det lugna tysta där tankarna får hur mycket utrymme som helst.
Sa att jag inte skulle festa först på fredag igen, men nu är jag så nära att ringa nån polare här och planera årets fylla. Fan, jag är arg på mig själv att jag känner så här.
Jag skickade ett sms, skrev att jag är ledsen att jag fick reda på det på det här sättet, önskar han hade sagt det till mig istället. Nu känns det som alla andra visste innan jag, vilket vi hade lovat varandra att det inte skulle bli.
Han har inte svarat, men det plingade till i luren nyss. Har inte orken att läsa, tänk om det är han som skriver nåt som jag bli ännu mer depp av. Väntar lite till.....

Fuck

Fick höra ikväll att mitt ex har ny flickvän. Han har vart mitt ex i 2,5 år, hur fan kan det känns så mycket som det gör?
Tur jag satt ner när kompisen sa det, annars hade mina ben avslöjat mina känslor. Kändes som allt blod bara försvann ur kroppen. Usch! Jag ville ju va först att bli kär igen.
Många har frågat om det inte kommer bli vi igen, vi va ju så fina och vi passade ju så bra ihop. Har alltid svarat att det vet man aldrig, men det tog ju slut av en anledning. Men nu, fan va jag känner att jag borde kämpat mer för att hålla ihop det vi hade.
Trodde jag skulle va cool om han skulle träffa en ny, trodde verkligen det. Fan, va man lurar sig själv.
Känner mig misslyckad för att jag fortfarande är singel, att inte jag har hittat nån som är kär i mig. Löjligt jag vet, men nu blev jag fan låg. Nu kommer hon få hans kärlek, hon kommer skapa minnen med honom, hon kommer va den som får honom att skratta, hon som får hålla hans hand, hon som får han härliga kramar...........
Fan!
Får sova på saken och hoppas att jag vaknar med ett leende på läpparna.